Meriter

1 Kjellberg, Nils Gustaf, f 25 febr 1827 i Alster, Värml, d 25 juni 1893 i Uppsala. Föräldrar: kommissionslantmätaren Nils K o Anna Christina (Stina) Berggren. Elev vid Karlstads skola ht 35, studentex i Uppsala 9 juni 46, inskr vid UU 12 maj 46, med fil ex där 12 juni 47, MK 12 juni 51, ML där 14 maj 53, distnläk i Botkyrka o Salem, Sth, juli 53—aug 55, sjukhusläk vid Allm garnisonssjukh nov 55—sept 56, kir mag 7 febr 56, avlade ämbetsprovet 12 juni 56, överläk vid Uppsala centralhospital 24 sept 56, prefekt för UU:s psykiatriska klinik 1 okt 59, disp vid UU 29 maj 63, MD där 30 maj 63, eo prof i psykiatri där från 3 juli 63, stiftade tills med FD O v Feilitzen Fören för sinnesslöa barns vård 69, led av kommissionen ang nya hospitalsbyggnader 2 febr 77, av komm ang sinnessjukas behandl o vård aug 77—maj 79, inspektör för rikets uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn 25 okt 78.

G 25 okt 56 i Sthlm, Nik, m sin syssling Maria Ulrika Dorothea Lagerlöf, f 26 febr 29 där, ibid, d 22 dec 86 i Uppsala, dtr till packhusinspektoren Anders Johan L o Johanna Maria Elisabeth Bom.

Biografi

Gustaf K intog utan tvekan en ledande position inom den första generationen av sv läkare, som uteslutande ägnade sig åt psykiatri i samband med "hospitalens" framväxt. Han förefaller ha varit en drivande kraft i kommittén för hospitalens nybyggnader samt för omarbetning av 58 års hospitalsstadga. Anmärkningsvärd är hans tidiga insikt i nödvändigheten av att avskilja de psykiatriska universitetsklinikerna från hospitalen samt tankegången att sinnessjukvården borde uppdelas i verkliga "kuranstalter" med alla behandlingsresurser o "asyler" för ej behandlingsbara långvarigt sjuka, vilka borde sysselsättas med åkerbruk, enklare hantverk o slöjd. Tyvärr kom förverkligandet av dessa tankar oftast ej att utformas på ett lyckligt sätt.

K var även en föregångsman vid tillkomsten av vård- o utbildningsmöjligheter för utvecklingsstörda o verkade med stort engagemang för denna vårdgrens utveckling, som bl a grundade sig på omfattande utlandsstudier. Han ivrade också för medicinsk, pedagogisk o psykologisk forskning inom detta område o underströk att mycken kunskap om normalpsykologi o hjärnans fysiologi härigenom kunde förvärvas.

Vid den internationella kongressen i Bryssel för "Recherches Médico-Psychologiques" 80 kritiserade K hårt det högre skolväsendet i Sverige, som av honom uppfattades som mentalhygieniskt skadligt o sjukdomsframkallande. I flera skrifter angriper han den orimliga arbetsbörda läroverken lägger på sina elever. Han vill begränsa elevernas totala arbetstid till högst 7 timmar, begränsa o förändra språkundervisningen, som genom att man ej förstått att barnet först skall lära sig det talade språket genom att höra det innan man inför grammatiken, blir orimligt ineffektiv o tidsödande. Han ger "sparkar" åt den Lingska gymnastiken o menar, att varje ungdom kräver 3—4 timmar dagligen i friska luften under lek o idrott. Skolarbetets inkräktande på sömnen påtalas också. I patetiska ordalag hänvisar K till grekerna o de engelska internatskolorna som kontrast till "det stora krossverk vi kalla läroverk", ur vilket folkets anlag "utgått putsade o slipade men i förminskad form". Om K:s mentalhygieniska patos vittnar också hans i föredrag framlagda skarpa kritik av tidens alkoholvanor o bakomliggande politik. Alkoholens betydelse för all sjuklighet, ej endast den själsliga, understrykes kraftigt o även tobaken kommer i skottgluggen som en mentalhygienisk fara. Mens sana in corpore sano står som motto för K:s profylaktiska attityd.

Ehuru K tar avstånd från "den nyare tidens strävan att visa människans identitet med djuren", är hans inställning till mentalsjukdomarna strikt medicinsk-biologisk, o i gradualavhandlingen heter det: "Sinnessjukdomarna äro således egentligen hjärnsjukdomar, som väl en gång komma att såsom sådana redovisas o systematiskt bestämmas, ...". Rent vetenskapligt kan väl K knappast betecknas som mycket betydande. I den ovannämnda gradualavhandlingen, benämnd Om sinnessjukdomarnes stadier, utkast till en psychiatrisk diagnostik, finner man dock en för tiden originell tanke nämligen att skilja mellan olika former av akuta sjukdomstillstånd o eventuella till sjukdomen sekundära defekttillstånd. Han betonar betydelsen av tidsperspektivet vid klassificering av de psykiska sjukdomarna. Ytterligare bör understrykas, att K i detta arbete börjar plädera för uppfattningen att dementia paralytica var en syfilitisk manifestation. Denna hypotes hade första gången framförts 57 av Esmarch o Jessen, men det är ej bekant om K kände till deras arbete. Under alla förhållanden förblev frågan mycket kontroversiell ända fram till sekelskiftet. Krafft-Ebing meddelade 97, att han förgäves försökt inympa "syfilisvirus" på fall med dementia paralytica i sent stadium, vilket kan tolkas som tecken på förvärvad immunitet, men först 11 kunde bacillen (spirochaeta pallida) påvisas i hjärnan. På grundval av kliniska iakttagelser, bl a förekomsten av sjukdomen hos äkta makar, noggranna sjukdomshistorier o obduktionsfynd pläderar K i flera arbeten från 63—70 för den syfilitiska genesen.

K synes ha varit en renlevnadsman med höga ideal o stora krav på sig själv. Lärjungen, prof E Hjertström, säger om honom i en minnesruna: "Ingen som gjort bekantskap med K har kunnat undgå att under hans gravitetiska yta finna en urban karaktär, frukten av människokännedom o människovänlighet i förening."

Författare

Torsten S:son Frey

Arkivuppgifter

K:s efterlämnade ppr i UUB. Brev från K i RA (bla till FF Carlson o CG Hammarskjöld), KB o UUB (bl a till E J Keijser).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om sinnessjukdomarnes stadier, utkast till en psychiatrisk diagnostik. [Rubr.] Upsala 1863. 65 s. (UUA 1863, C. Medicin [:2].) [S 1—30 även som akad avh så: D 1. De depressiva formerna af sinnessjukdom.] ¦—- Hvilka allmänna principer böra följas vid anläggning af nya sjukvårdsanstalter, passande för vårt folk och land [resumé av föredrag 8.7.1868] (Forhandlinger ved de skandinaviske naturforskeres tiende mode . .. 1868, Christiania 1869, s 572—583). — Några ord om idioti och uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn. D 1—2. Upsala 1869—70. 1. Om idiotiens utbredning. 18 s. 2. Om vårdanstalternas uppkomst. 36 s. [Ur Upsala läkareförenings förhandlingar, bd 4 resp 6.] — Några ord om vården af den växande ungdomens physiska och psychiska helsa. Upsala 1870. 16 s. [Förk uppl:] Utdrag ur afhandlingen "Några ord om . . ." Sthlm 1870. 8 s. — Om våra skolors inflytande på ungdomens helsa och utveckling. Upsala 1873. 35 s. — Om ungdomens fysiska fostran förr och nu. Tal vid Upsala läkareförenings högtidsdag den 16 sept. 1876. Upsala 1876. 47 s. — [Diskussionsinlägg om överansträngning i skolorna] (Förhandlingar vid Svenska läkare-sällskapets sammankomster år 1877, Sthlm 1877, s 278— 291; även sep, 14 s). — Influence du régime scolaire et des méthodes de Penseignement actuel sur la santé de la jeunesse. Recherches médico-psychologiques présentées au Congrés international de Bruxelles 1880. Paris 1880. 30 s. — Reseanteckningar. D 1—2. Upsala 1882. 1. Alger 1873. 40 s, 1 pl. 2. Paris 1880. 47 s. [Ur Upsala läkarefören förh, bd 9 resp 17.] — Du röle des écoles pour la production des maladies mentales (Congrés periodique international des sciences médicales. 8me session — Copenhague 1884. Compte-rendu . . . tome 3, Copenhague 1886, section de psychiatrie et de neurologie, s 62—70). — La valeur des exercises dans le traitement des maladies mentales (ibid, s 134—139). •— Om behofvet af en allmän undersökning rörande alkoholismens utbredning inom Sverige (Förhandlingar vid fjerde allmänna läkaremötet i Upsala . . . 1889, Sthlm 1889, s 17—21; även i Helsovännen, årg 4, 1889, Sthlm, s 271— 274). — Om nicotinförgiftning (Förh vid femte . . . läkaremötet i Stockholm ... 1891, Sthlm 1891, s 79—96; även sep, 18 s; även i förk form i Helsovännen, 6, 1891, s 263—266; även i Helsovännens flygskrifter, n:r 1: Tobaksbrukets faror, Sthlm 1892, s 1—10). — Bidrag i Upsala läkareförenings förhandlingar, bd 4—6, 1868/1869—1870/1871, 8—10, 1872/1873—1874/1875, 12, 1876/1877, 14, 1878/1879, 16—17, 1880/1881—1881/1882, Upsala 1869—82.

Redigerat: Föreningen för sinnesslöa barn. Berättelse och redovisning af dess styrelse, nr 1—22, Upsala 1870—92.

Översatt: H Bourguignon, Bref om hudens sjukdomar med anledning utaf upptäckten af skabbdjurshannen hos människan (Hygiea, bd 14, 1852, Sthlm, s 292—300, 335—345; även sep, 19 s); M Bresgen, Om heshet, dess orsaker, betydelse och botemedel, Sthlm (tr Norrköping) 1889, 40 s ([Omsl:] Medicinska vägvisare, 2); O Dornbliith, Sj älsarbetets hygien, Sthlm (tr Upsala) 1891, 102 s (Ibid, 11); E Wunschmann, X-strålar. Populär framställning, Sthlm 1896, 29 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: F Hedberg, nekr över K (Svea 1894); E Hjertström, minnesruna över K (Hygiea, bd 55, 1893:2); SLH 3:1 (1886); UUM (1883).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N Gustaf Kjellberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11528, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torsten S:son Frey), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11528
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N Gustaf Kjellberg, urn:sbl:11528, Svenskt biografiskt lexikon (art av Torsten S:son Frey), hämtad 2024-04-16.