Meriter

2 Kjellberg, Jonas Anders, brorson till K 1, f 3 jan 1788 i Gbg, Kristine, f 23 jan 1877 där, ibid. Föräldrar: grosshandl Sven Roland K o Christina Lovisa Lidholm. Inskr vid LU 13 okt 02, burskap i Gbg 1 febr 11, deläg i firma J A & C F K & co 12—31, i firma J A K & co 1 mars 33—46, i firma J A K & söner 1 jan 47—31 dec 56, bisittare i Gbgs handelssocietet 24—28, led av styr för Gbgs sparbank 24—28, led av Kristine förs:s kyrkoråd 24—32 (ordf från 27), led av dir för Gbgs sjömanshus 30—32, av drätselkommissionen 31—35, av styr för K:ska flickskolan 32—66 (ordf 48—52 o 65), deltog i riksdagarna 40—41 o 44—45 (led av statsutsk 40—41 o 44—45), deltog i reformmötet i Örebro 49.

G 6 dec 22 i Gbg, Kristine, m Amalia Tranchell, f 24 dec 04 där, ibid, f 8 febr 88 på Storeberg, Tådene, Skar, dtr till dir Carl Henrik T o Brita Maria Hasselroth.

Biografi

Efter faderns död 1800 vistades K hos kyrkoherden Kullberg i V Karup o bedrev studier i Lund, varefter han fick anställning hos styvfadern, köpmannen Niklas Laurén i Gbg o senare hos handlandena Christopher Lidbeck o Alexander Barclay. 1 okt 12 ingick han tillsammans med brodern Carl Fredrik o svågern Anders Broddelius i handelsbolaget J A & C F K & co. Bolaget upplöstes med utgången av 31, då C F K o A Broddelius utträdde. K fortsatte därefter handelsrörelsen med Johan Olof Gren som kompanjon till 46, då sönerna Carl Ossian o Jonas Henrik Reinhold upptogs som delägare under firma J A K & söner.

Till en början var företaget främst inriktat på import av amerikanska varor som bomull, tobak, socker, rom, kaffe, färgämnen o kryddor förutom vissa produkter från östersjöområdet som exempelvis hampa, lin o linfrö. Importen företogs delvis med egna fartyg. Snart utvidgade man handeln med export av järn o trävaror, vilket ledde till att K 35 köpte ett sågverk vid Lilla Edet (sålt 50) o 37 förvärvade Lo sågverk o 48 Kramfors sågverk i Västernorrlands län. Här anlades 54 den första ångsågen vid Ångermanälven. K:s förvärv av de norrländska sågverken är ett tidigt exempel på den geografiska förskjutning från det västsv produktionsområdet till Norrland, som är utmärkande för de stora gbgska exportföretagens investeringar vid mitten av 1800-talet.

Vid sidan av handelsrörelsen anlade K tillsammans med brodern en segelduksfabrik, som var i drift 22—50 o där direktim-porterade råvaror kunde utnyttjas. Produktionen steg snabbt under 20-talet men överflyglades efter hand av tillverkningen vid det gibsonska segelduksväveriet. Under denna period ökade bomullsindustrins relativa betydelse i förhållande till linneindustrin, vilket efter H W Hummels konkurs 18 kom K tillgodo som medintressent i Sveriges första mekaniska bomullsspinneri, Gam-lebokullen. 19—22 drev bröderna K dessutom en såpfabrik o i början av 30-talet en ättiksfabrik vid Lindholmen.

Handelshuset disponerade redan under 20-talet ett ansenligt rörelsekapital, men arvet efter farbrodern Jonas K (K 1) 32 gjorde det möjligt för K, sedan bolaget med brodern o svågern upplösts, att under 30-talet engagera sig i sågverksdrift o för-lagsgivning till järnbruk. Särskilt vid mitten av 50-talet var firmans årsresultat mycket goda, o K fann det då lämpligt att dra sig tillbaka från affärerna (56).

K:s politiska verksamhet bestämdes i allt av hans liberala grundsyn, antingen det gällde representationsreform, näringsfrihet eller sociala frågor. Som ledamot av borgarståndet vid riksdagarna 40—41 o 44—45 kunde han verka aktivt för näringsreglering- ens avskaffande inom skilda områden, däribland järnhanteringen o sågverksindustrin. Han deltog tillsammans med A W Björck o F Hammaren i 49 års allmänna reformmöte i Örebro.

Efter farbroderns död flyttade han till Storebergs säteri, varifrån spannmål såldes genom företaget i Gbg, Tådene församling njöt gott av hans frikostighet bl a i form av en donation till kyrkan. ¦— Både som initiativrik o vidsynt affärsman o som frisinnad politiker gjorde K en aktningsvärd insats för Gbgs näringsliv under ett av stadens mest expansiva skeden. Liksom farbrodern är även han ihågkommen i staden p g a stora donationer bl a till K:ska flickskolan.

Författare

Elsa-Britta Grage

Arkivuppgifter

K:s privatarkiv, firma JA & CFK & co:s arkiv o arkivalier från K:s egna företag i Sto-rebergsarkivet, GLA, där bl a en stor serie brev från K till JHRK (f 1896) ingår. J A K & söners arkiv utgör ett särskilt arkiv i GLA.

Källor och litteratur

Källor o litt: R Adamson, Järnavsättn o bruksfinansiering (1966); BachCl; G Bodman, Fabriker o industrier i det gamla Gbg (1925); C R A Fredberg, Från vår merkantila o in-dustriela verld, 1 (1897); H Fröding, Gbgs donatorer (1916); C G:son K, Släkten K (1969).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jonas Anders Kjellberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11532, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elsa-Britta Grage), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11532
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jonas Anders Kjellberg, urn:sbl:11532, Svenskt biografiskt lexikon (art av Elsa-Britta Grage), hämtad 2024-04-19.