Meriter

Kjellman, Johan (John) August, f 18 jan 1862 i Söderköping, d 14 jan 1925 i Gbg, Örgryte. Föräldrar: trädgårdsarbetaren o ringaren Nils Johan K o Anna Andersdtr. Korgmakarutbildn i Norrköping, drev korgmakeri i Gbg, ombud för korgmakarna vid skand fackfören:kongressen där 86, red (tills med P Erikson) för Folkets Röst aug 87— 89, ordf i soc:dem fören i Gbg hösten 88— sommaren 89, red för olika tidn:ar i Gbg, Härnösand o Skara 90—08 (bl a för Nykterhets-Tidn sept 90—jan 97, Folk-Tidn mars 95—juni 99 o Westernorrlands Alleh sept 99—05), ansv utg för tidn Landsbygden i Falköping 10—17, red för Bondetidn o Landsbygdens tidn i Gbg 18—19. Förf.

G 31 dec 85 i Gbg, Gustavi, m Selma Emilia Flygare, f 7 okt 63 där, Garnisonsförs, d 22 jan 32 där, Örgryte, dtr till värdshusvärden Carl Johan F o Agda Hildegard Samuelsson.

Biografi

John K växte upp i ett fattigt hem, fick sin yrkesutbildning i Norrköping o flyttade 1879 till Gbg, där han etablerade sig som korgmakare vid Södra Allégatan o snart även blev en av de mera bemärkta medlemmarna i både Socialdemokratiska föreningen o Korgmakarnas fackförening. Han framträdde också som en av arbetarrörelsens första aktiva nykterhetsmän. I juni 86 invaldes han i en agitationskommitté för bildande av fackföreningar, o i aug s å var han ombud för korgmakarna vid den i Gbg anordnade första skandinaviska fackföreningskongressen, där han bl a talade för fackföreningarnas anslutning till socialismen o för undvikande av strejker. Han utsågs där att representera Sverige i den kommitté som skulle förbereda nästa skandinaviska fackföreningskongress.

K startade i aug 87 tillsammans med Pehr Erikson (bd 14) tidningen Folkets Röst o var dess ansvarige utgivare under ett halvår. Från jan 88 var han som den förste från Gbg utsände socialdemokratiske agitatorn energiskt verksam på resor i västra o mellersta Sverige o lyckades där bilda några arbetarklubbar. Sin största framgång hade han dock i själva Gbg, där han samlade stora åhörarskaror, då han med sin kraftfulla stämma o sitt övertygande o oförskräckt medryckande sätt agerade mot storkapitalism o tullar o för arbetarnas rösträtt o åttatimmarsdag. Viss uppmärksamhet väckte det också, då han i mars 89 förrättade en socialistisk vigsel i staden. Från hösten 88, då han valdes till Socialdemokratiska föreningens ordf, framstod han som den obestridlige ledaren för den gbgska socialdemokratin, o vid den konstituerande socialdemokratiska partikongressen i Sthlm i april 89 blev han v ordf o ledamot av den kommitté som utarbetade förslag till distriktsindelningen.

Av flera anledningar miste K emellertid snart partiledningens förtroende o ansågs ovärdig att tillhöra rörelsen. Hans angrepp mot kyrkan o prästerskapet hade irriterat en del, o åtskilliga hade stötts av hans metoder under de stora folkmötena i Gbg, där han ett par gånger upphetsade publiken till högljudda demonstrationer, som ledde till att han bötfälldes för brott mot den allmänna ordningen. Redan sommaren 89 avgick han "mer eller mindre frivilligt" som ordf i Socialdemokratiska föreningen — han kvarstod dock tills vidare i partiet — o sedan han mist sitt inflytande över Folkets Röst motarbetade han tidningen fram till dess nedläggande i nov s å. Efter den definitiva brytningen med partiet utgav han den oerhört ensidiga o hätska pamfletten Fyra år inom socialistlägret.

Från 90, då han övergett sin antikyrkliga inställning, blev nykterhetsrörelsen K:s huvudintresse, o han pläderade nu för att denna borde bygga på kristlig grund. Han redigerade under de närmaste åren olika borgerliga tidningar i Gbg, Härnösand o Skara, tills han kontaktades av godsägaren Carl Berglund på Gimmene (bd 3) o av denne ombads att ägna sina krafter åt bonderörelsen o särskilt en planerad tidning. K reste då sommaren 10 till Falköping o blev där ansvarig utgivare för veckotidningen Landsbygden, vars första nummer utkom 1 dec s å med Berglund som redaktör. Tillsammans med denne författade K också Bondeförbundets grundprogram. I flera avseenden påminde hans pionjärengagemang i bonderörelsen om hans tidigare i arbetarrörelsen. Han hade stor framgång under sina omfattande agitationsresor, där han under mottot "allt för o genom bönderna" brandtalade mot truster, banker o industrins o städernas växande makt. Vid rörelsens sprängning i två förbund i dec 13 stod han på Berglunds sida mot Elfrid Dürango (bd 11), men hans relationer till ledningen blev inte heller här de bästa, o hösten 17 bröt han med Berglund o flyttade till Gbg, där han startade sin egen tidning Bondetidningen o en kort tid var redaktör för denna o Landsbygdens tidning.

Under sina senare år ägnade sig K framför allt åt ett flitigt författarskap. Liksom han haft lätt för att tala hade han också lätt för att skriva, men hans många berättelser o romaner — även som följetonger — saknar originalitet. Helst skrev han korta historiska berättelser om bragder o äventyr från äldsta tider till mitten av 1800-talet, "vår förvekligade tid till efterföljd", men han hade också en viss framgång med Den siste karolinen (20), som är en romantiserad skildring av de sv krigsfångarnas liv i Sibirien, o Kvacksalverskans dotter (25; ny uppl under titeln Plåster-Kajsas dotter, 48), en roman om kärlek men också om fördomar o ståndshögfärd. Som författare framträdde K som Sigvald Göthsson, en pseudonym som han med obetydlig ändring av stavningen upptagit efter den tidigt avlidne arbetarskalden Gottfrid Björck, som skrev sig Sigvald Götsson. Det är sannolikt, att K i ungdomen beundrade Björck, som i arbetarpressen skrev satiriska o samhällskritiska dikter, bland vilka en i Folkets Röst renderade Pehr Erikson nio månaders fängelse. Det var alltså inte K som skrev denna dikt, vilket felaktigt uppgivits i bl a SBL (bd 14, s 378).

Författare

Ragnar Amenius

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Fyra år inom socialistlägret. Erfarenheter af en f. d. socialist. Gbg 1892. 48 s. [Anon.] — Nykterhetsfester. Ett allvarligt ord till Sveriges nykterhetsvänner. Gbg 1894. 22 s. — En nykterhetstalare på 1100-talet. Lidköping 1907. Fol. (1) s. [Undert S. G.; ur Lidköpings-tidningen.] — Den ädle Sture. Historisk berättelse. Av Sigvald Göthsson. Sköfde 1908. Fol. (1) s. [Pseud.] — [Märkliga tegnérminnen i Vrigstad] (H8D, årg 14, 1912/1913, Sthlm, 4:o, s 725). — Bragder och äventyr. Historiska berättelser. D 1—12. Gbg 1919—20. 1. Berättelser från äldsta tider intill år 1000. 1919. 158 s. 2. . . . från medeltiden intill år 1450. 1919. 160 s. 3. . . . från åren 1450—1560. 1919. 160 s. 4. . . .

från åren 1560—1630. 1919. 159 s. 5____från

åren 1630—1660. 1919. 160 s. 6. ... från åren 1660—1676. 159 s. 7. ... från åren 1676—1685. 1919. 158 s. 8. ... från åren 1680—1708. 1919. 159 s. 9. ... från åren 1708—1718. 1920. 160 s. 10. ... från åren 1710—1738. 1920. 158 s. 11. ... från åren 1738—1800. 1919. 160 s. 12. ... från åren 1800—1820. 1919. 159 s. — Den siste karolinen. Romantiserad skildring från svenskarnes fångenskap i Sibirien. Gbg 1920. 330 s. 2. uppl 1925. 267 s. 3. uppl 1938. 254 s. — Kvacksalverskans dotter av Sigvald Göthsson. Gbg 1925. 171 s. [Pseud.] 2. uppl: Plåster-Kajsas dotter. Folklivsskildring. Västerås 1948. 159 s. — Sigvald Göthsson, Samlade historiska berättelser. Gbg 1927 [-29]. 4608 s. [Pseud.] Register till Sigvald Göthssons samlade historiska berättelser. Gbg 1930. 32 s. — Sanna äventyr. Historiska berättelser i urval av Sigvald Göthsson. [Omsl.] H 1—10. Gbg 1934. 30, 30, 32, 32, 32, 32, 30, 32, 30, 31 s. [Pseud.] — Bidrag i dagspressen.

Utgivit: Romantidningen Friskytten, 1879, Gbg, fol, n:o 1—27*.

Källor och litteratur

Källor o litt: Arbetets söner, 1 (4 uppl 1959); K Beckholmen, Socialdemokratin i Gbg 1882—1892 (1950); G Björklund, En arbetarskald (Tiden 1946); Bröder, låtom oss enas (1950); A O Elliot, Minnen från det gamla Gbg (1930); J Enochsson o R Petersson, Gunnar Hedlund (2 uppl 1973); E Eriksson, Bonderörelsen. En hist återblick, 1—2 (1946—50); B Gustafsson, Socialdemokratien o kyrkan 1881—1890 (1953); T Lindbom, Den sv fackfören:rörelsens upp- komst . . . (1938); J Lindgren, Det socialdemokratiska arbetarpartiets uppkomst i Sverige 188r—1889 (1927); G Magnusson, Socialdemokratien i Sverige, 1—3 (1920—24); A Uhlén, Arbetardiktn:s pionjärperiod 1885— 1909 (1964). — Nekr:er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan (John) A Kjellman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11550, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11550
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan (John) A Kjellman, urn:sbl:11550, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ragnar Amenius), hämtad 2024-04-18.