Meriter

Koch, Agathon John Hjalmar, f 28 okt 1878 i Rö, Sth, d 21 april 1950 i Lund. Föräldrar: godsäg Johan Otto Agathon Ekstam o Anna Augusta Sofia Enberg. Fosterföräldrar: grosshandl Fredrik Leonard K o Emma Charlotta Thorsson. Mogenhetsex vid Norrköpings h a l 7 juni 95, inskr vid UU 2 sept 95,FK 29 maj 97, FL 30 maj 02, amanuens vid fysiska instit 1 sept 02—15 sept 03 o vt 06—31 dec 08, disp 16 maj 04, FD 31 maj 04, tf laborator i experimentell fysik vt 10— 13 juli 11, laborator 13 juli 11—30 okt 14, prof i fysik vid Chalmers tekn inst 30 okt 14 (tilltr 1 jan 15), prof i fysik vid LU 28 nov 24—43. — LWS 17, LFS 26.

G 10 okt 05, i Uppsala m Ebba Magdalena Segerström, f 20 okt 74 i Luleå, d 26 nov 39 i Lund, dtr till bokh Edvard Norman o Helene Johannesen, samt fosterdtr till läraren vid Ultuna lantbruksinst veterinären Carl Jonas Axel Segerström o Ida Emma Bernhardina Fyhn.

Biografi

John K var den yngste i en skara av fem barn. Två månader före hans födelse omkom hans far vid en olyckshändelse, endast några o trettio år gammal. Familjen råkade härigenom i ekonomiska svårigheter, o K omhändertogs av släktingar, grosshandlaren i Norrköping Fredrik Leonard K o hans hustru Emma Charlotta Thorsson, som själva var barnlösa.

I sitt första vetenskapliga arbete behandlade K den infraröda strålningens absorption i kolsyra. Han påbörjade emellertid snart arbeten över den elektriska gnistan i nära anslutning till de studier över den elektriska ljusbågen, som utgjorde huvudintresset för dåv laboratorn G Granqvists forskningar. Resultaten av dessa arbeten framlades i drsavh En studie av den elektriska gnistan o de fysikaliska villkoren för dess slocknande. Dessa undersökningar fullföljdes o utvidgades med ett arbete över energiutvecklingen vid gnisturladdningen o över gnistans skenbara motstånd. Efter disputationen bereddes K tillfälle att under ett år CM—05 arbeta vid univ i Giessen hos den berömde fysikern P Drude, en av samtidens främste företrädare för den klassiska optiken. K utförde här undersökningar av ljusets brytning o dispersion i gaser, ett forskningsområde, som kom att utgöra föremålet för praktiskt taget hela hans fortsatta vetenskapliga verksamhet.

I Giessen utförde K mätningar av den infraröda strålningens brytning i väte, kolsyra o syre. Arbetena fullföljdes efter hemkomsten i Uppsala. Vid dessa undersökningar användes de s k reststrålarna från den infraröda strålningens reflexion i gips. Det var av vikt att känna reststrålarnas exakta våglängder, o K utförde därför synnerligen noggranna bestämningar av dessa. Under de följande åren utvidgades dispersionsmätningarna till de synliga o ultravioletta spektralområdena. Utmärkande för alla dessa mätningar är den utomordentliga noggrannhet o precision, varmed de utförts. Detta omfattande observationsmaterial har därför visat sig vara av bestående värde. En belysning av dispersionsfenomenens betydelse för o samband med materieforskningen gav K i sin installationsföreläsning 21 april 25 vid tillträdandet av professuren i Lund, publicerad i Kosmos 27.

Efter J Starks betydelsefulla upptäckt 13 av det elektriska fältets inverkan på ljusemissionen från atomer väcktes K:s intresse för denna effekt, o han tillbragte ett par sommarmånader 14 hos Stark vid tekniska högskolan i Aachen. Här studerade K ljusemissionen från helium i elektriska fält o gjorde den viktiga upptäckten av i fältfritt rum inte uppträdande transitioner mellan nivåer i atomens nivåsystem, transitioner, som ger upphov till s k förbjudna spektrallinjer eller kombinationslinjer.

I o med K:s tillträde av professuren vid Chalmers tekniska institut 1 jan 15 inträdde ett 10-årigt avbrott i hans vetenskapliga verksamhet. Möjligheterna till forskning där var vid denna tid små, o han pålade sig en väldig arbetsbörda framför allt för att höja undervisningen till universitetsmässig nivå. Hela hans akademiska verksamhet präglades av stort intresse för undervisning, men i synnerhet vid Chalmers drev honom hans starka pliktkänsla att satsa alla krafter på denna. Han var också högt uppskattad av eleverna, varom hedersledamotskapet av Chalmers studentförening bar vittne, en utmärkelse, som han satte stort värde på. Under de sista åren i Gbg ägnade K mycken tid åt planeringen av den institution, varmed högskolans väldiga expansion inleddes.

Bortovaron från kontakt med vetenskapen under en 10-årsperiod, då fysiken befann sig i ett utomordentligt expansivt skede, var utan tvivel ett svårt handikap för K vid tillträdet av professuren i Lund. Här introducerade han hos sina medarbetare dels dispersionsforskning, dels starkeffektforskning o understödde deras verksamhet så långt de knappa resurserna medgav. Det vetenskapliga arbetet resulterade i ett tiotal disputationer. Även i Lund fick K lägga ned stort arbete på att utarbeta planer för en ny institution, vilka först kom till nytta, då efter hans professorstid en sådan uppfördes. Såsom emeritus återupptog K sin egen forskningsverksamhet o utförde en serie noggranna mätningar av dispersionen hos krypton o xenon i det synliga o ultravioletta spektralområdet.

K.s föreläsningar var pregnanta, hans föreläsningsexperiment glänsande, o på dem nedlade han ospard möda. Mot sina studenter visade han utåt en mask av barskhet. Han var därför en fruktad examinator i lägre examina. Även i umgänget med sina doktorander kunde han uppträda stramt, men mången gång framskymtade bakom den kärva fasaden en varm mänsklig medkänsla o välvilja.

Författare

Nils Ryde

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se LUM 1949—50, Lund 1951, s 257. Dessutom: Laborationsövningar i fysik. Upps 1907. 4 s. (Sommarkurserna i Uppsala. 1907.) —¦ Problemsamling i fysik, H 1. Problemen givna av ... J K under åren 1915—1922. Samlingen kontrollräknad och utg. av H. avd:s elevkår vid Chalmers tekniska institut, Göteborg. Gbg 1923. 22 s. — Problemsamling i tillämpad värmelära, H 3. Problemen givna av ... J K under åren 1915—1922. Samlingen kontrollräknad och utg. av H. avd:s elevkår vid Chalmers tekniska institut, Göteborg. Gbg 1923. 14 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: B Edlén, nekr över K i Kosmos, ed Sv fysikersamf, 1951, o i FS:s förhandkar, bd 21, 1951; B Kullenberg, AJ Hj K (Minnestal hållna i VVS, ser från 1938, nr 3, 1953); LUM 1949—50 (1951).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A John Hj Koch, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11682, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Ryde), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11682
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A John Hj Koch, urn:sbl:11682, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Ryde), hämtad 2024-04-26.