Biografi

Kock, släkt, härstammande från besökaren vid lilla tullen i Malmö Peder Larsson K (d 1704, 68 år gammal), vars gravsten finns i Malmö museum. Hans son hospitalsföreståndaren Lars K (d 1743) i Malmö var far till kh Peter K (1711—73) i Mjällby, Blek, o amiralitetspredikanten Magnus K (1728— 69) i Karlskrona. Den förres son Josua Ferdinand K (1762—1842) blev 1790 sv vice konsul i S:t Petersburg o var 1796—1805 (tjänstledig från 1804) sv konsul i Kronstadt. Josua K, som dog i Mariefred, donerade 1838 480 böcker till Strängnäs läroverksbibliotek.

Lars K:s bror tobaksmanufakturbokhållaren Bertil K (1685—1755) i Malmö var far till laboratorieskrivaren Johan Niclas K (1723—82) i Sthlm. Dennes son kamreraren i krigskollegiets fortifikationsdepartement Anton Fredric K (1758—1841) fick 1812 krigsråds titel. Han övertog o fullbordade 1817—18 byggandet av Säters kyrkas orgel o blev 1825 LMA. Son till honom var protokollssekreteraren i justitierevisionsexpeditionen Carl Anton K (1788—1843), som fick lagmans n h o v 1826. Han skrev Samlade små versförsök (2 uppl:or 1828 o 1832) o psalm nr 202 i den wallinska psalmboken samt efterlämnade böcker, kartor, gravyrer, mynt, medaljer o sigillsamlingar, vilka såldes på auktion 1854.

Johan Niclas K:s bror Abraham K (1730—78) var först tygskrivare i Hfors men blev 1768 kronofogde i Läckö fögderi, Skar. Söner till honom var kronofogden i Tunalän, Sevede o Aspeland, Kalm, assessor Johan K (1760—1811) o överkrigskommissarien i Finland Abraham K (1771—1819). Den senares son statskommissarien Abraham Victor K (1807—64) var far till stationsinspektoren vid Sthlms centralstation major Victor Hjalmar K (1844—1917). Söner till Hjalmar K var revisorn major August Victor K (1876—1960) o överstelöjtnant Allan Hjalmar K (1878—1936). Victor K var far till kanslirådet Erland K (f 1911), o Allan K var far till f d överläkaren Victor K (f 1910).

Johan Niclas o Abraham K:s bror Carl Fredrik K (1740—1821) blev 1776 efter att ha misslyckats som handlande i Trelleborg klockare i Räng, Malm. Han har av N Lovén (pseud Nicolovius) i Folklifvet i Skytts härad i Skåne vid början af detta århundrade (1847), skildrats under täcknamnet "Dillberg". En akvarell från 1779 visar honom o hans familj utanför klockarbostället (Axel-Nilsson, s 19). Hans son handlanden Jacob Berthold K (1772—1832) i Malmö kom liksom sin hustrus bror malmöborgmästaren C M Nordlindh på obestånd vid diskontkatastrofen 1817. En annan son, klockaren Iscac K (1788—1830) i Hammarlöv, Malm, var morfar till kh Carl Gustaf K (1859—1934) i Görslöv, Malm. Gustaf K publicerade en bok om släktens historia.

Jacob Berthold o Isaac K:s äldre bror Johan Henric K (1779—1861) flyttade efter några år som handelsbokhållare 1806 till Simrishamn, vars dominerande gestalt han blev efter ett tjugotal år. Han drev minuthandel med specerier o metallvaror m m, exporterade spannmål, var ägare av eller delägare i flera fartyg, fungerade som bankir för traktens bönder samt hade filialer i Trelleborg o Järnavik i Bräkne-Hoby, Blek, o på den senare orten även ett sågverk, vartill kom jordegendomar, som utarrenderades. Han var far till grosshandlaren o rdgm men Carl Jöran K (K 1) i Malmö. Dennes verksamhet i Malmö fortsattes 1857—89 av sonen Carl Waldemar K (1836—92), som efter sin bror Johan Aron Henrik K:s (1832—82) död även drev filialen i Trelleborg; efter Waldemar K finns kassaböcker i stadsarkivet i Malmö. Johan K var i äktenskap med en syster till godsägaren o rdgminen Ludvig Kockum (s 457) far till grosshandlaren Johan Henrik K (K 4) i Trelleborg. Carl Jöran K:s yngste bror, August Fredrik K (1825— 67), som gjorde konkurs 1859 o sedan blev lantbrukare i Åby, Kalm, var far till prof Ernst Albin K (K 3). En tredje bror, Johan Engelbrekt K (1815—61), som förestod Carl Jöran K:s filial i Trelleborg, o efter vilken arkivalier bevarats i LUB, var far till prof Karl Axel Lichnowsky K (K 2). Son till den sistnämnde var Karl Ebbe Engelbrekt K (1887—1973). Ebbe K blev jur dr på avhandlingen Om hemföljd i sv rätt t o m 1734 års lag (1926) o var hovrättssekreterare i hovrätten över Skåne o Blekinge 1936—54. Han gjorde stora donationer till LU.

Författare

Källor och litteratur

KK:s kanslis arkiv H I a:62: 6 maj 1799, 75: 21 maj 1808, 84: 15 jan 1812, J A Almquists lappkatalog över landsstatstjänstemän efter 1630: F 113, RA; B Bergströms ms Släkten K från Malmö (duplic 1959), SBL (annat ex i Genealogica minora, LUB); A Isbergs saml, MS A.

G A Aldén, Bakom riksdagens kulisser. C W Liljecronas dagbok under riksdagen 1840 —41 (1917); G Axel-Nilsson, Rengs kyrka o klockaren K (Rig 1955); E Bager, Malmöhist i sten (1958); G Bergström, Stora sjötullen & lilla tullen i Skåne, Halland o Blekinge samt på Gotland 1658—1765 (duplic 1958); Betänkande o förslag ang läroverks- o landsbibi (KBH 40, 1924), s 209; Carlander, 1, s 254, 3, s 344; G Fehr, Stifts- o läroverksbiblioteket (Regium gustavianum gymnasium Strengnense MDCXXVI—MCMXXVI (1926), s 15; J Feuk, Anders Roos ant:ar om ord amiralitetspredikanter i Karlskrona från omkr 1680 till omkr 1770 (PHT 1928); B Hanssen, Ekonomiska o sociala regioner i Simrishamn 1880—1945 (Simrishamn med omland, 1949), s 243; G Hilleström, MAM 1771—1971 (1971); S Högberg, M över ledamöter av PS 1766—1815 (1961); A U Isberg, Bidr till Malmö stads hist, 1 (1895), s 187 ff; J Kleberg, Krigskollegii hist (1930); dens, Statskontoret 1680—1946 (1948); Gustaf K, Släk- ten K (1931); Kommerskoll; [J H Kreuger,] Anton Fredric K (KrVAH 1841, s 205 f); H Lindal, För hundra år sedan (1944), s 109 ff; dens, Handelshuset K i Trelleborg 1825—1950 (1950); G Lindeberg o E Bager, Kring en gammal Malmöindustri (1945); Lunds hm, 5 (1858), s 310 f, 2:5 (1954), s 207 ff; J Prom o E T:son Uggla, Sv juristM 1950 (1950); M G Rydell, Åminnelse-tal öf-wer . . . Magnus K (1771); J Sjögren, Orgelverken i Västerås stift (NordMH, 40, 1952), s 57, 234; C Sjöström, Skånska nationen före afdelningarnes tid (1897); dens, Skånska nationen 1833—89 (1904); dens, Kalmar nation i Lund (1915); SMoK; Chr Stenhammar, Bilder ur riksdags- o hufvudstadslifvet, 2 (1903), s 63 f; W Swalin, Bidrag till K M:ts kanslis personalhist efter 1809 (1892); Sv släktkal, 15 (1962); [A Wollmar,] Memora-bilia ang C M Nordlindh o Malmö diskontkatastrof 1817 (Skånska saml:ar 1891, 1:1, tr 1894), s 37 ff; A Österling, Nicolovius o Söderslätt (1925), s 57, 61—64. — E Hornborg, O Bjurling o Hj Börjeson, Studier över skånska sjöfartens hist (1950).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kock, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11692, Svenskt biografiskt lexikon (art av

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11692
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kock, släkter, urn:sbl:11692, Svenskt biografiskt lexikon (art av