Meriter

Kristensson, Robert Emanuel, f 25 maj 1896 i Osby, Krist, d 14 febr 1975 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: köpmannen Adolf K o Emilia Elisabeth Eliasson. Studentex som privatist i Lund 24 aug 15, elev vid KTH ht 15, avgångsex från dess fackavd för maskinbyggn:konst o mek teknologi 31 maj 19, utex från Sthlms handelshögsk 14 jan 19, ekonomichef vid Norsk kulelager A/S Oslo, 1 juli 20—1 febr 21, offertingenjör vid Sv kullagerfabriken 15 aug 21—1 mars 22, e lektor vid Tekn gymn, Örebro, 22—24, speciallär i bokföring vid KTH 1 jan 24—30 juni 31, ekon studier vid StH ht 24—vt 26, speciallär i fabriksorganisation vid Sthlms handelshögsk 24—25, tekn chef i ab Engströms rullkort 1 okt 25—1 nov 26, VD för ab Fribergs högvacuumpump, Sthlm, 1 aug 27—15 juni 30, lär i industriell ekonomi o organisation vid art- o ing:högsk 29, dir:ass o expert i industriell ekonomi vid ab Swedish Invention Corporation 31—33, dir i Sv patentab 33—35, doc i bedriftsökonomi vid Norges handelshögsk, Bergen, 1 okt 35—37, prof där 1 dec 37—13 dec 40, sekr i Sveriges mekaniska verkstäders förtr.s komm för enhetliga redovisnmetoder 41—43, ledare för Sv lantarbetsgivarefören:s arbetsstudier aug 42—45, prof i industriell ekonomi o organisation vid KTH 31 juli 45—66 (pension 62), ordf i Skoindustrins forskdnst 47—57, led av styr för Inter-University Contact i Delft 51—61. — LLA 45, LIVA 50.

G 29 jan 21 i Fors (nu Eskilstuna Fors), Söd, m Olga Margareta Johansson, d 13 maj 97 där, dtr till köpmannen Carl Wilhelm J o Mathilda Amalia Berg.

Biografi

Robert K växte upp i det lilla samhället Osby i norra Skåne, där fadern var en välbärgad köpman. Efter civilingenjörs- och civilekonomexamen 1919 kom han att göra sin huvudsakliga insats inom undervisning o forskning i de närliggande ämnena företagsekonomi o industriell ekonomi o organisation. Sin lärarbana påbörjade han redan under studietiden vid StH, bl a som speciallärare i bokföring vid KTH 24—31. Under denna tid bedrev K även ett vetenskapligt o populärt författarskap i företagsekonomi, vilket sedermera skulle meritera honom till en professur. Samtidigt med sin tjänst som speciallärare var K bl a VD i ab Fribergs högvacuumpump. Bolaget exploaterade uppfinningar av vacuumpumpar o torkanläggningar i samarbete med ab Sv maskinverken. På inbjudan av handelsdepartementet i USA byggde o provade K två anläggningar där, varvid han efter förhandlingar med patentverket i Washington även fick patent på en torkningsmetod, som han själv uppfunnit.

K utnämndes 35 till docent i bedriftsökonomi vid Norges handelshögskola i Bergen o till prof där i samma ämne 37. Under sin norgetid anlitades han för ett stort antal uppdrag o utredningsarbeten inom sv näringsliv. Efter ockupationen av Norge 40 lämnade K sin professur o var därefter verksam i sv näringsliv 40—45. Under denna tid var han bl a sekreterare vid Sveriges mekaniska verkstäders förbund för utveckling av den nya kontoplan som senare blivit vägledande för verkstadsindustrin i Sverige. Han blev även ledare för Sv lantarbetsgivareföreningens arbetsstudier 42— 45, varvid han utvecklade arbetsbesparande metoder för folkhushållningen under kriget o lade grunden för omfattande ackordsstudier o uppgörelser för lantbruket. Arbetet ledde bl a till att han kallades till ledamot i LA 45 o blev ledare för dess ekonomiska forskning 48. Ett uppdrag för Sv lantarbetsgivareföreningen att studera arbetsförhållandena vid större egendomar kunde K själv praktiskt utföra som ägare av Husby gård på Munsö i Mälaren. — Bland de många uppdrag K påtog sig inom industri o kommunala förvaltningar rörande organisation, arbetsstudier, arbetsvärdering m m kan nämnas uppdraget för Kumla stad att utarbeta en ny organisationsplan för administrationen. Dess huvudprinciper har sedan kommit till användning i andra städer. — På senare år engagerade sig K i debatten om Ivar Kreuger.

Under sin tid som prof i industriell ekonomi o organisation vid KTH gjorde K åtskilliga studie- o forskningsresor till USA o till de flesta av Europas länder. I USA var han bl a gästprof vid Purdue University o Massachusetts Institute of Technology. Vid två tillfällen var han utbytesprof vid New York University, dels 48 mot prof David Porter, dels 50 mot dr J Juran. Han var en ofta anlitad föreläsare vid univ o tekniska o ekonomiska föreningar i Sverige, Norge o Danmark.

Författare

Margareta Wågström

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: 1919—59 se KTHH 1: List of publications of members of the staff of the Royal institute of technology . . ., [Sthlm, tr] Gbg 1947, s 140—143, 46, tr 1951, s 37 f, 113, tr 1957, s 72 f, 186, tr 1961, s 79. — Förord (T Kreuger, Kreuger & Toll, Sthlm 1963, s 11—14; 2. uppl så; eng övers Sthlm (tr Köping) 1965). — Förord (dens, Sanningen om Ivar Kreuger. Händelserna kring Ivar Kreugers sista år, Sthlm (tr Köping) 1966 [1965], s 19—25; 2.-4. uppl 1966, 5.-8. uppl 1967, 1968, 1970, 1971; eng övers Sthlm (tr Köping) 1965; tysk övers Stuttgart [1966], s 13—19). ¦— Fungerar vårt rättsväsende? Fyra professorer uttala sig om bankernas övergrepp. Sthlm 1971. 93 s. (Tills med A V Kruse m fl.) — Ivar Kreugers italienska affärer. Sthlm 1973. 102 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 31 juli 1945, nr 9, RA.

Art till K:s 50-årsdag i SvD 24 maj 1946; SvTeknF. — Nekr:er i DN o SvD 22 febr 1975.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Robert E Kristensson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11766, Svenskt biografiskt lexikon (art av Margareta Wågström), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11766
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Robert E Kristensson, urn:sbl:11766, Svenskt biografiskt lexikon (art av Margareta Wågström), hämtad 2024-04-23.