Biografi

Kullgren, släkt. Frälsebonden Jon Persson (d tidigast 1715) i Stora Bultorp i Medelplana på Kinnekulle hade enligt 1716 års mantalslängd en son Mårten, som torde vara identisk med den i följande mantalslängder uppträdande frälsebonden Mårten Jonsson (f 1684 el 85, f 1753) i Lilla Trolmen, Medelplana, eftersom dennes far i Medelplana dödbok 1753 uppges ha hetat Jon Persson. Mårten Jonssons son (Stårck) rådmannen i Ulricehamn Sven K (1718— 91) var farfar till rådmannen där Sven Mårtensson K (1789—1854), vars son apotekaren Karl Johan Alexander K (1823— 1906) i Mölndal gjorde stora testamentariska donationer till bl a Ulricehamns stad. Sven Mårtensson K:s farbror, rådmannen i Ulricehamn Alexander K (1750—1818), var farfar till disponenten vid Bäckhammars pappersbruk i Visnum, Värml, Joseph Daniel K (1824—89). Söner till den sistnämnde var ingenjör Otto Joseph K (1859—1918) i Sthlm, som byggde flera cellulosafabriker i Sverige o Norge. Hans bror Gustaf Hjalmar K (1863—1950) grundade 1902 Lindesbergs manufakturverk o övertog 1909 ledningen för Linde maskin- o snickeriab.

Bror till Mårten Jonsson var sannolikt skattebonden Per Jonsson (d 1735) i Storegården i Västerplana på Kinnekulle, som enligt Medelplana vigselbok 1701 kom från Stora Bultorp, o vars son skattebonden Sven Persson (1723—90) i Storegården var far till rådmannen Eric K (1748—98) i Kristinehamn. Dennes son Bengt Niclas K (1785—1838) blev efter resor till Västindien, Frankrike o Italien handlande i Gbg o Uddevalla o slutligen i Kristinehamn. Hans bror Sven Henric K (f 1787; levde ännu på 1820-talet) uppges efter resor till England o Ostindien ha bosatt sig i Konstantinopel, övergått till islam o gift sig med en sultandotter.

Eric K:s bror klädes- o manufakturhandlanden Jonas K (1756—1809) i Uddevalla, som ägde sillsalterier o trankokeri, var far till grosshandlaren o skeppsredaren Carl August K (K 1). Dennes dotter Lydia Viktorina K (1828—1908) skrev under pseudonymen Bärgtora boken Kärlek. Dramatisk teckning ur hvardagslifvet (1885), ägnade sig även åt målning o social verksamhet samt brevväxlade med Fredrika Bremer o Sophie Adlersparre. Hennes bror Ivar Adalrik K (1823—83) ledde framgångsrikt granitexportfirman C A K:s Enka i Uddevalla, som han utvidgade med ett stenhuggeri i Varberg 1855, medverkade vid lösningen av stadens järnvägsfråga o anläggningen av Kampenhovs spinneri, var 1871 en av grundarna av Munkedals pappersbruk i Foss, Göt, vars förste VD han blev, o förändrade ångbränneriet på Utsikten vid Uddevalla till ett bayerskt ölbryggeri. Ivar K:s son Carl Fredrik K (1873—1955) blev fil dr i Uppsala på avhandlingen Om metallsalters hydrolys (1904) o var docent i kemi vid StH 1904—09 o prof i kemisk teknologi vid KTH 1915—38, varjämte han hade flera statliga kommittéuppdrag. Carl K arbetade framför allt inom fysikalisk kemi o kemisk teknologi med särskild inriktning på massaindustrin o explosiva ämnen. Han testamenterade praktiskt taget hela sin kvarlåtenskap på c:a en kvarts miljon kr till en fond, Carl o Anna K:s fond, för stödjande av kemisk-teknisk forskning o undervisning vid KTH. Carl K:s skrifter är förtecknade i KTHH 1 (1947), s 143 ff. Hans bror Victor Ivar K (1868—1950) var länge VD för Granitab C A K:s Enka i Uddevalla (bolagets arkiv i GLA). Carl o Victor K:s farbror Carl Allvar K (1826—87) var från 1856 disponent för brodern Ivar K:s stenhuggeri i Varberg. Allvar K var far till skolföreståndarinnan Thyra Hedera Martina K (K 2) o till stadsmäklaren i Gbg Ernst Willgodt K (1865—1944), en av de ledande krafterna i arbetet för bättre teaterförhållanden i staden o ledamot av styrelsen för dess teaterförening.

Författare

Källor och litteratur

Anrep, 1: 2 (1872—74); T J Arne, Svenskarna o Österlandet (1952); A Attman, Gbg 1913—62 (Gbgs stadsfullm 1863—1962, 1:2, 1963); G Bodman, Chalmers tekn inst. Matr 1829—1929 (1929); G Boger, Ulricehamns krönika (1951), s 90, 102, 106, 131; F Bremers brev, 4 (1920); L Bygden, Sv anonym- o pseudonymlexikon (1974); Carl K död (SvD 14 aug 1955); Carl K:s KTH-donation ger prof fria händer (SvD 5 okt 1955); E Erlandsson, Skara h a l:s lärjungar åren 1870—1910 (1922); A Ernvik, Bäckhammars bruk (1971); E v Gegerfelt, Sv storföretag, 2 (1948); P Henriques, Skildringar ur KTH:s hist, 2:2 (1927); Hjalmar K f (SvD 18 aug 1950); Inventeringen av enskilda arkiv i Västsverige (duplic 1959), s 60; C V Jacobowsky, Gustafsberg (1958); S Kristiansson, Uddevalla stads hist, 1—3 (1951—56); S Leijonhufvud, Sophie Adlersparre, 2 (1923); A E Löf o A Ernvik, Kristinehamns hist, 2—3 (1949—59); H Molin, Munkedal (1949); C E Nygren, Biogr ant:ar öfver lärjungar intagna vid Karlstads h a 1 åren 1875—85 (1912); E Pfalmser], Carl Fredrik K (SMoK 4, 1948); [T Sandberg,] Granitab C A K:s Enka 1842—1942 (1942); A Sandklef, Varbergs stadsfullm 1863—1938 (1938); dens, Varbergs hist (1963); SPG; J Stårck, Apotekare K J A K (Ulricehamns tidn 20 okt 1956); Sveriges apotekarhist, 1 (1910); Sveriges äldsta företag (1923); Sv släktkal, 10 (1930; tr 1929); SvTeknF; W Tham, Lindesberg o Nora genom tiderna, 2 (1949); Victor K död (SvD 25 juni 1950); Willgodt K f (SvD 14 aug 1944); Örnberg, 4 (1888; tr 1887).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Kullgren, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11860, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-11-03.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:11860
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Kullgren, släkter, urn:sbl:11860, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-11-03.