Biografi

von Jacobson, släkt, härstammande från den i Malmö födde tullskrivaren i Landskrona Niels Jacobsen Malmoe (d omkr 1644), som var far till den förmögne skeppsredaren o rådmannen i Malmö Thomas Jyde (1619— 1702). Dennes son handelsmannen Thomas Thomaeson Jyde (1659—1730) i Malmö blev stamfar för malmösläkten Thomson. Hans bror Jacob Thomaeson Jyde (1649— 1716), som var rdgm 1697 o blev rådman i Malmö 1700, hade två söner, som kallade sig Malmros, o den ene av dem blev stamfar för en känd släkt med detta namn. Deras bror handelsmannen Peter Jacobson (1708 —84) i Karlstad var rdgm 1751—52.

En annan bror, Nicolas Jacobson (1714—85), fick efter resor till Tyskland, Frankrike, England o Holland burskap som köpman i Gbg 1737. Där gifte han sig 1741 med en dtr till den förmögne köpmannen Erik Nissen, varigenom han blev besvågrad med medlemmar av de gbgska köpmannasläkterna König o Matzen. S å anlade J en "estofffabrik" för tillverkning av satin, kamlott o kalmuck, men denna torde ha nedlagts redan efter ett år. Redan 1742 var han ledamot av Gbgs äldste. 1749 lyckades J få privilegium på anläggande av ett nytt sockerraffinaderi i Gbg trots motstånd från familjen Sahlgren, som sedan ett par decennier hade ett dylikt utanför staden. Han var också ryttmästare för stadens borgerskaps kavalleri, fick assessors n h o v 1755 o adlades 1756 med namnet v J. Vid sitt säteri Aspenäs i Lerum, Älvsb, tog v J initiativ till stora odlingsarbeten. 1772 var han en av de gbgsborgare som på Gustav III:s kröningsdag blev riddare av den nyinstiftade Vasaorden. 10 brev från v J till hans andra hustru Catharina Maria Ekerman i NM.

Son till honom i första giftet var kanslisten i utrikesexpeditionen Jacob v J (1744— 1814), som fick protokollssekreterares avsked o dog i Arboga. I Västerås SB finns ett interfolierat exemplar av J Ihres (bd 19) dialektlexikon med vidlyftiga anteckningar av v J, som även ägt D Herweghrs (bd 18) där förefintliga Idioticon Westmannicum (Landtmanson). Hans halvbror Nils v J (1758—1837) var 1782—85 ombud i Paris för det gbgska handelshuset Arfwidsson & söner, i vilket en av hans systrar var ingift. 1793 deltog han i prinsessan Sofia Albertinas italienska resa. Senare var v J sekreterare hos den sv ministern i Paris E M Staël von Holstein o hemförde 1795 som kurir den då ingångna sv-franska förbundstraktaten. 1798—1820 arrenderade han av Vattholma bruk gården Edshammar i Lena, Upps. 1804—05 följde v J på riksdrotsen G A Trolle-Wachtmeisters uppdrag dennes son, sedermera justitiekanslem H G Trolle-Wachtmeister, på en resa till Tyskland o Italien. Från 1829 bodde han i ett par rum på Skoklosters slott. I KB finns stora delar av v J:s arkiv, framför allt 13 vol dagboksanteckningar, varur referat publicerats i Ny illustrerad tidning 1892, 1894, 1895, 1897 o 1899 av hans systerson publicisten Nils Arf-widssons (bd 2) fosterson Alvar Arfwidsson. Andra dagboksanteckningar av honom, liksom vissa andra smärre rester av hans arkiv nu i UUB, har publicerats av O Quensel i PHT 1900 o efter denne av H Schück. Äldre bror till honom var häradshövdingen i Jönåkers, Oppunda, Villåttinge, Rönö o Hölebo hd, Söd, Paul v ] (1756—1821), med vars äldste son den adliga släktgrenen utdog 1860.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica, Genealogica, vol 240, Adelsbrev, vol 25, Börstorpssaml: Nico-Ias v J:s brev till G F Törnflycht (E 3095), Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; vittnesbörd från Landskrona byting 28 aug 1648, bifogat Landskrona tullräkenskap 1643—44, DRA.

A Ahnfelt, Ur sv hofvets o aristokratiens lif, 1 (1880); A Baeckström, Studier i Gbgs bygg-nadshist före 1814 (1923); G Bodman, Gbgs äldre industri (1923); dens, Fabriker o industrier i det gamla Gbg (1925); BorgRP före frihetst (1933), s 410, 450; A v Fersens dagbok, 2 (1926), s 181 f, 346, 406, 433; H Fröding, Berättelser ur Gbgs hist under frihetst (1919); dens, dito under gustavianska tiden (1922); Gbgs stads borgarelängd 1621 —1864 (1926), s 85; S Grauers, Ätten Wachtmeister genom seklerna, 3: 2 (1956); I Hildebrand, Den sv kolonin S:t Barthélemy . . . (1951); R F Hochschilds memoarer, 3 (1909), s 112, 148; A U Isberg, Bidr till Malmö stads hist, 2 b (1900); L Krusius-Ahrenberg, Tyrannmördaren C F Ehrensvärd (1947); Lags o doms; S Landtmanson, En samling dialektord från tiden omkring 1800 (Sv landsmål o sv folkliv 1948); L Ljungberg, Malmösläkten Thomson (Malmö fornminnesförening. Årsskr 1949); Millqvist; M Montgomery-Silfverstolpes memoarer, 2 (2 uppl 1914), 4 (1920); O OJuensel], En episod från sv ambassadhotellet i Paris 1795 (PHT 1900); H Schiick, M o M:me de Stael (1905), s 76, 101 f, 107, 116—27, 152; C Sjöström, Skånska nationen (1897), särsk s 129, 177 f, 468; Sv boklex 1700—1829. Rät-tegångshandhar (1958); Sv släktkal 1963, s 306; C-A Torén, Hans Gabriel Trolle-Wacht-meister o Magnus Torén (PHT 1952); H G Trolle-Wachtmeister, Ant:ar o minnen, 1—2 (1889); G Åsbrink, Vasaorden (1922), s 18, 27.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacobson, von, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12012, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-11-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12012
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacobson, von, släkt, urn:sbl:12012, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-11-09.