Meriter

Jaensson, Knut Bernhard, f 19 april 1893 i Örebro, f 30 nov 1958 i Mölnbo, Vårdinge, Söd. Föräldrar: läderhandl Johan Alfred J o Evelina Augusta Matilda Lindeli. Studentex vid h a l i Örebro vt 11, inskr vid UU ht 11, språkstudier i Berlin 13—14, kammarskrivare vid Sthlms gasverk 1 juni 20—1 april 49, studier vid StH ht 24—ht 25, kritiker i BLM från 38, i Konstrevy från 43, i DN från 46. — Fil hedersdr vid UU 31 maj 55.

G 18 aug 14 i Södertälje m förf Tora Armida Dahl, f 9 juni 1886 i Sthlm, Jak o Joh, dtr till arkitekten Gustaf Theodor D o Emma Nilsdtr.

Biografi

Knut J blev student 1911 och kom så till Uppsala univ, där han en kort tid studerade konsthistoria. Han bedrev studier vid Carl Wilhelmsons målarskola 1912 och vid Berlins univ 1913—14, där han läste ryska med tanke på översättningsarbete. Ett farsarv tilllät honom att slå sig ned på landet som rentier och där leva den privatlärdes, den konstälskande "amatörens" liv. Han intresserade sig för kriminalistik och sedehistoria och var en passionerad läsare av främst tsarrysk och fransk litteratur. Han vände ryggen åt samhället och odlade en extrem, kierkegaardsk individualism. Till denna attityd bidrog även inflytandet från Ivar Conradson, med vilken han umgicks. J tvangs, sedan han förlorat sitt kapital, att söka anställning vid Sthlms gasverk, där han kvarstod i tjänst till 1949. Dokument från denna tid vittnar om hur skeden av depression och "indolens", improduktivitet och "kluvenhet" övervunnits och förbytts i skapande. I denna sjävuppgörelse tog J intryck av Vilhelm Ekelunds författarskap, vars speciella etos fick en avgörande betydelse för hans livssyn och kommande gärning. Ekelund blev hans främste mentor och vägvisare.

J debuterade först vid 38 års ålder med en artikel om Alfred Döblin i tidskriften Fönstret, till vars flitigaste medarbetare han kom att höra. Han utgav 1934 den första sv monografin över D H Lawrence, vars budskap han vid denna tidpunkt restlöst solidariserade sig med, men tog senare avstånd på flera punkter (jfr D H Lawrence — 1943 i Hård höst, tillägnad Hagar Olsson). En verdandiskrift om Fredrik Böök som litteraturkritiker (1939) låter sig med fördel läsas som en inverterad självdeklaration och formulerar ett kritikerideal i polemik mot Bööks.

J började 1939 regelbundet medarbeta i BLM med essayer och recensioner och knöts 1946 av Herbert Tingsten till DN, där han kvarstod till sin död. Han har även framträtt som konstkritiker, främst i tidskrifterna Tidevarvet och Konstrevy. Det J:ska hemmet på Lidingö blev en samlingsplats och tillflyktsort för många av skedets författare och bildkonstnärer.

Sin förblivande insats har J gjort som särpräglad essayist, kritiker och författare till personligt hållna moralfilosofiska betraktelser. Grundläggande för hans kritik är sammanvävningen av etiskt och estetiskt och den därav betingade anti-estetiska udden riktad mot det ytligt "artistiska" och habila. Han tar fasta på konstnärens karaktär och moraliska egenskaper och förklarar t ex med en karakteristisk vändning om Hjalmar Söderberg: "Det är äktheten i Söderbergs person som i sista hand ger betydelsen åt hans verk." J:s vanligaste honnörsord är sakkunskap, äkthet, uppriktighet, redbarhet, ovärldslighet, lågmäldhet. Stilfrågan blir en fråga om livsstil.

J:s kritik utvecklade sig i mycket som ett slags idémässig kontrast till Fredrik Bööks. Deras moralism är av konträrt slag, förtecknen är olika, ehuru de möts i sin anti-estetiska hållning och båda använder sig av det i modern estetik så förkättrade uppriktighetskriteriet. J skriver om Bööks moralism: "Till sådana i egentlig mening stora moralister som den samvetsömme Fröding, den rättrådige Söderberg eller den på ett djupt sätt moraliske Ekelund har han aldrig känt någon större dragning."

Sin estetik har J framlagt i essayen om Herr Hugos himmelska akademi, stiftad i opposition mot alla jordiska, officiella akademier, vars valspråk är Sanning och särprägel. En författare måste, menar han, för att vara givande äga ett särskilt synsätt, han måste stå utanför de allmänna föreställningarnas kritstreck och på ett eller annat sätt vara "avvikande". Särprägel disponerar för sanning.

Som essayist upprätthåller J gärna fiktionen av ett montaigneskt amatörskap, hans analys är intuitiv och amatörpsykologisk. Han är något av en subjektivt arbetande konstnär. Framställningen är trevande, meditativ och fritt associativ. Essayerna formar sig stundom till brev till läsarna, de liknar ett samtal på tu man hand och har en förtrolig, konversant ton. Den till synes ostiliserade konstlösheten är medvetet eftersträvad som konstnärligt ideal. "Det glanslösa var hans språngbräda till den väldiga kraften, sammansattheten och sanningen i hans essayer, som nu är klassiska", skriver Ingemar Hedenius i en minnesartikel.

J har skapat en ny, personlig essaystil som i sitt avståndstagande från det ytligt form-briljerande, som utmärkte den sv essayen främst under tjugotalet, anknyter till den etiska linjen från Montaigne, Emerson och Vilhelm Ekelund.

Författare

Göran Lundstedt

Arkivuppgifter

Brev från J till M Abenius i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: D. H. Lawrence. Sthlm 1934. 252 s. — En nattresenär [L Destouches, pseud L-F Céline] (Karavan. Introduktionsvolym 1934, Sthlm, s 34—49). — Själen och det praktiska livet (ibid, 1935, vol 1, s 5—¦ 12). — Diktens människouppfattning (ibid, vol 4, s 41—49). — Fredrik Böök som litteraturkritiker. Sthlm 1939. 71 s. (Studentföreningen Verdandis småskrifter, n:r 416.) — Nio moderna svenska prosaförfattare. Sthlm 1941. 66 s. (Ibid, 439.) 2. uppl 1943. — Om kritiken (Horisont. Litterär kalender våren 1941, Sthlm, s 152—160). — D. H. Lawrence — 1943 (Hård höst. Debatt och värdering. [Dedikationsbl:] Till Hagar Olsson 16.9.1943. Sthlm (tr Hfors) 1943, s 230 —249). — Prousts stora verk (Samtid och framtid. Tidskr för idépolitik, årg 1, 1944, [Sthlm, tr] Norrköping, 4:o, nr 5, s 8—18). — Birger Sjöberg (ibid, 2, 1945, s 340—350). — [Fridegårds böcker; anon] (Bokvännen, årg 1, 1946, Sthlm, s 41). — Essayer. Sthlm 1946. 275 s. — [Biogr uppgifter] (Föreningen för nutida konst, katalog no. 18: Hugo Zuhr, retrospektiv utställning anordnad av Färg och Form, 16 febr.—10 mars 1946, Sthlm 1946, s 3—12). — Kring ett par uppslag (Vintergatan. Sveriges författareförenings kalender 1947, Sthlm, 4:o, s 19—37). — Stig Åsberg som bokillustratör (Bokvännen, 2, 1947, s 44—47). — Ovanlig Nobelpristagare [Gide] (ibid, 3, 1948, s 12—15). — Ghaplins Blåskägg (Prisma, årg 1, 1948, Sthlm, 4:o, nr 3, s 19—28). — Inledning [M H Beyle, pseud] Stendhal, Henri Brulards liv, Sthlm 1948, s 5—15). — Varjehanda. Sthlm 1950. 231 s. — Om förnöjsamhet och känslighet (BLM, årg 22, 1953, Sthlm, 4:o, s 743—748). — Att läsa klassiker (Tidens kalender 1955, Sthlm 1954, s 41—45). — Inledning ([D H] Lawrence, En samlingsvolym . . ., Sthlm 1959, s 7—17). — Sanning och särprägel, ett urval essayer. Inl av G Ekelöf. Sthlm 1960. 231 s. [Aldusböckerna, A 29.] — Självbiografi (OoB 1962, Sthlm, s 265— 273). — Anteckningar (ibid, 1965, s 487 f). — Strindberg som målare (Strindbergs måleri. En monografi red av T M Schmidt, Malmö 1972, 4:o, s 23 f). — Smärre inl till bl a: G Flaubert, November, roman . . ., Sthlm 1946, C J L Almqvist, Palatset, Sthlm 1947, dens, Det går an, Sthlm 1952, samt till nedan nämnda böcker i serien Tidens franska klassiker, 1—14, Sthlm 1950—58. — Medv i bl a Fönstret, [1]—5, 1930—34, fol (reg i Litteratur och samhälle, nr 41—44, 1968, stencil), Tidevarvet 1936 (anmälningar), nr 10, 13, 15, 16, 19, 20, 36, 37, 43, 44, Konstrevy, 19—28, 1943—52, 4:o, Lantarbetaren 1943, nr 44, FiB 1943, nr 39, Röster i radio 1949, nr 52, o Vi 1956—57, allt Sthlm; ytterligare rec i BLM 1934—54 o Prisma 1950; art o rec i DN 1946—58.

Redigerat: Tidens franska klassiker. 1—14. Sthlm 1950—58. 1. H de Balzac, De vises sten. 1950. 2. uppl 1951. [Ny tr] 1956 (utg med end tit nytr [1966]). 2. M Proust, Noveller. 1950. 2. uppl 1951. [Ny tr] 1956 (tit nytr [1965]). 3. R Radiguet, Djävulen i kroppen. 1950. 2. uppl 1951. [Ny tr] 1956 (tit nytr [1966]). 4. j-J Rousseau, Den ensamme vandrarens drömmerier. 1951. 2. uppl 1958 (tit nytr [1965]). 5. G Flaubert, Tre berättelser. 1951. 2. uppl 1958. 6. D Diderot, Rameaus brorson. 1951. 7. É Zola, Thérése Raquin. 1953. 8. G de Nerval, Aurélia. 1953. 9. [M H Beyle, pseud] Stendhal, En ego-centrikers minnen. 1953. 10. H de Balzac, Kyrkoherden i Tours./Den ryktbare Gaudis-sart. 1956. 11. A Daudet, Sapho. 1956. 12. E de Goncourt, Dagbok från fransk-tyska kriget. 1956. 13. G Bernanos, Historien om Mouchette. 1958. 14. A France, Änglarnas uppror. 1958. — [D H] Lawrence, En sam- lingsvolym . . . Urval och inledn Sthlm 1959.

Källor och litteratur

Källor o litt: G Lundstedt, Studier i K J:s kritik (licravh 1969, hos förf).

M Abenius, K J. Kring några brev (BLM 1961); B Ghristofferson, Sv kritiker o deras metoder (1962); T Dahl, Möte med modernismen (DN 7 febr 1960); dens, K J som ung (OoB 1965); G Ekelöf, Förord till J:s Sanning o särprägel (1960); I Hedenius, K J (DN 5 dec 1958); K Jaensson, Självbiogr (OoB 1962); dens, Anteckn:ar (ibid 1965); A Lundkvist, Självporträtt av en drömmare med öppna ögon (1966); G Lundstedt, Ekelund o hans lärjungar (SDS 19 juli 1968) ; dens, Böök o J. En antipendang (SDS 14 april 1971); dens, K J som essayist (GHT 26 april så). — T Brunius, Ord o övertygelser (1955); O Lagercrantz, K J (DN 1 dec 1958).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Knut B Jaensson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12024, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Lundstedt), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12024
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Knut B Jaensson, urn:sbl:12024, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Lundstedt), hämtad 2024-04-19.