Meriter

1 Johansson, Jakob Hemming, f 8 maj 1869 i Gbg, Domk, d 1 juni 1955 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: överlär Johannes J o Josefina Jakobsson. Mogenhetsex vid h latinlärov i Gbg 25 maj 88, inskr vid UU ht 88, FK där 12 dec 90, elev vid KTH:s avd för maskinbyggn 15 sept 91, avgångsex där 10 juni 93, stationsing vid Sthlms allm telefonab 93—98, lär i matematik o fysik vid Tekn skolan i Sthlm 93—00, ing vid Telefonab L M Ericsson & co (senare Telefonab L M Ericsson) 98—00, övering 00—09, led av styr 03—53, VD 09—25, led av styr för Herman Bergmans konstgjuteriab 09—34 (ordf 21—34), av styr o arbetsutsk i Sveriges allm exportfören 10—35, led av statens industrikommission 14—16, tekn dir vid Te-lefonab L M Ericsson 25—36, konsult dir där från 36, led av styr för ab Radiotjänst 25—38, ordf i Sv elektroingenjörsfören 35— 37. — IVA:s stora GM 41, tekn hedersdr vid KTH 25 maj 44.

G 1) 4 jan 96 i Sthlm, Ad Fredr, m Olga Mathilda Charlotta Sellman, f 8 mars 69 där, Jak o Joh, f 24 juni 12 där, Joh, dtr till grosshandl Ludvig S o Mathilda Lagerström; 2) 1 aug 21 i Sthlm, Engelbr, m Alma Myrberg, f 26 juni 87 i Dannemora, Upps, d 27 sept 73 i Sthlm, Engelbr, dtr till gruvarb Adolf M o Susanna Eriksson.

Biografi

Sin första erfarenhet av praktiskt telefonarbete fick Hemming J, då han som studerande vid KTH praktiserade vid telegrafverkets linjearbeten sommaren 1892. Efter avlagd civilingenjörsexamen året därpå fick han anställning som stationsingenjör vid Sthlms allmänna telefonab, som grundats av H T Cedergren (bd 7) tio år tidigare och som under hans skickliga ledning gjort Sthlm till en framstående telefonstad. Här skaffade han sig grundläggande kunskaper i dåtida telefonteknik, -produktion och -drift.

1898 gick J över till ab L M Ericsson & co, som under ett par decennier under patriarkalisk ledning av sin grundare utvecklats från en liten anspråkslös elektromekanisk verkstad till en stor och för sina. kvalitetsprodukter världskänd telefonindustri. J avancerade snabbt till överingenjör, blev medlem av bolagets styrelse 1903, då Lars Magnus Ericsson (bd 14) lämnade företaget, och utsågs sex år senare till VD.

Under J:s ledning fortsatte bolagets kraftiga tekniska och kommersiella utveckling: alltfler marknader erövrades för LME:s telefonapparater och manuella telefonväxlar, produktionsprogrammet breddades, dotterbolag bildades och utländska fabriker byggdes. Under 1910-talet växte intresset i världen för automatisering av telefonstationerna, men LME intog först en försiktigt avvaktande hållning. Genom sitt åren omkr 1920 utvecklade automatsystem fick det emellertid ett nytt effektivt och framgångsrikt vapen i den alltmer hårdnande internationella konkurrensen.

Då sv staten genom telegrafverket 1918 löste in Allmänna telefonbolagets sv telefonnät, sammanslogs detta bolags övriga stora in- och utländska telefonintressen med L M Ericsson & co till (Allmänna) Telefonab L M Ericsson. Härigenom vidgades LME:s verksamhetsområde väsentligt, bl a genom på koncessioner baserade utländska tele-fondriftföretag, ett område som LME dock hade tidigare erfarenhet av genom det 1909 bildade Mexikanska telefonab Ericsson.

Stora krav ställdes nu på företagsledningens skicklighet med de problem som uppstod i samband med första världskriget och den därefter följande snabba utvecklingen av telefon- och radiotekniken. Sedan nya finansiella intressen fått ett avgörande inflytande i LME lämnade J sin befattning som VD 1925 men kvarstod i direktionen först som teknisk direktör och senare som konsulterande. Under denna tid med för bolaget växlande öden och särskilt efter Kreu-gerkraschen kritiska situation och den därefter följande konsolideringen kom J att intaga en alltmer unik ställning i företaget med karaktär av "äldre statsman". Med sin integritet, långa erfarenhet och sitt otroliga minne måste han ha varit till ovärderligt stöd för den rad av VD som efterträdde honom. Han avgick ur bolagets styrelse först 1953 efter att i 50 år ha tillhört denna.

Vid J:s 80-årsdag 1949 hyllade LME honom genom att i bokform utge några av honom nedskrivna telefonminnen. Detta blev början till det författarskap som resulterade i den 1953 utgivna första delen av LME:s historia, i vilken J skildrar företagets utveckling från 1876 till 1918. Här berättar han inte bara om den tekniska, kommersiella och finansiella utvecklingen utan även om de i företaget arbetande människorna, allt med samma djupa intresse och förstående inlevelse.

J var under långa perioder styrelsemedlem i de flesta av LME:s dotterbolag, i flera fall från deras bildande. Han var exempelvis med och grundade Sveriges äldsta radioindustri Sv radioab 1919, där senare den första rundradiosändaren byggdes och de första programmen skapades, och han spelade en aktiv roll vid bildandet av ab Radiotjänst 1925.

J medverkade i flera av den sv industrins organisationer och närbesläktade sammanslutningar och var 1935—37 ordf i Sv elektroingenjörsföreningen. Han kom härunder att starkt engagera sig i utredningsarbetet för den högre tekniska undervisningen och blev ordf i avdelningsråden för elektroteknik vid KTH och Chalmers.

När Lars Magnus Ericsson började tillverka telefoner i Sverige ett par år efter det telefonen uppfunnits, var J i tioårsåldern. När han dog 86 år gammal, hade han fått uppleva en av de märkligaste epokerna i vår tids tekniska och industriella historia, telekommunikationernas utveckling från telefonins födelse till sådan fulländning att med deras tillhjälp uppsändande av människor i den fria rymden blev möjlig. Och han hade själv under hela sitt yrkesverksamma liv aktivt deltagit i utvecklingen på detta område i vårt land; i 60 år var han knuten till den sv telefonindustrin och räknas som en av dess stora märkesmän vid sidan av pionjärerna L M Ericsson och H T Cedergren.

Författare

Hugo Blomberg

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: [Elektrotekniken å Stockholmsutställningen 1897,] 4. Aktiebolaget Telefonfabrikens utställning [sign] (TT, årg 27, 1897, Sthlm, 4:o, afd Mekanik och elektroteknik, s 114—118). — Aluminium, användt till strömledare [sign] (ibid, 28, 1898, s 134). — Den Nerst'ska glödlampan. Föredrag . . . (ibid, 29, 1899, Allmänna afd, s 105—108). — Central-batteri-systemet för telefonnät (ibid, afd Mekanik och elektroteknik, s 8— 17). — Införande af dubbelledningar i Tysklands telefonnät [sign] (ibid, s 17 f). — Praktisk användning af fonografen [sign] (ibid, s 48). — Kelloggs system för stora telefonstationer [sign] (ibid, s 66 f). — Skydd för svagströmsledningar mot starkström [sign] (ibid, s 98). — En elegant belysningsstation [sign] (ibid, 30, 1900, s 12). — Lars Magnus Ericsson f (ibid, 57, 1927, s 33—35). — Erik Vallin t [sign] (ibid, 65, 1935, s 171 f). — Lars Magnus Ericsson. Några biografiska data. [Sthlm 1946.] 39 s. [Eng övers:] ... A brief biographical sketch. Sthlm 1946. 39 s. [Spansk övers:] . . . Algunos datos biograficos. Sthlm 1946. 40 s. — Hemming Johansson berättar några telefonminnen. Denna bok är utg av Telefonaktiebolaget L M Ericsson till direktören Hemming Johanssons åttioårsdag den 8 maj 1949. Sthlm 1949. 96 s. [Ny uppl s å.] — Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson. Skildringar ur bolagets historia. 1*. Från 1876 till 1918. Sthlm 1953. 449 s, 3 facs.

Utgivit: Ericsson review, årg 1—32, 1924 —1955, Sthlm, 4:o (även engelsk uppl 1924 —1955, fransk uppl 1927—1939, italiensk uppl 1926, 1928, spansk uppl 1924—1955, tysk uppl 1924—1939, 1954—1955; ansvarig utg; flera bidrag, vanl sign).

Källor och litteratur

Källor o litt: SvTeknF. — Nekr:er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Hemming Johansson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12145, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hugo Blomberg), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12145
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Hemming Johansson, urn:sbl:12145, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hugo Blomberg), hämtad 2024-04-19.