Meriter

Johnson, Anders, f 16 jan 1795 på Brands-torps skattegård, Norra Björke, Älvsb, d 1 jan 1854 på Höglunda, Kållands-Åsaka (enl db för Råda), Skar. Föräldrar: klockaren Jonas Månsson o Elin Bengtsdtr. Utbildn under George Stephens ledn o hans assistent i agrikulturtekn frågor omkr 15, studier i Skottland 24—31, ledde utdikn:företagen i Skaraborgs län 31—32, agronom hos Skaraborgs, Värmlands o Kronobergs läns hus-hålln:sällsk 33—36, hos Värmlands läns hus-hålln:sällsk 36—39, konsult i Finland 40, av sv staten avlönad agronom med dins titel 40. Ägde Höglunda gård o hus i Lidköping. G 10 febr 41 i By, Värml, m Maria Christina (Cajsa) Collander, f 8 dec 04 i Åmål, d 9 juni 69 i Lidköping, dtr till befalln:mannen Johan G o Lisa Cajsa Utter.

Biografi

Den påtagliga strävan till förnyelse som präglar den sv jordbruksnäringen under 1800-talets tidigare årtionden stod i hög grad under utländskt inflytande. En av nyckelfigurerna var engelsmannen George Stephens, vilken som helt ung kom till Sverige och här initierade åtskilliga nya metoder och betraktelsesätt. Han fick flera elever, av vilka J blev den mest verksamme. Det var närmast av en tillfällighet som Stephens kom att uppmärksamma den unge västgöten, som sökt tillfällig anställning vid en anläggning för ängsvattning på Lärjeholms marker i trakten av Gbg. Han tog J i sin tjänst, och denne verkade under en följd av år som instruktör och förman vid av Stephens ledda torrläggnings-, odlings- och bevattningsföretag i olika delar av landet. Han medverkade också vid förundersökningarna för flera stora sjösänkningar.

Den dikningsmetod som Stephens och efter honom J tillämpade innebar upptagandet av förhållandevis djupa, öppna diken, som tillsammans bildade ett sinnrikt avrinningssystem. Varje sådant företag måste givetvis föregås av omsorgsfulla undersökningar, särskilt av markens nivåförhållanden. När sedermera täckdikningen efter Stephens bortgång började komma i allmännare bruk, kombinerades denna ofta med de öppna dikena. De anordningar för ängsvattning, som de båda agronomerna till-lämpade, var ålderdomliga och föga utvecklade. Vid nyodling av torrlagd mark pläderade J för den vid denna tid mycket brukade flåhackningen i samband med bränning av den upptagna torven. Som 24-åring ledde han ett sådant företag på Kejlungs myr i Lärbro, Gotl, som under ledning av Stephens sänktes och uppodlades av handlanden Edvard Israel Grubb (bd 17, s 343), det första företaget i sitt slag i detta län. Om flåhackning och bränning av mossar och myrar utgav J 1842 sin enda tryckta skrift, som upplevde ett flertal upplagor och även översattes till finska. Det är inte uteslutet, att dessa summariska anvisningar, som bl a innehöll uppgifter på gräs och örter, lämpade för sådd på den nyvunna marken, kan ha spelat en roll vid spridningen av denna odlingsmetod.

J var uppenbarligen ingen självständig begåvning men måste ha haft ett utpräglat praktiskt handlag. Han visade samtidigt prov på en lycklig förmåga att övertyga de klentrogna och motsträviga intressenter som han kom i beröring med under sina talrika och landsomfattande resor. Det var främst härigenom som han kom att spela en roll i det sv jordbrukets utveckling under 1800-talets förra hälft. Till gagnet om också inte till namnet var han, liksom Stephens före honom, statens lantbruksingenjör, en titel som infördes några år efter hans bortgång.

Författare

Gösta Berg

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Se P M Hebbe [utg G Björkbom], Den svenska lantbrukslitteraturen, 2, Sthlm 1945, s 118.

Källor och litteratur

Källor o litt: N-A Bringéus, Brännodling (Skrifter från Folklivsarkivet i Lund, 6, 1963); S Carlsson, Bonden i sv hist, 3 (1956); H Juhlin-Dannfelt, LA 1813—1912 . . . (1913); R Kjellén, Skaraborgs läns k hus-hålln:sällsk 1807—1907 (1907); E Nonnen, Agronomen, dir A J (Skaraborgs läns hus-hålln:sällsk:s handhar 1854; även i Tidskr för landtmanna- o kommunal-ekonomien 1856); Om ändamålsenligaste afdikn:sättet (Tidskr för landtmanna- o kommunal-ekonomien 1852, nr 2); P A Säve, Åkerns sagor (1876); B Waldén, Den stora sjösänkningen (1940).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Johnson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12173, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12173
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Johnson, urn:sbl:12173, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gösta Berg), hämtad 2024-04-19.