H O Wiking Johnsson

Född:1878-09-27 – Östra Broby församling, Kristianstads län
Död:1969-02-25 – Danderyds församling, Stockholms län

Industriidkare


Band 20 (1973-1975), sida 351.

Meriter

1 Johnsson, Hans Olof Wiking, f 27 sept 1878 i Östra Broby, Krist, d 25 febr 1969 i Danderyd, Sth. Föräldrar: handlaren o rdgm Hans J o Elna Persdtr. Mogenhetsex i Kristianstad vt 97, elev vid KTH 16 sept 98, avgångsex som bergsing 30 nov 00, praktiserade i Cleveland, Ohio, USA 00— 02, vid The Dominion Iron & Steel Co, Sydney, Nova Scotia, Canada, 02—03, ing vid Benraths Maschinenfabrik, Düsseldorf, 03—06, övering vid Kohlswa jernverksab 07—13, VD o disponent för Smedjebackens valsverksab 14—23, ordf i Brukstjänste-mannafören 18—26, dir i Sv handelsbanken o chef för dess industrirevision 23—35, led av styr för Fagersta bruks ab 23 (ordf 26— 35) ordf bl a i styr för ab Nord armaturfabrikerna 24—50, för Förenade granitindustrier o Horndals järnverks ab 24-—35, led av styr för SAF 25—45, ordf i styr för Högfors ab 25—35, för Brukskoncemen ab 26— 34, för Munktells mek verkstadsab o ab Bolinder-Munktell 26—35, för ab Slipmaterial 26—36, led av styr för Sveriges in-dustriförb 28—42, fullm i JK 28—48 o VD 1 jan 36—31 mars 46, ordf i Jernverksfören 28—45, led av styr för Sveriges allm ex-portfören 29—46, ordf i Järnbruksförb 30 —45, i Järn o metallvaruleverantörsfören 32 —45, i Ränte- o kapitalförsäkr:anstalten 44 —56. — LIVA 42, HedLIVA 43.

G 26 maj 05 i Düsseldorf m Louise Wil-helmine Eugenie (Genie) Schiill, f 3 mars 82 där, dtr till civ:ing Hugo S o Albertina Kade.

Biografi

Som utexaminerad bergsingenjör praktiserade Wiking J 1900—06 utomlands. Han blev vid återkomsten överingenjör vid Kohlswa jernverk, ett allsidigt och modernt järnbruksföretag, som främst tillverkade stålgjutgods av hög kvalitet. 1914 blev han chef för Smedjebackens valsverk. Under de första åren av J:s disponenttid genomgick företaget en genomgripande modernisering av martinverken och gjuterierna. Rörelsen omfattade också drageri, kättingfabrik, pressverk, mekanisk verkstad och sågverk. När efter första världskrigets slut flera järnbruk råkade i svårigheter, fortsatte driften vid Smedjebackens valsverk och utvidgades ytterligare.

J:s framgångsrika verksamhet i Smedjebacken kom bankvärlden att observera ho- nom. Han blev 1923 direktör i Sv handelsbanken och chef för dess nyinrättade och i dåvarande läge påkallade industriexpert-avdelning (industrirevision) i Sthlm. I denna egenskap kom han att medverka vid den genomgripande, stundom smärtsamma strukturomvandling, varigenom de till banken knutna järnbruken skulle räddas ur efterkrigstidens ekonomiska kris. J var väl insatt i järnhanteringens tekniska och ekonomiska sidor och ägde stor förmåga till samarbete. Han deltog som värderingsexpert i det viktiga försök till stabilisering av förhållandena som 1924 års järnbruksutredning innebar. Denna hade tillkommit på järnhanteringens eget initiativ. En sammanslagning av lämpliga järnbruk till ett enda bolag avsåg att befrämja en gemensam prispolitik. De av J tidigare ledda bruken i Kolsva och Smedjebacken kom vid den slutliga överenskommelsen i okt 1925 dock ej att ingå i det nya bolaget. Som Sv handelsbankens representant var J den ledande vid genomförandet av fusionen och fördelningen av produktionsgrenarna på Fagersta, Kloster, Horadal och Gimo. Han blev 1926 ordf i den nya koncernens styrelse.

Sina insatser för den sv järnindustrin fortsatte J som VD för Jernkontoret från 1936 och genom de besvärliga åren under andra världskriget. Han innehade också en rad andra centrala poster inom järnhanteringen.

Författare

Erik Wikland



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Biographica mm i JK:s bibi.

Fagerstabrukens hist, 3 (1957), särsk s 399 f o 458, 4 (1957); K-G Hildebrand, I omvandlingens tjänst. Sv Handelsbanken 1871—1955 (1971); IVA:s handhar o meddelanden; JK A; SMoK; SvTeknF. — Nekr:r o födelsedagsart:ar i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
H O Wiking Johnsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12181, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12181
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
H O Wiking Johnsson, urn:sbl:12181, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-04-24.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se