Meriter

Jularbo, Carl Oscar, f 6 juni 1893 i Jularbo, Folkärna, Kopp, d 13 febr 1966 i Nacka. Föräldrar: handlanden Alfred Karlsson o Selma Axelina Meijer. Dragspelare, kompositör. Innehade egen musikhandel i Sthlm 30–34.

G 1) 23 mars 23 i Sthlm, Maria, m Alma Elisabeth Olbers, f 30 mars 88 i Gustaf Adolf, Värml, d 11 febr 46 i Sthlm, Nik, dtr till folkskolläraren Johan Herman O o Karolina Sofia Svensson; 2) 28 aug 46 i Sthlm, Nik, m Sally Elvy Adéle Johansson, d 20 juni 12 i Ringarum, Ög, dtr till stenarbetaren Emanuel J o Elin Maria Karlsson samt förut g Lundin.

Biografi

J eller Karl Karlsson, som han ursprungligen hette, föddes i stationssamhället Jularbo i Folkärna och var den förste i landet som fick tillstånd att anta ett ortnamn som familjenamn. Det skedde 1924. Hans pappa var gårdfarihandlare och ägde ett litet dragspel, som han köpt för 50 öre av en dräng. De nio barnen var strängeligen förbjudna att ens röra instrumentet, men J kunde inte motstå frestelsen. Dessutom brukade han smyga sig upp på nätterna för att lyssna, när det var fest i det stora köket. Det fick han inte heller, men ingen lade märke till den lilla grabben, som satt i sin nattskjorta och kikade genom en glänta i kammardörren. En kväll klev han in och bad att få spela en låt. Till allas förvåning kunde han spela och det till och med bättre än fadern, som sedan den kvällen aldrig tog i sitt dragspel mer. J började nu åka med på faderns försäljningsresor för att med sin musik försöka inspirera bondmororna till att handla mer bomullstyg och silkesschalar.

Sju år gammal skrev J en av de klassiska jularbomelodierna – Min första komposition. När han var åtta år, började han turnera med Anderssonska soarésällskapet. Andersson hade en son som spelade violin. Han hette Charles och tog sig sedermera namnet Barkel. Med detta sällskap reste J i fem år, bl a i Norge, där unionskrisen 1905 dock satte stopp för turnerandet.

Men J stod inte att hejda. Han provade visserligen på andra yrken (han var kusk på Stora Hotellet i Norberg, målarlärling i Sthlm och långt senare innehavare av en cigarraffär vid Nytorget i Sthlm), men det var musiken som formade hans liv. J:s memoarer Med dragspelet i högsätet kom ut 1946. Det gjordes också en film om honom. Den hette Kalle Karlsson från Jularbo och hade premiär 1952.

J spelade in sin första skiva 1913. Han gjorde sammanlagt c:a 2 500 inspelningar. Enbart Livet i Finnskogarna lär ha sålts i över 3 milj ex. Av hans melodier är, förutom ovan nämnda, Drömmen om Elin, Avestaforsens brus, Nya värmlandsvalsen och Siljans vågor de mest kända. Med jämna mellanrum har andra gjort anspråk på att ha skrivit de melodier J står för. Hur det än var med upphovsmannarätten, var det dock J som gjorde dem kända. Hans spelstil var unik. "Han liksom sköt melodin framför sig med diskanten medan basen hela tiden orubbligt höll det rätta tempot", lyder ett av de försök till analys som gjorts.

J radiodebuterade 1925. Han lärde sig aldrig läsa noter riktigt. Under turnéerna överlämnade han notläsandet till sonen Ebbe (Eberhardt), f 1915, med motiveringen att han "glömt sina notglasögon hemma". Ebbe spelade för första gången med sin far på Auditorium i Sthlm 1930 och reste sedan med honom i 23 år. J var ofta på resande fot, framförallt i Tyskland, där han gjorde sina grammofoninspelningar, innan den tekniska utvecklingen i hemlandet hunnit ikapp. Han kom aldrig till USA men var på väg flera gånger bland annat som utbytesmusikant mot swingkungen Benny Goodman.

J älskade snus och stora bilar och ägde under sina intensiva turnéår bl a två Cadillac, en Ford Lincoln och två Packard. "Takten framför allt" hade kunnat vara hans valspråk. Som dragspelskung var han obestridd och hans melodier kommer utan tvivel att leva vidare.

Man behöver inte leta efter känslor och motiveringar i Kalle J:s långa kärlekshistoria med sv folket. Alla älskade honom och hans musik. Han var allas spelman. J blev en legend – något ytterst sällsynt i sv musikliv. Han var också en av Sveriges mest kända tonsättare. En högst ovanlig upptäckt för folk som fått till vana att se ner på dragspelsmusiken.

J har också gett namn åt Jularboklubben i Motala o Jularbo Gille i Avesta, som varje år arrangerar den stora Jularbo-dagen.

Författare

Stig Nahlbom

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Kompositioner (ett flertal bevarade endast som grammofoninspelningar; årtal inom parentes = registreringsår vid Stim): Annika (1950) (På alerten. Nytt dragspelsalbum, d 2, Sthlm [1969], insp 1916 under titeln Följ takten bara, 1917 under titeln När motboken går, 1919 under titeln Jämtlandstösen); Avestaforsens brus. Valse lente. Uppt o arr S Siedel (A Myhrberg), Sthlm [1920], även i Jularbos bästa, Sthlm 1941, insp 1918 [uppt av Vals från Ovanåker, jfr AB 1962 27/5 o 31/5]; Bredsjövalsen, Sthlm 1945 (tills med R Sundquist), även i Jularbo-låtar, Sthlm 1952, insp 1946, även 1920 under titeln Här är ingen lessen; Byrackan (1963), insp 1937 med uppgiften "komp okänd", även tillskriven Ivar Andersson; Carl-Gustafs vals (Jularbo-låtar, Sthlm 1952); Dalavalsen [copyright 1941], Sthlm 1942, även i Jularbos jubileumslåtar, Sthlm 1943; Dans på Ekängen (Jularbos senaste, Sthlm 1948); Drömmen om Elin [uppt], Sthlm (tr Leipzig) [1922], [ny uppl] Malmö [1954], även i Jularbos'bästa, Sthlm 1941, insp 1917, även 1916 under titeln Afton på Sätern; Ekängshambo (1951); Elvy-vals (Jularbos senaste, Sthlm 1948); En lappad vals. Uppt (1969); Eskilstuna-minnen (Jularbo-Gyllings dragspelsskola . . . Älvdalen . . . u å, senare uppl se nedan, även i Jularbos jubileumslåtar, Sthlm 1943); Farsans hambo (Jularbos jubileumslåtar, Sthlm 1943); Finnmarksvalsen (H Roundquist), Sthlm 1940; Flickan från Finnskogen (dens) (Jularbos senaste, Sthlm 1948, även i På alerten, 1, Sthlm 1967); Fröjd på vischan. Uppt (Jularbo-låtar, Sthlm 1952, insp 1916); Gamla tag. Hambo, insp 1924; Gammal dalavals, Sthlm (tr Khvn) [1919], insp 1916; Grytnäsvalsen, insp 1918, även 1921 under titeln Grammophon-valsen; Hermans hambo, insp 1948, i notutgåvan tillskriven Lill-Acke Jacobson; Hälsingepolska (Jularbos jubileumslåtar, Sthlm 1943); Härjedalsvalsen (Bälgaspel och dragspelslåt, Sthlm 1953, insp 1944); Höglundavalsen, Sthlm 1960; I granskogen, insp 1920; Jubileumsschottis, Sthlm 1944, även i Bälgaspel och dragspelslåt, Sthlm 1953, insp 1917; Jularbominnen (Jularbo-låtar, Sthlm 1952, insp 1923); Jularbosväng (1946), insp 1920; Jularbos julvals (1953); Jularbos ma-zurka, insp 1920; Klarinettvalsen (Jularbos senaste, Sthlm 1948); Livet i Finnskogarna (A Myhrberg), Sthlm (tr Khvn) [1918], [ny uppl] Malmö 1938, även i Jularbos bästa, Sthlm 1941, insp 1916 [enligt beslut av Stim 25.5.1962 betraktas denna komp som ett arr av J o H Gellin, jfr AB 1962 26/5 o B Englund nedan a a]; Långt från land; Läppsnuvan, Sthlm (tr Khvn) [1919]; Magdeburger-vals (Jularbo-Gyllings dragspelsskola . . . Älvdalen ... u å, senare uppl se nedan, insp 1934); Midnattssol över Pajala, Sthlm 1963 (tills med Eberhardt Jularbo); Min favoritvals (1953, insp 1916 under titeln Jularbo-Kalles vals); Min första komposition (Jularbos jubileumslåtar, Sthlm 1943); Minnen från Hylte. Vals (Alla tiders dragspelselva, Sthlm 1945); Möjavalsen (N Perne), Sthlm 1942, även i Gatans serenad s å, Jularbos jubileumslåtar, Sthlm 1943 samt i Sväng om, Sthlm 1954; Norrlandsminnen (H Roundquist) (Jularbos jubileumslåtar, Sthlm 1943); Nya Jularbo-valsen, Sthlm 1941; Nya Värmlandsvalsen [copyright 1939], Sthlm 1940, även i Jularbos jubileumslåtar, Sthlm 1943; Passad valsen (Jularbo-låtar, Sthlm 1952); Pumpa på, insp 1918; På begäran (1969); På gökottan. Uppt, insp 1929; På lördagskvällen. Vals (A Myhrberg), Sthlm (tr Leipzig) [1922], insp 1919; På Östanby loge (Jularbos jubileumslåtar, Sthlm 1943); Rask-Gustavs vals. Bearb (1963); Sally (Stjärnskott 1946—47, Sthlm 1946); Siljans vågor. Vals, Sthlm (tr Khvn) 1922, insp 1916; Sjötorpsvalsen (Stjärnskott 1941—42, Sthlm 1941, även i Jularbos jubileumslåtar, Sthlm 1943, insp 1935); Skoga-lundsvalsen (Jularbos senaste, Sthlm 1948); Skänningevalsen, Sthlm 1944 (tills med E Berglund); Sommarlustvalsen (Jularbo-min-nen, Sthlm 1952); Starke Harrys [Persson] vals, Sthlm 1963 (Gammeldansens vänner, 19); Spinnrocksvalsen, insp 1920; Storängsvalsen (1961); Sundsvallsvalsen (1968), insp 1936; Trestegsvalsen (Stjärnskott 1943—44, Sthlm 1943, även i Bälgaspel och dragspelslåt, Sthlm 1953); Valentes vals (uå); Visby-minnen (Nils Nilsson) (Vårbukett 1944, Sthlm 1944, insp 1943); Vårblommor. Vals, Sthlm (tr Khvn) 1922; Värmlandsschottis (1968); Åkerby-valsen, Sthlm 1942; Älvorna dansa. Konsertvals (A Myhrberg), Sthlm (tr Khvn) [1919].

Tryckta arbeten: Jularbo-Gyllings dragspelsskola utarb av C Gylling. [Omsl.] Älvdalen & Sthlm (tr Sthlm) u å. (40) s, 4 bilagor. Ny utökad uppl: Dragspelsskola för kroma-tisk- och pianoklaviatur. [Omsl.] Älvdalen (tr Sthlm) u å. [3.—4. uppl u å.] 5. uppl: Jularbo-Gylling's nya dragspelsskola för piano-och knappspel. 1942. 48 s, 6 bilagor. [Ny uppl u å.] Ny uppl, helt omarb o kompletterad av A Walter: Jularbo. Gylling. Walters nya dragspelsskola med fingersättning. Älvdalen och knappspel. 1942. 48 s, 6 bilagor. [Ny uppl 1964. — Med dragspelet i högsätet. Sthlm 1946. 227 s, 1 portr, 15 pl-bl.

Källor och litteratur

Källor o litt: Reg:er o förteckn:ar hos Stim. B Englund, Livet i Finnskogarna — några diskografiska rön (Samlarnytt 1963, nr 3—4); dens, Livet i Finnskogarna — än en gång (ibid 1969, nr 4); dens, Diskografi. G J på Sonora (ibid 1973, nr 9—10); B Heed, art:ar om J i AB 26—27 maj 1962; Sohlman; A Wiberg, Den sv musikhandelns hist (1955), s 327 ff, 342. — Nekr:er i GHT o S-T 15 febr 1966.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl O Jularbo, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12234, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Nahlbom), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12234
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl O Jularbo, urn:sbl:12234, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stig Nahlbom), hämtad 2024-04-20.