Biografi

Jägerhorn, släkter.

1 Väpnaren Philpus Jönsson (d mellan 1457 o 1466) i Isokylä, Masku (nu Nådendal), Åbo o Björneborgs län, var far till väpnaren Mårten Philpusson (levde 1505) i Isokylä. Fr o m dennes sonson Mårten Olsson (levde 1592), som var i slottsloven på Nyslott 1582—84 o på Äbo 1587—90, skrev sig släktmedlemmarna till Storby eller Storgården, det sv namnet på Isokylä. 1634 introducerades hans brorsons son kornetten Lars Hansson (d 1655) på riddarhuset med namnet J af Storby. Den siste av släkten på Storby var dennes sonson sedermera kaptenen Carl Gustaf J (d 1715). Han blev svårt sårad i slaget vid Storkyro 1714, där hans bror major Torsten J (1681—1714) stupade. Denne var farfar till Lars Johan J (1752—1817), som 1781 blev kapten o på 1780-talet var en av kassadirektörerna i det bekanta finländska ordenssällskapet Walhall. 1788 sändes han av anjalamännen som budbärare till oppositionsledarna i Sverige. Vid rättegången på Fredrikshov i Sthlm hördes J 1789 om denna resa, men målet mot honom nedlades. Han befordrades 1795 till major o överstelöjtnant o 1808 till överste o generalintendent vid finska generalkrigskommissariatet. 1809 deltog J i det krigsråd som ledde till H H Gripenbergs (bd 17) kapitulation i Kalix. Brorson till honom var statsrådet Lars Rutger J (1789—1859). En bror till denne flyttade till Sverige, o släkten utdog på manssidan 1928 med hans sonson, som var bosatt på Nya Zeeland.

2 Det jägerhornska vapnet fördes också av väpnaren Nils Pedersson (levde 1471) i Hevonpää (nu Viksberg) i Pemar (Paimio), beläget endast några mil från Isokylä. Det uppges (Teitt, släkttavla vid s 27), att modern till stamfadern för senare J:ar, Krister Persson (levde 1537), skall ha varit född i Hevonpää, men det är ovisst hur hon var befryndad med Nils Pedersson. Krister Persson, som gav Hevonpää i morgongåva till sin hustru (GIR), skrev sig (Liedgren 1966; Teitt) till Spurila i Pemar, som han tydligen kommit i besittning av genom ingifte i släkten Spore eller Spuri (Anthoni 1970, s 92). Hans son Klas Kristersson (d 1578) till Spurila var en av de av hertig Johans tjänare som benådades till livet 1563 under dennes konflikt med Erik XIV. Senare avrättades han för att han våldtagit en av sin hustrus systrar o låtit avliva sitt barn med henne. Släktnamnet kan beläggas tidigast 1634 (Almquist), då buret av hans sonson sedermera majoren Johan J (d 1643), som stupade vid Rendsburg i Holstein. På riddarhuset kom denna släkt att kallas J af Spurila, men Spurila gick ur släkten redan omkr 1700. Johan J:s sonsons son Carl Magnus J (1730—82) deltog i pommerska kriget o blev 1772 överstelöjtnant samt vid Österbottens läns delning 1775 den förste landshövdingen i Uleåborgs län. Systerson till honom var Carl Olof Cronstedt (bd 9). Carl Magnus J:s farbror Claes Henrik J (1683— 1745) deltog i slagen vid Narva, Duna o Gadebusch, var fången i Danmark 1713—19 o blev major 1741. Han var farfar till generallöjtnant Georg (Göran) Henrik J (J 1). Claes Henrik J:s äldre bror Johan Anders J (1681—1751) deltog i försvaret av Ingermanland 1702—03 o slaget vid Storkyro 1714 o fick majors avsked 1741. Han var far till Fredrik Anders J (1723—1801), som var med i finska kriget 1741—43 o fick överstelöjtnants avsked 1771. Söner till honom var överstelöjtnanten Johan (Jan) Anders J (J 2) o översten o landshövdingen Fredrik Adolf J (J 3). Deras farbror Reinhold Johan J (1716—90), som en tid ägde bl a godset Jokkis i Jokkis (Jokioinen; då i Tammela) sn, Tavastehus län, o fick överstelöjtnants avsked 1784, är känd för sina uttalanden i riksdagen om Finlands styvmoderliga behandling (Lagerborg). Han var farfar till guvernören i Uleåborgs län Carl Johan J (1819—90). Sonsons son till den sistnämnde är prof i företagsekonomi vid Sv handelshögskolan i Hfors Reginald J (f 1932).

3 Se Jägerskiöld.

Författare

Källor och litteratur

Biographica, Genealogica 38, f 46v—4-7, Svea hovrätts arkiv E VI a 2 a a: 27:2, Skoklostersaml I Fol vol 57 (E 8676), f 218, 306v, 308, RA; FRA:s utredn 30 jan 1974 om Mårten Olsson, SBL; Rålambska saml Fol vol 12, f 217, 305v, 307, KB; X 8, f 128v, UUB; P J Törnqvists saml: J:iana, Åbo akad:s bibl, Åbo.

J E Almquist, Något om de J:ska släkttavlornas tillkomst (SoH 1971); E Anthoni, Konflikten mellan hertig Carl o Finland . . . (1937), s 438, 443; dens, Släkten Odygd o dess frändskap med ätten J af Storby (FHT 1965); dens, Finlands medeltida frälse o 1500-talsadel (1970); Å Backström, De adl legitimations- o adoptionsärendena 1809—1917, 1—2 (1968); EL Birck, Fredrikshovsproto-kollen som hist källa (FHT 1939), s 132—40; Blomstedt; K Blomstedt, Horn-suvun alku-historia (HArk 27:5, 1918), s 137; KA Bomansson, Hertig Johan o hans tid (1862), s 75 f; Carpelan, 2 (1958); AR Cederberg, J A Ehrenströmin kirjallista jäämistää vuosilta 1787—89 (HArk 39:7, 1932), s 53, 143; dens, Suomen historia vapaudenajalla, 2 (1947); JR Danielson Kalmari, Finland under gustavianska tiden, 2 (1925—26), s 66, 71, 264; C Chr Ekman, Dagbok förd under kriget i Finland 1788—90 (1900); FMU 3— 8 (1921—35); GA Gripenberg, Generalmajor HH Gripenberg (1937); K Grotenfelt, Muu-tamia lisiä Suomen keskiaikaisen aateliston genealogiaan (HArk 15, 1897), s 313 f; dens, Finska rusttjensts- o förläningsreg från åren 1537—75 (Asiakirjoja jotka valaisevat Suomen kameralisia oloja, 2, 1899); dens, HG Porthanin mielipide 1788—90 vuosien sodasta (HArk 22: 1:3, 1911), s 4; GIR 21 (1903), s 280; R Hausen, Finlands medeltidssigill (1900); dens, Bidr till Finlands hist, 4—5 (1912—17); Jokioinen 1631—1931 (1931), s 146 ff, 161, 165, 208; K Kiuasmaa, Suomen alempi sotilaspäällystö 1500-luvun loppupuo-lella (1968), s 186; Konung Erik XIV:s nämnds dombok (HH 13: 1, 1884), s 201; R Lagerborg, "Dess trohet trotsar döden" . . . (1950); W G Lagus, Undersökn:ar om finska adelns gods o ätter (1860); KG Leinberg, Ordenssällsk Wallhall (SSLF 78. Förh:ar o uppsatser, 20, 1906, tr 1907), s 345 f, 349; B Lesch, Jan Anders J (1941), s 1 ff, 68; Le-wenhaupt; J Liedgren, Finländska brev ur Stavsunds arkiv, 2 (FHT 1966), s 76; dens, Om Jöns Philpussons gåva av Hulkis till Nå-dendal (FHT 1973); G Nikander, Viksberg (Herrgårdar i Finland, 2: Eg Finland, 1928); dens o E Jutikkala, Säterier o storgårdar i Finland, 2 (1942), s 236, 244 f, 503 f, 518; CG Nordin, Dagboksant:ar för åren 1786— 92 (HH 6, 1868); W Odelberg, Viceamiral CO Cronstedt (1954); Odhner, 3, s 169 f; Ramsay; J Ramsay, Unge Klas Kristersson (FT 1908); R R[osén], J-sukuja (Kansalli-nen elämäkerrasto, 3, 1930); J W Ruuth, Åbo stads hist, 2 (1912), s 200; M G Schybergson, Ant:ar om arkivet på Jokkis (HArk 16, 1900: Suomen Historiallisen Seuran pöytäkirjat, s 31 ff); C Silfverstolpe, Om Jöran Persson o konungens nämnd (HT 1881), s 345; Sveriges krig åren 1808 o 1809, 2 (1895), bil 26, 3: 1 (1902), s 128 o bil, s 60; W Tawaststjerna, Pohjoismaiden viisikolmattavuotinen sota vuosien 1570 ja 1590 välinen aika (1918— 20), s 414, 454, 461; J Teitts klagomålsreg emot adeln i Finland åren 1555—56 (1894); P O v Törne, Sällsk Wallhall o självständighetsidén i Finland (FHT 1935), s 130, 132; K Wirilander, Off o underoff vid Finlands armé 1718—1810 (1953); dens, Officerskåren i Finland under 1700-talet (1964).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jägerhorn, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12273, Svenskt biografiskt lexikon (art av

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12273
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jägerhorn, släkter, urn:sbl:12273, Svenskt biografiskt lexikon (art av