Meriter

Kalm, Pehr, f i mars 1716 i Ångermanland, d 16 nov 1779 i Åbo. Föräldrar: kapellanen i Korsnäs kapell, Närpes, Vasa län, Gabriel K o Catharina Ross. Genomgick trivialskolan i Vasa, inskr vid Åbo akad 35, vid UU 5 dec 40, botan studieresor i Finland, Sverige, Ryssland o Ukraina 40—45, doc i naturalhist o ekonomi vid Åbo akad 46 (var doc 10 mars), prof i ekonomi där 31 aug 47 (instal-lationsföreläsn 27 nov 52), forskn:resa till Nordamerika 47—51, prästv 57, vid sidan av sin prof:tjänst kh i Pikis 57—63, i S:t Marie från 63, båda i Åbo o Björneb. — LVA 45, prom teol dr vid LU:s jubelfest 68, LPS 72, LVVS 77.

G 1 jan 50 i Philadelphia, Pennsylvania, USA, m Anna Margareta Sjöman, f 22 (hfl för S:t Marie) i Gästrikland, d 6 jan 87 i Åbo, dtr till kommissarien vid Sthlms arsenal Johan S samt förut g m prosten vid de sv försmå i Pennsylvania Johan Sandin (f 49).

Biografi

K föddes faderlös, sedan hans far dött under föräldrarnas flykt från Österbotten undan kriget. Med understöd av släktingar avslutade han sin skolgång och blev student vid Åbo akademi vid en tidpunkt, då naturvetenskapliga intressen redan vunnit stadigt fotfäste där. H D Spöring, C F Mennander och J Brovallius var hans lärare. Avgörande för K:s hela levnadsbana blev, att Sten Carl Bielke 1740 tog honom under sitt beskydd. Han fick bosätta sig på Bielkes gods Lövsta nära Uppsala och kunde fortsätta sina studier under ledning av Linné och Anders Celsius.

Redan från början kombinerades K:s studier med resor för naturvetenskapliga rön: först till Karelen, sedan i Roslagen och 1742 i Bohuslän. Bielke hade i samförstånd med Linné och Celsius för avsikt att sända K på en lång naturvetenskaplig forskningsresa, till Island eller till Goda Hoppsudden. Bielke, som specialiserat sig på försöksverksamhet med odling av sädes- och foderväxter, ansåg det dock ändamålsenligare med en resa, som medförde omedelbar ekonomisk nytta för landet. Då han jämte K 1744 begav sig till Ryssland, sammanträffade han med naturforskare och blev hänryckt över den rika asiatiska floran i trädgårdar där. Hemkommen förevisade han omedelbart vid VA:s möte och därefter för Linné en stor mängd hembragta sibiriska växter och föreslog, att botaniker skulle utsändas till att insamla frön av nyttoväxter i deras ståndorter i Sibirien och där inhämta kunskap om huru de skulle utnyttjas. Enligt Linnés mening skulle dock en färd till Nordamerika ställa sig mer nyttig och mindre kostsam. Av en sådan färd hade Linné själv en gång varit intresserad.

K blev 1747 utnämnd till första innehavare av den s å grundade professuren i "oeconomie" vid Åbo akademi, bl a för att han skulle kunna företaga den planerade forskningsresan till Nordamerika. Både professuren och resan tjänade samma syfte som grundandet av VA ett antal år tidigare: fäderneslandets ekonomiska förkovran. Enligt instruktionen för resan borde K färdas till trakter, som på grund av sitt kalla klimat mest liknade Sverige, och insamla frön så långt norrut som möjligt. Färden hade beräknats räcka två år, men drog ut till nästan fyra. Efter att ha vistats över en vinter i England och en i Pennsylvania, i det forna Nya Sverige, kom K till Kanada först sommaren 1749. Resan fortsattes till ungefär 12 sv mil norr om Quebec. Avståndet var långt till Hudsonbukten, som Linné hade tänkt som mål. Före avresan besökte K även Niagara.

Sin första samling av frön sände K till VA kort efter sin ankomst till Amerika, den andra, när han lämnat Kanada, och huvuddelen tog han med sig, när han våren 1751 återvände hem. De största förväntningarna fäste man bl a vid mullbärsbusken (Morus rubra L), som skulle möjliggöra silkesindustri i Sverige, vid några trädarter, värdefulla för sitt virke, vid matväxter, sådana som majs och det vilt växande indianriset (Zizania aquatica L), avsett att göra kärren i Sverige och Finland fruktbringande. Därtill kom sockerlönnen samt bland medicinalväxterna ginseng (Panax) och djurgårdsblomman (Lobelia), som man hoppades skulle kunna bota syfilis. Kunskap om sättet att utnyttja växterna baserade sig huvudsakligen på indianvisdom.

Förväntansfullt odlades de insamlade växterna på olika håll inom riket, mest entusiastiskt av K själv på Sipsalo kronohemman och i den av honom 1757 anlagda akademiska trädgården i Åbo. Inom några år visade det sig dock att förhoppningarna grusats särskilt i fråga om de viktigaste nyttoväxterna. Endast den kända prydnadsväxten vildvinet har uppvisat beständig trivsel ända till våra dagar. I stället för amerikanska växter kunde däremot med bättre framgång vissa andra främmande växtarter odlas hos K och i övriga trädgårdar. Plantering av växter från fjärran länder var en mäktig stimulans för trädgårdsodling och försöksverksamhet inom lantbruk och manufakturer. Förmedlat av den studerande ungdomen spred sig intresset att plantera till ståndspersoner i hela landet och formade sig till ett av de mest typiska dragen under upplysningstiden.

Det värdefullaste omedelbara resultatet av K:s resa var litterärt: talrika artiklar i VA:s Handlingar, den i manuskript bevarade resejournalen och den av K själv utgivna, ofullbordade reseberättelsen. Den sistnämnda rönte stor uppmärksamhet och blev omedelbart översatt till tyska och senare i förkortad form till engelska, holländska och franska och senast 1937 ånyo till engelska. K:s skildring av Niagara, omedelbart publicerad av Benjamin Franklin, var den första beskrivningen på engelska av denna sevärdhet. Även resejournalen har sedan delvis utgivits i tryck.

K visade sig såsom naturforskare och forskningsresande besitta en vaken iakttagelseförmåga, outsläcklig kunskapstörst och ett inre behov att analysera och tolka det han såg. Han färdades i trakter, där han var den första naturvetenskapligt skolade forskaren. Han hade för avsikt att samla botaniska forskningsresultat till ett verk Flora Canadensis, som naturvetarna ivrigt emotsåg, men som aldrig blev fullbordat. Det huvudsakliga materialet för verket har bevarats i resejournalen, vars latinska växtdiagnoser K utelämnat i den tryckta reseberättelsen. Linné har rikligt utnyttjat K:s material i sin Species plantarum och i dissertationer under sitt presidium. Han omnämner, att K bestämt tre växtsläkten och upptäckt talrika för vetenskapen nya växtarter. K:s namn har genom Linné förevigats i namnet på växtsläktet Kalmia. K blev 1763 erbjuden en professur i botanik av VA i S:t Petersburg men avböjde.

Med samma noggrannhet och detaljrikedom som K skildrade naturen har han noterat ekonomiska, etnografiska och sociala förhållanden överallt där han färdades. Hans anteckningar är särskilt värdefulla även därför, att livsbetingelserna så ofantligt förändrats i en stor del av de genomresta trakterna. Speciellt intressanta är de uppgifter K nedtecknat om indianerna och om kolonisterna och deras ättlingar i det forna Nya. Sverige.

I sin egenskap av prof i Åbo hann K utföra ett långt dagsverke. Han var en uppskattad lärare. Under hans presidium publicerades 146 dissertationer. I dem behandlades, likaväl som i hans föreläsningar, "oeconomien" i hela dess omfång. Vad lärofacket innebar i sin heterogena spännvidd återspeglas i innehållet av VA:s dåtida publikationer. Utforskningen av det egna landets naturresurser och hur de kunde utnyttjas bildade ett centralt tema. K uppmanade sina studenter att utge dissertationer på svenska och att åstadkomma historiska och ekonomiska beskrivningar inte enbart över städer utan även över socknar. K:s undervisning syftade till spridning av ekonomisk upplysning. I universitetsundervisningen representerade K och hans läroämne en tendens till rent empirisk och praktisk inriktning i motsats till åldrig akademisk tradition, där latinet förhärskade. I hans ämne spåras embryonalt lärofack, för vilka sedermera grundats tekniska och ekonomiska högskolor, agrikultur- och forstvetenskapliga fakulteter. K framstår som en typisk representant för upplysningstiden och rationalismen. Hans författarskap och hela hans livsverk ger en konkret och åskådlig bild av tidens idévärld.

Författare

Martti Kerkkonen

Arkivuppgifter

K:s redogörelser för planteringar bland riks-dagshandhar, RA. Ang K:s dagböcker, ms o brev se bl a redov hos Skottsberg, nedan a a (1951), s 483 f. Se fö under Tr arbeten nedan.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Pehr Kalms wästgötha och bahusländska resa förrättad år 1742. Med anmärkningar uti historia naturalis, physique, medicine, oeconomie, antiquiteter etc. Sthlm 1746. 304, 14 s. [Ny uppl:] ... Red av C Krantz. Sthlm 1960. 264 s. — En kårt berättelse om naturliga stället, nyttan, samt skötseln af några växter . . . [Rubr.] Sthlm 1751. 48 s. [Anon.] — A letter from Mr. Kalm, a gentleman from Sweden, now on his travels in America, to his friend in Philadelphia; con-taining a particular account of the great fall of Niagara (J Bartram, Observations on the inhabitants, climate . . . and other matters worthy of notice . . ., London 1751, s 89—94; [ny uppl] New York 1895). — En resa til Norra America, på Kongl. svenska vetenskaps academiens befallning, och publici kostnad, förrättad. T 1—3*. Sthlm 1753—61. 1. 1753. (24), 484, (20) s. 2. 1756. 526, (22) s. 3. 1761. 538, (14) s, 1 pl. [Ny uppl:] Pehr Kalms resa till Norra Amerika. Å nyo utg af F Elfving o G Schaumann. D 1—4. Hfors 1904—29. (SSLF 66, 93, 120, 210.) 1. 1904. LI, 400 s, 1 pl. 2. 1910. XI, 390 s. 3. 1915. XXII, 428 s. 4. Tilläggsband sammanställt av F Elfving. 1920. XIII, 235 s. [Övers:] Be-schreibung der Reise die er nach dem nördli-chen Amerika . . . unternommen hat. T 1— 3. Göttingen 1754—64. (Sammlung neuer und merkwurdiger Reisen zu Wasser und zu Lande, T 9—11.) 1. 1754. (24), 568 s., 5 pl. 2. 1757. 592 s, 2 pl. 3. 1764. 648 s, 2 pl. [Annan utg:] Reise nach dem nördlichen America, . . . Leipzig 1754. (48), 648 s, 4 pl. [Förk övers:] Travels into North America; containing its natural history, and a circum-stantial account of its plantations and agricul-ture in general . . . Vol 1—3. Warrington & London 1770—71. 1. Warrington 1770. XV, 400 s, 1 karta, 2 pl. 2. London 1771. 352 s, 4 pl. 3. London 1771. VIII, 310, (14) s. 2. [abridged] ed London 1772; [utdrag härur:] Travels into North America (A general col-lection of the best and most interesting voy-ages, ed by J Pinkerton, vol 13, London 1812, 4:o, s 374—700, 1 pl). [Övers av de 1770— 71 utelämnade partierna:] Kalm's account of his visit to England on his way to America in 1748. London 1892. XVI, 480 s, 2 kartor, 3 pl-bl, 1 facs. [Utökad uppl av hela verket:] Peter Kalm's travels into North America. The English version of 1770. Rev from the original Swedish and ed by A B. Benson with a trans-lation of new material from Kalm's diary notes. Vol 1/2. New York (tr Clinton, Mass.) 1937. XVIII, 797 s, 15 pl, 2 kartor, 2 facs. [Ny tr] New York 1966. [Förk övers:] Reis door Noord Amerika, gedaan . . . D 1—2. Utrecht 1772. 4:o. 1. (16), 223 s, 3 pl, 1 karta. 2. (12), 240 s, 1 pl. [Förk övers:] Voyage de Kalm en Amerique analysé et tra-duit par L. W. Marchand. Montreal 1880. 256 s. (Mémoires de la Societé historique de Montreal, livraison 8.) — Brev till samtida. D 1—2. Hfors 1914—60. (SSLF 114, 382.) 1. Brev till C. F. Mennander utg av O E. A. Hjelt o A. Hästesko. XIII, 398 s. 2. Brev till friherren Sten Carl Bielke. Utg av C Skottsberg. 254 s, 1 pl-bl. — Pehr Kalms amerikanska reseräkning. Utg med inledning av B Hildebrand. Hfors & Khvn (tr Hfors) 1956. 105 s. (SSLF 356). — Resejournal över resan till norra Amerika. Utg av M Kerkko-nen [d 2:] o J E. Roos. D 1—2. Hfors & Khvn (tr Hfors) 1966—70. (SSLF 419, 436.) 1. XV, 382 s. 2. 466 s. — Bidrag i VAH, vol 4—15, 1743—1754, 17, 1756, 20, 1759, 22, 1761, 25, 1764, 28, 1767, 30, 1769, 32, 1771, 34, 1773, 37, 1776, 39, 1778 (jfr A. J. Ståhl, Register öfver Kongl. vetenskaps-academiens handlingar, ifrån deras början år 1739 till och med år 1825, Sthlm 1831, s 103—105). Akad avh, se Vallinkoski, s 253—274.

Översatt: Wogn och Yxnes saga. öfversatt från göthiskan. Carlskrona 1815. 22 s. [Anon.]

Källor och litteratur

Källor o litt: B Hildebrand, P K. Randan-teckn:ar till ett jubileum o en bok (HT 1939); dens, VA, förhist, grundläggn o första organisation (1939); T J Hintikka, P Kalmin osuus suomen kasviston selvitystyössä hanen 'Plantae Fennicae' — käsikirjoituksensa (1754) ja kirjeenvaihtojen valossa (1943); J M Hulth, K som student i Uppsala o lärjunge till Linné åren 1741—1747 (SLSÅ 1924); H O Juel, Om K:s bemödanden att i vårt land införa nordamerikanska växter (SLSÅ 1930); M Kerkkonen, Pietari Kalm talousopin pro-fessorina. Oppihistoriallinen tutkimus (Histo-riallisia tutkimuksia, 22, 1936) o där anf källor o litt; dens, P K:s portr o andra samtida akad portr i Åbo (HArk 54, 1951); dens, P K's North American journey. Its ideological background and results (Studia historica, 1, 1959) o där anf källor o litt; S Lindroth, VA:s hist 1739—1818, 1—2 (1967); S Ribbing, En idyll från L'ancien régime. Det franska Canadas tillstånd vid den sv naturforskaren P K:s besök (SvT 1894); C Skottsberg, P K. Minnesteckn (VAÅ 1950); dens, P K. Levnadsteckn (Levnadsteckn:ar över VÄ:s led:er, 139, 1951) o där anf källor o litt.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pehr Kalm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12334, Svenskt biografiskt lexikon (art av Martti Kerkkonen), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12334
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pehr Kalm, urn:sbl:12334, Svenskt biografiskt lexikon (art av Martti Kerkkonen), hämtad 2024-04-16.