Meriter

Halidén, Björn (Nalle) Gustaf, f 2 aug 1862 i Vimmerby, d 15 okt 1935 i Sthlm (S:t Göran). Föräldrar: rådmannen Gustaf Adolf H o Hermanda Gersene Berg. Mogenhetsex vid Linköpings h a l 24 maj 81, inskr vid UU 20 sept 81, studier där 81—84, vid Musikkonservatoriets orgelklass (för bl a S A Lagergren) vt 86—vt 87, debuterade som teaterkapellmästare 86, kapellmästare vid Vasateatern 88—89, vid Södra Teatern (med avbrott) 89—95, vid de Ranftska scenerna 95—00, vid Dramatiska teatern 00— 07 o 09—12, knuten till Karl Gerhards revyer 19—22 o 31—32, engagerad vid Folkteatern i Gbg 22—26 o 30.

G 1) 98(—05) m Emma Zira Regine Jacobsen, f 26 mars 76 i Khvn (dp i Garnisons kirke där 25 maj 76), d 14 aug 55 i Skodsborg, Danmark, dtr till grosshandl Christian Frederik J o Thalia Malvina Magdalena Malling; 2) 23 dec 05 (—15) i Sthlm (Jak) m skådespelerskan o skulptrisen Märta Anna Pettersson, f 27 maj 84 där (Ad Fredr), d 28 jan 32 (Osc), dtr till bryggaren Wilhelm P o Maria Sofia Carlberg samt omg 28 m disponenten Karl Salin (d 41); 3) 23 juni 23 i Gbg (V Frölunda) m kuplettförf Annie (Anita) Alexandra Elisabeth Wollter (sign S S Wilson), f 30 juni 87 i Ystad, dtr till järnvägskassören Olof Gottfrid W o Hilda Charlotta Lundgren.

Biografi

Efter medicinska studier i Uppsala övergick Nalle H 1885 till musikerbanan och vann inträde i Musikkonservatoriets orgelklass. Redan efter ett år tillträdde han ett engagemang som kapellmästare vid det av skådespelarparet William Engelbrecht och Anna-Lisa Hwasser-Engelbrecht ledda turnéföretaget, där han stannade två år och bl a ledde musiken till Strindbergs Lycko-Pers resa och Goethes Faust. 1888 övergick han till Vasateatern, som då leddes av bl a Anna Petterson-Norrie. Med henne framträdde han s å även i Khvn.

Ranft övertog 1895 Vasateatern och inledde därmed sin verksamhet som huvudstadens teaterkung under tre decennier. H, som då var kapellmästare på Södra teatern, blev genast engagerad av honom och framträdde dessutom på somrarna i Arenateatern i nuvarande Cirkusbyggnaden. 1897 dirigerade H eget kapell på Sthlmsutställning- en och kom s å till den även av Ranft ledda Sv teatern. 1900 knöts han till Dramatiska teatern som kapellmästare. På dagarna svarade han för kafékonserterna på bl a Hotel Rydbergs moriska kafé, Metropol, Fenix och andra restauranger. 1914 var han med om att starta kabaré Edderkoppen i Khvn tillsammans med Anna Norrie, den första kabarén i Skandinavien, senare följd av ett liknande etablissemang i Sthlm, Svarta Katten. Under 1920-talet var han bl a engagerad vid Folkteatern i Gbg och vid Ernst Rolfs och Karl Gerhards revyföretag under olika perioder. Han framträdde även på Tivoli i Khvn och på Dyrehavsbakken. Hans sista engagemang var i Cirkusrevyn i Sthlm 1935.

H var en skicklig ackompanjatör och en flyhänt arrangör av populärmusik för revy- och kabaréscenen. Han komponerade musiken till pjäser på Dramatiska teatern, till lustspel på Södra teatern och andra sthlms-scener (bl a Vasariddare, Fru Hin, Stor-Klas och Lill-Klas, Aladdin m fl pjäser), skrev lustspel (t ex Fina Q), bearbetade farser och gjorde en mängd fyndiga översättningar av operettexter. H var under drygt fyra decennier en legendarisk och ytterst populär gestalt i Sveriges och det övriga Nordens nöjesliv. Med sitt originella och kraftigt skurna ansikte och sin kala hjässa gjorde han stor lycka inte bara i orkesterdiket utan även som konferencier och i olika skepnader på scenen. Han var något av ett original i sitt yttre och i sin personliga livsföring.

Författare

Bertil Hagman

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

K Gerhard, Katt bland hermeliner (1956); G V Jacobowsky, Gustafsberg. Sveriges äldsta badort (1958); Norlind; Ny ill tidn 1892, s 295; Sohlman; Hasse Z(etterström), N H (SvD, Söndagsbil, 19 mars 1944); dens, Sällskap där man haft roligt (1945), s 105—116.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Björn (Nalle) G Halldén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12414, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Hagman), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12414
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Björn (Nalle) G Halldén, urn:sbl:12414, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Hagman), hämtad 2024-04-25.