Meriter

Hallström, Gustaf Axel, f 11 juli 1880 i Sthlm (Maria), d 5 okt 1962 där (ibid). Föräldrar: folkskollär August Reinhold H o Anna Hilda Andriette Svensson. Mogenhetsex i Sthlm vt 00, inskr vid UU ht 00, FK 30 jan 04, amanuens vid Livrustkammaren vissa perioder 06—08 o vid Riksmus etnografiska avd 07—08, amanuens vid Statens hist mus 09—25, lär vid KTH i fornlämnings- o naturskyddslära 11—56 (speciallär från 35), FL vid UU 29 maj 14, antikvarie o föredragande för fornminnesärenden hos Riksantikvarieämb 25—38 (tjänstl från 31), antikvarie vid fornminnesavd där 1 nov 38—31 juli 45. Tills med sin hustru Sv Röda kors-delegat i hjälparbetet för krigsfångar i Sibirien och Kina, deltog i organiserandet av Sv brigaden till Finland 1918. — Fil hedersdr vid UU 31 maj 44.

G 2 okt 07 i Sthlm (Matt) m Astrid Anna Elisabeth Berg, f 21 aug 81 i Gbg (Garnisonsförs), dtr till byråchefen Georg Wilhelm B (bd 3) o Ulrika Charlotta Emerentia (Emy) Gumaelius.

Biografi

I en skrivelse 1912 till Vitterhetsakademin redovisar Gustaf H sina studieplaner. Han nämner, att han 1906 påbörjade materialstudier och 1909—10 företagit forskningsresor för ett arbete över n Skandinaviens befolknings- och bebyggelsehistoria. Han framhåller, att han hade utfört fältarbeten rörande Tanums härads fasta fornlämningar, hällristningar i Bohuslän, bohuslänska bygdeborgar, lapska offerplatser, järnåldern i fjällbygden, hällmålningar och hällristningar i n Skandinavien, hällristningar vid Onegasjön i Ryssland och stenåldersundersökningar vid Vita havet med flera andra arbeten. Denna uppräkning kan sägas inrama H:s kommande forskning. Under många och långa resor och med lång tjänstledighet för vetenskapligt arbete ägnade han sig i hög grad åt valda fältarbeten och publicering av sina fältstudier och fullföljde också stora delar av sitt skisserade arbetsprogram. I mindre utsträckning kom han därigenom att ägna sig åt de dagliga arbetsuppgifterna vid Riksantikvarieämbetet och Historiska museet.

Från de västsv fältarbetena publicerade H redogörelse över bronsåldersgravarna i Tanum, hällristningar i Gbgs och Bohus län, hällristningar i Dalsland och en utgrävning av fornborgen Börsås kulle i Skredsvik i Bohuslän.

Fältarbetena i Tanum ingick i ett större inventeringsarbete, som utfördes tillsammans med arkeologerna O Almgren, E Ekhoff och O Frödin. Han utgav också tillsammans med K-A Gustawsson en handledning för fornminnesinventering (1930), som fick betydelse för den systematiska inventering, som från slutet av 1930-talet blev en av Riksantikvarieämbetets stora uppgifter.

Det blev dock åt Norrlands förhistoria, som H kom att ägna sitt mesta arbete. Med hans vidsträckta intressen kom detta att omfatta också angränsande områden i Finland, Norge och Ryssland. Han sysslade med den norska, finska och ryska klippkonsten, insamlade material från stenåldersboplatser på Kolahalvön och skrev om gravplatser och offerplatser i ryska lappmarken.

Redan tidigt publicerade H översikter över de nordskandinaviska hällristningarna i sv (1907—09) och norsk facklitteratur (1908). Men han behandlade också tidigt hela den norrländska förhistorien och publicerade de norrländska bronsåldersfynden (1917), behandlade järnåldern i fjällbygden (1912), Norrbottens och Västerbottens förhistoria (1922, 1924), diskuterade tidpunkten för den äldsta bebyggelsen i Norrland (1926) och skrev om den tidigaste järnåldern i ett angränsande område, Dalarna (1931). Han sammanfattade sin uppfattning om den norrländska kolonisationen i en brett upplagd studie över Norrlands bebyggelsehistoria (1942). Till dessa arbeten sluter sig en rad landskaps- och sockenbeskrivningar över Norrbotten och Västerbotten, över Medelpad, Hälsingland och Gästrikland, över socknarna Torp, Ovanåker, Lövånger, Skog samt Segersta och Hanebo.

H intresserade sig också för lapparna och deras ursprung. Han publicerade en utredning om lapptrummorna (1910) och skrev om Kolalapparna (1911), som han hade besökt. Han behandlade även den omdiskuterade frågan om lapparnas invandringstid (1929). Från sina undersökningar av de lapska offerplatserna publicerade han en förberedande studie (1932).

Hällristningarna och hällmålningarna i n Skandinavien blev dock det centrala temat i H:s forskning. Som en första del av det arbete, han hade påbörjat redan 1909, publicerade han 1938 Monumental art of northern Europe from the stone age. En andra del Monumental art of northern Sweden from the stone age kom 1960. Dessa stora arbeten ger en totalbild av H:s forskning. De utmärks av stor noggrannhet beträffande avbildningar och beskrivningar. H:s detaljrikedom gör ofta hans arbeten svåröverskådliga, men den är en följd av hans inlevelse i uppgiften och hans beskrivande framställningssätt. Hans omständliga arbetssätt gjorde, att hans första del inte fick åsyftad betydelse, eftersom det norska materialet hann bli publicerat och diskuterat, innan H:s arbete kom. Hans andra del är den första samlade framställningen av det sv materialet. Den utförliga skildringen av Nämforsens ristningar dominerar här. H hade planerat att även utge ett arbete över de lapska offerfynden. Fyndmaterialet publicerades 1956 av I Serning, och meningen var att H därefter skulle utge sina undersökningsrapporter.

H kan sägas dela en hävdvunnen arkeologisk inställning till den norrländska förhistorien med ett starkt betonande av sydskandinaviskt inflytande och hävdande av rådande arkeologiska tidsperioder. Han har genom sitt målmedvetna arbete varit den arkeolog, som utförligast har behandlat de norrländska områdena, och som har givit upphovet omfattande norrlandsforskning.

Författare

Sverker Janson

Arkivuppgifter

H:s vetenskap! anteckn:ar, Umeå univ. H:s handhar från Ryssland 1915—16 (Röda korset) i RA o rörande hans medverkan i Finland o Balticum 1918—19 i Kr A.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Nordskandinaviska hällristningar. [1]—2 (Fornvännen 2, 1907, s 160—189; 1908, s 49—86, 1909, s 126— 159). — Hällristningar i norra Skandinavien (Ymer 27, 1907, Sthlm 1908, s 211—227). — Hällristningarna kring Trondhjemsfjor-den. Trondhjem 1908. 10 s. (Det kongelige norske videnskabers selskabs skrifter, 1907: 10.) — [Några grafvar i Jukkasjärvi kyrka.] 2 (Fataburen 1908, Sthlm 1909, s 202—207; omtr i Tornedalen, tidskr . . ., nr 1—15, 1936—1945, Haparanda, s 340—345 [nr 8, 1939]). — En nyupptäckt hällmålning (Fornv 1909, s 55 f). — Båtar och båtbyggnad i ryska lappmarken (Fataburen 1909, s 85— 100). — Traditioner om lapptrumman (ibid 1910, s 20—48). — Lapptrumman. Bidrag till typutredning (ibid, s 81—104). — Kolalapparnas hotade existens (Ymer 1911, s 238—316). — Kättil okristen. En gravundersökning i Kättilstad, Kinda, och en gammal bygdesägen (Meddelanden från Östergötlands fornminnesförening 1912, Linköping, s 33—43; sep, 11 s). — Fjällbygdernas järnålder. 1. Jämtland (Jämtlands läns fornminnesförenings tidskrift, bd 5, 1910—1913, Östersund, s 97—142 [h 3, 1912, tr 1913]). — Birka l[:h l(omsl)*]. Hjalmar Stolpes graf-undersökningar, beskrifna. Sthlm 1913. 4:o. VI, 84 s, 10 pl. [VHAA, Monografiserien, 6.] — Utställning av krigsfångearbeten, Nord museet. Okt—nov 1916. Sthlm 1916. 15 s. [Omsl: Från sibiriska fångläger.] — Bronsåldersfynd i Norrland (Jämtlands läns fornminnesförenings tidskr, bd 6, Östersund 1914 [—17], s 189—204 [h 4, 1917]). — Notiser om hällristningar i södra delen av Göteborgs och Bohus län (Fornv 1917, s 115—126). — Bohusläns fasta fornlämningar från hednatiden, 7. Tanums härad. Bronsåldern, 2. Gravar (Göteborgs och Bohusläns fornminnesförenings tidskrift 1917, Gbg 1918, s 1—78, 1 karta; sep med förtit: Tanums härads bronsåldersgravar . . . granskade av E. Ekhoff . .. beskrivna av G H). — Bolsjeviker och men-sjeviker i republiken Lettland (Svensk tidskrift 1919, Sthlm, s 180—191). — Nämn-forsens hällristningar (STFÅ 1920, Sthlm, s 105—114). — 2. Forntiden (Norrbotten av skilda författare, d 1, Gbg 1921, s 21—35). — Sibirien. Intryck från min Röda-korstjänst-göring 1915—1916 (Landstormsmannen . . . 4, 1921, Sthlm, nr 1—3 [festnr], s 35—46). — Gravplatser och offerplatser i ryska lappmarken [1—2] (2: Föreningen för svensk kulturhistoria. Böcker, n:o 2: Etnologiska studier tillägnade N E Hammarstedt, Sthlm 1921, s 183—194; 1: Rig 5, 1922, Sthlm, s 162—192). — Ett besök i det Solovjetska klostret i Vita havet (Hjälp Ryssland, Sthlm 1922, 4:o, s 11—15). — Det hedniska Sigtuna (Upplands fornminnesförenings tidskrift, bd 9, Upps 1922—24, s 1—13; även i G H m fl, Från det gamla Sigtuna [omsl], s 1— 13, samt sep; allt Upps 1923). — Bebyggelsesägner och snarlikt från Norrbottens län (Norrbotten. Norrbottens läns hembygdsförenings tidskr, h 2, 1923, Luleå, s 25—36). — Emil Eckhoff 30/3 1846—6/10 1923 (Fornv 1923, s 243—281). — En norrländsk megalitgrav (ibid 1924, s 152—175). — Bronsåldersgravar i Medelpad (ibid, s 259— 280). — [Västerbottens läns] Förhistoria (Sverige, geografisk topografisk statistisk be-skrifning . . ., [6,] Sthlm 19[12—]24, s 695 —703. — [Norrbottens läns] Arkeologi (ibid, s 851—866). — En importvara till Västerbotten för 4 000 år sedan (Västerbotten. Västerbottens läns hembygdsförenings årsbok 1924—1925, Umeå 1925, s 88—109). — Utriggade kanoter i Sverige? (Fornv 1925, s 50—70). — En färd från Kiruna till Va-rangerfjorden (På skidor 1926, Hälsingborg 1925, s 224—257; sep, 34 s). — Några funderingar rörande Norrlands äldsta bebyggelsehistoria (Norrlands försvar. Årsskr utg av Fören för Norrlands fasta försvar, 1926, Sthlm, s 45—68). — Norrlands bygdeborgar. Ett utkast (ibid 1927, s 53—98; sep, 48 s). — Reseberättelse rörande arkeologiska undersökningar i Västerbotten hösten 1926 (Västerbotten 1927, s 234—237). — Förhistoria (STF:s resehandböcker 34: Hälsingland och Gästrikland, Sthlm 1928, s 28—41; sep, 16 s). — Ett märkligt vikingatidsfynd från Lapplands högfjäll (Ultima Thule, årsskr för De lappländska fjällkarlarnas klubb, 1929», Sthlm, s 27 f; sep, (2) s). — Dalslands hällristningar (D Skoog & K Thedin, Dalsland, Upps 1929, s 188—199). — Ur fjälltrakternas förhistoria. Några synpunkter framlagda vid ett föredrag i Sv fjällklubben . . . (Till fjälls ... 1929, Sthlm, s 10—19; omtr i Norrland i ord och bild 1930, Luleå, s 251-—253, omarb även i Samefolkets egen tidning 1935, Upps, s 16—18). — Kan lapparnas invandringstid fixeras? En arkeologisk studie (Norrlands försvar 1929, s 39— 92). — Ute i havsbandet (Meddelanden från Föreningen Stockholms landstormskam-rater 10, 1930, nr 1*, s 33—37). — Handledning vid systematiskt upptecknande av fasta fornlämningar (fornminnesinventering). Sthlm 1930. 32 s. (Tills med K-A Gustaws-son; Statens historiska museum.) — Medeltida försvarsverk i Norrland [1]—2 (Norrlands försvar 1930, s 54—109; 1931, s 77— 126, sep, 50 s). — Svenskt landnam vid Bottenhavet. Kommentarer kring en föregiven norrbottnisk ättesaga [ej avsl] (Arkiv för norrländsk hembygdsforskning . . . 1930—1931, Härnösand 19[30—]31, s 49—98; sep 1930, 50 s). — Den tidigaste järnåldern i Dalarna (Dalarnas hembygdsbok . . . 1931, Falun, s 28—98; sep, 74 s). — Böra runstenar och hällristningar uppmålas? 1—2 (Fornv 1931, s 171—180, 257—283; sep, 37 s). — Die wichtigsten Richtlinien fur die Pflege der vorgeschichtlichen Denkmäler in Schweden (Die Denkmalpflege. Zeitschr . . . [5], 1931, Berlin & Wien, 4:o, h 1 [Sverige-nr], s 8—16). — »Mjälleborgen». En forn-borg vid öne och Mjälle på Frösön (Heim-bygdas tidskrift, 1. Fornvårdaren, 4, 1931 = Festskr till Carl J. E. Hasselberg . . ., Östersund (tr Upps), s 53—64). — Lapska offerplatser (Arkeologiska studier tillägnade h. k. h. kronprins Gustaf Adolf, utg av Sv forn-minnesfören, Sthlm 1932, s 111—131). — Se-gersta och Hanebo socknars fornhistoria (Två Hälsingesocknar. Några anteckningar sammanförda av N C Humble, Bollnäs 1934, s 19—94). — Ovanåkers sockens fornhistoria (Ovanåker ... av O. Johansson [m fl], utg av Ovanåkers hembygdsfören, [d 1*,] Bollnäs 1937, s 137—228). — Slutpåminnelser angående K. vitterhets, historie och antikvitetsakademiens underdåniga skrivelse av den 13 juni 1938 med förord till besättande av den ledigförklarade befattningen som antikvarie och chef för riksantikvarieämbetets fornminnesavdelning. Sthlm 1938. 15 s. — Monumental art of northern Europé from the stone age. 1*. The Norwegian localities. Sthlm 1938. 4:o. 544 s/32 pl-bl; 46 pl-bl i portf, fol. — Stenåldersboplatsen vid Återvall på Ingarön (Värmdö skeppslags fornminnes-för-enings årsbok 1938, Sthlm, s 10—27; sep, 17 s). —¦ Björnhuvudskulpturen från Arnäs (Ångermanland. Årsbok 1940—1941, Härnösand 1941, s 7—40). — Bronsåldersfyndet från Flarken i Nysätra socken. En tretusen-årig kvinnlig praktprydnad (Västerbotten 1941, s 180—196). — Norrlands bebyggelsehistoria och förhistoriska utveckling (Norrland. Natur, befolkning och näringar .. . = Ymer 1942, h 3—4, Sthlm 1942, s 191— 232). — En nyupptäckt svensk hällmålning (Fornv 1943, s 146—161). — Skogs sockens fornhistoria. En materialsamling (Socknen på Ödmorden. Anteckningar . . . sammanförda av N C Humble, Lund 1944, s 79—163). — Gravfältet på Vivallen i Funäsdalen (Heim-bygdas tidskrift, 1. Fornvårdaren, 8, 1941 [— 44], s 305—344 [h 4, 1944]). — Hällmålningen i Sidensjö (Arkiv för norrländsk hem-bygdsforskn 1943—44, 1944, s 137—143; sep, 7 s). — En skandinavisk gränsbygd under yngre järnålder (Fornv 1945, s 102— 121). — Hällristningarna vid Nämforsen. En vägledning för besökande . . . Sthlm 1945. 55 s. Ny uppl 1967. 63 s. (Svenska fornmin-nesplatser, 50.) — Lövångers sockens forntid, belyst av fynd och fornlämningar, [1]—2 (Lövånger. En sockenbeskrivning . . . utg av C Holm, d 1, Umeå 1942[—46], s 228—352 [1946]; d 2, utg av G Holm, 1949, s 13—89, sep, 77 s). — Svikna förhoppningar (Festskrift till Iwan Wikström på hans 60-årsdag ..., Lund 1947, s 119—127). — Hällmålningen i Kyrkslätts socken, Finland (Arkeologiska forskningar och fynd. Studier utg med anl av h. m. konung Gustaf VI Adolfs sjuttioårsdag 11.11.1952, Sthlm 1952, s 397—409). — Ett medeltida hällristningsdokument på Furusund (Svenska kryssarklubben . . . Årsskr 1954, Karlshamn, s i30—152). — Monumental art of northern Sweden from the stone age. Nämforsen and other localities. Sthlm (tr Lund & Malmö) 1960. 4:o. 401 s, 31 pl-bl, 29 pl-bl i portf, fol. — 1911 -års undersökning av fornborgen Börsås kulle i Skredsvik (Bohusläns hembygdsförbunds årsskrift 1964, Uddevalla, s 45—48; sep [omsl: Till Per Nyström den 21 nov. 1963] 1963, 6 s, förut tr i GHT 28.10. 1911).

Redigerat: Nordiska arkeologmötet i Stockholm 1922. Berättelse ... Sthlm 1923. 173 s. — Torps sockens fornlämningar för hundra år sedan. N. J. Ekdahls anteckningar (Torps socken. Årsbok utg av Torps hembygdsförening, Sundsvall 1928, s 11—18; sep, 8 s). — N. J. Ekdahls norrländska resor och samlingar 1827—1830 (Arkiv för norrländsk hembygdsforskning . . . 1928—1929, Härnösand 1929, s 73—150).

Källor och litteratur

Handl:ar i VHAA:s arkiv.

Inbjudn:ar till drsprom . . . [Uppsala] 31 maj 1944 (1944); B Nerman, G H in memoriam (Fornv 1962). — Nekr:er i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf A Hallström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12448, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sverker Janson), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12448
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf A Hallström, urn:sbl:12448, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sverker Janson), hämtad 2024-04-19.