Meriter

Hammarstrand, Sven Fromhold, f 16 mars 1821 i Sthlm (Klara), d 25 jan 1889 i Uppsala. Föräldrar: grosshandl Carl Fredrik H o Charlotta Rebecka Schultze. Inskr vid UU vt 39, FK 15 juni 52, mag 9 juni 54, doc i allm hist 30 jan 56, adjunkt i hist 28 juni 59, eo prof i hist 16 nov 77, prof 22 dec 82, allt vid UU. — LSkS 62, LVS 79.

G 9 juni 60 i Sthlm (Maria) m Selma Lovisa Charlotta Göransson, f 18 april 38 där (Kat), d 13 sept 99 i Södertälje (enl db för Ad Fredr), dtr till fabrikören o godsägaren Carl G o Lovisa Charlotta Seippel (Zeipel).

Biografi

Sven H studerade i Uppsala, där han blev magister 1854. Följande år utgav han Försök till en historisk framställning af förhandlingarne om Sveriges deltagande i trettioåriga kriget, till fördraget i Beerwalde d 13 januari 1631, grundad på omfattande forskningar i riksarkivet. Efter utgivandet 1855 av ännu en avhandling, Historisk öfversigt af förhandlingarne mellan konung Gustaf II Adolf af Sverige och kurfursten Fredrik V af Pfalz åren 1618—1620, blev H docent i allmän historia i Uppsala nyåret 1856. 1857—58 gjorde H en utrikes studieresa, under vilken han som en bland de första sv historiker excerperade för sina forskningar viktigt källmaterial. Särskilt besökte han arkiven i Wien, München, Dresden och Berlin. Han utgav 1859 dels en mindre studie, Bidrag till det trettioåriga krigets historia, Gustaf Adolf i Tyskland år 1630, dels den något större skriften Bidrag till historien om konung Gustaf II Adolfs deltagande i trettioåriga kriget. Det under studieresan insamlade materialet var dock vida större än den bearbetning han hann med. Liksom sin samtida A Cronholm var H en lärd och grundlig Gustav Adolfs-forskare.

1859 fick H en s k rörlig adjunktur vid Uppsala universitet. Han specialiserade sig nu på antikens historia och utgav som specimen för en ledigförklarad professur i Lund en större avhandling om Attikas författning under konungadömets tidehvarf. Denna blev mycket snävt bedömd, och särskilt uppträdde C A Hagberg kritiskt. H besvärade sig och lät trycka handlingarna i målet, men professuren gick till hans medsökande Niklas Tengberg. Avhandlingen översattes dock tio år senare till tyska genom förmedling av just den auktoritet Hagberg åberopat.

H föreläste först över Greklands historia och övergick därefter till den romerska historien, senare till medeltidens och Orientens historia. Särskild uppmärksamhet ägnade han åt statsförfattningens utveckling. Ursprungligen avsedda som inledning till ett större verk om medeltidens författningshistoria var de studier, som han 1882 och 1887 utgav i två häften om Romerska rikets författningshistoria från Augustus till vestromerska rikets fall. Han anslöt till Mommsen, Marquardt och Madvig, men särskilt rörande senare kejsartiden är H:s arbete mera självständigt och med stor, givande källapparat och såväl citat från de antika historikerna som analys av mynt och inskrifter.

H avancerade långsamt och blev först 1877 eo professor efter C G Malmström. Under dennes och F F Carlsons långa tjänstledigheter förestod han emellertid professurerna i mer än 30 terminer. Ingen annan sv professor i historia torde så exklusivt ha förlagt sitt akademiska arbete till allmänna historiens område. Hans föreläsningar som helt byggde på egna forskningar, var metodiskt lärorika och ytterst detaljrika och fortskred enligt lärjungarna med »snigelfart». Ellen Fries skrev om dem, att »roliga är synd att kalla dem för, men nyttiga». Mot sina lärjungar, bland vilka kan nämnas S J Boëthius och Hugo Hernlund, var H mycket liberal och ställde även gärna sina samlingar till förfogande.

Författare

Bengt Hildebrand

Arkivuppgifter

H:s excerpter från tyska o österrikiska arkiv i UUB. Strödda brev från H i RA (bl a till C T Odhner), KB o UUB.

Tryckta arbeten

Euripidis Cyclops notis philologis illustratum . . ., p 2. [Akad avh pro exercitio, preses S O Wahlström.] Upsaliae [1842]. S 17—32 + titelbl. — Underhandlingar och rådslag rörande Sveriges deltagande i det trettioåriga kriget. Akad afh . . . [preses W E Svedelius]. Afd 1. Upsala 1854. 16* s. [Ingår i början av följ.] — Försök till en historisk framställning af förhandlingarne om Sveriges deltagande i trettioåriga kriget, till fördraget i Beerwalde, d. 13 januari 1631. H 1: 1—[2]*. Upsala 1855, Sthlm 1858. 256 s. [Omsl: Historisk . . . kriget.] — Historisk öfversigt af förhandlingarne mellan konung Gustaf II Adolf af Sverige och kurfursten Fredrik V af Pfalz, åren 1618—1620. Akad afh... d. 23 januari 1856 [för docentur]. Upsala 1855. 86 s. — De äldsta invandringarna i Skandinavien. [Rubr.] Upsala 1858. 6 s. [Anon.] — Bidrag till det trettioåriga krigets historia (med anledning af K. G. Helbigs skrift: »Gustaf Adolf und die Kurfursten von Sachsen und Brandenburg 1630 —1632»). 1*. Gustaf Adolf i Tyskland år 1630. Upsala 1859. 53 s. [Sign; ur Upsala-posten; ingår omarb i följ.] — Bidrag till historien om konung Gustaf II Adolfs deltagande i trettioåriga kriget (Årsskrift utg af Kongl. vetenskaps-societeten i Upsala, årg 1, Upsala 18[59—]60, s 1—120; även sep, Upsala 1859, med beteckn: hl). — Bidrag till den atheniensiska statsförfattningens historia. (Utdrag ur föreläsningar, hållna vid Upsala akademi). [Rubr.] [Upsala 1863.] 48 s. (UUÅ 1863. Philosophie, språkvetenskap och historiska vetenskaper [:1].) [Även med avh-tit:] Ättikas författning under konunga-dömets tidehvarf. Akad afh. . . Lund [för professur]. Upsala 1863. Tysk övers i Jahr-biicher fiir classische Philologie, Suppl-Bd 6, Leipzig 1872—73, s 785—826; sep tit: Ättikas Verfassung zur Zeit des Königthums, Leipzig 1873). — Grunddragen af den solo-niska författningen. Akademisk profföreläs-ning hållen i Lund den 11 februari 1863. Upsala 1863. 20 s. — Handlingar rörande det af Consistorium academicum majus i Lund upprättade förslaget till det derstädes lediga professorsembetet i historia, utg och belysta. Upsala 1863. IX, 100 s. — Granskning af »Lunds consistorii förklaring med anledning af adjunkt Hammarstrands besvär» . . . Upsala 1863. 61 s. — Inledning / Första tidehvarfvet [:kap l-—16] (Illustrerad verlds-historia, utg af E Wallis, d 3. Medeltidens historia, Sthlm 18[76—]77, s 1—94; 2. uppl 1882, [ny uppl] Chicago 1895; övers Kristiania 1878, Kristiania & Khvn 1893—94). — Romerska rikets författningshistoria från Augustus till vestromerska rikets fall. Afd 1[:1—2* (omsl)]. Upsala 1882[—87]. IV, 316 s. — Bidrag till den israelitiska kronologien under det förexiliska konungadömets tidehvarf. 1—3 (Bibelforskaren, årg 5, 1888, Sthlm, s 134—148, 193—235; 6, 1889, s 81 —98; 8, 1891, s 179—194 [postumt och anon]). — Artiklar i NF, [1. uppl,] bd 1— 12, Sthlm 1875—88. Anmälningar och mindre bidrag i: Nordisk universitets-tidskrift, h 4, Upsala, 1860, Svensk literatur-tidskrift 1869, Sthlm, Nordisk revy 1883—84, Upsala, samt i Historische Zeitschrift 1862—65, München.

Källor och litteratur

A Andersson, UU:s styresmän, lärare o tjänstemän 1872—1897 (1897); C Forsstrand, Mina Uppsalaminnen (1922), s 15 ff; H Hernlund, nekr över H (HT 1889, s 68—72); G Jacobson, Från Geijer till Hjärne (1945); K K:son Leijonhufvud, Ny sv släktbok (1901—06); UUM, ed L Bygden (1883).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sven F Hammarstrand, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12560, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-11-08.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12560
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sven F Hammarstrand, urn:sbl:12560, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-11-08.