Biografi

Hanson, släkt, härstammande från komministern i Varv o Styra (Ög) Hans Jonae Norraeus (d 1668), som uppges ha varit bondson från Norrö i Heda (Ög). En av hans söner blev stamfar för en släktgren Norraeus. En annan son var borgmästaren i Örebro Magnus Hansson (d 1728), som var riksdagsman 1713—19. En av dennes söner blev stamfar för en släktgren Hasselgren (se s 326). En annan son var rådmannen i Örebro Magnus H (1722—71). Denne blev far till majoren Magnus H (1748—1830) o överstelöjtnanten Carl Samuel H (1750—1809). Den förre dömdes efter hemkomst ur rysk fångenskap 1791 till döden för att den fregatt, på vilken han var befälhavare, 1789 utan strid uppgetts till en rysk eskader på neutralt norskt vatten. Efter 8 månaders arrest förskonades han 1792 från dödsstraffet. H bosatte sig därefter i Marstrand, där han anlade sillsalteri o trankokeri.

Hans sonson ingenjör Carl Magnus Gideon H (1862—1920) kom under anställning vid Korndals fabrikers ab i Mölndal i kontakt med dess tekniske föreståndare C W Flodquist (bd 16). Sedan denne inom kort etablerat sig som egen företagare, deltog Magnus H i hans sulfitfabriksanläggningar vid Forsbacka i Mo (Älvsb) 1885— 87, Stömne i Stavnäs (Värml) 1887 o Järpen i Undersåker (Jämtl) 1887—89. Senare ledde han på egen hand planeringen o uppförandet av sulfitfabriker vid Gysinge i Österfärnebo (Gävl) 1889—94, Forshaga (Värml) 1894—98 — samtidigt som han uppförde den nya sulfitfabriken vid Långed i Steneby (Älvsb) — o Tofte i Norge 1898 —1902. På uppdrag av Frans o Seth Kempe ledde H därefter anläggandet av sulfitfabrikerna vid Alfredshem-Domsjö i Själevad (Vnl) o Robertsfors i Bygdeå (Vb) 1902—04 samt Hörnefors (Vb) 1904—06. Samtidigt var han verksam som konstruktör vid tillkomsten av sulfitfabriken vid Sörstafors i Kolbäck (Vm). Han hade från 1904 en konsulterande ingenjörsbyrå i Sthlm. De följande åren byggde H sulfitfabriker vid Kyrkebyn i Ed (Värml), Oskarström (Hall) 1905—06 o Vallvik i Söderala (Gävl) 1907—08, samtidigt som han planerade fabriksanläggningen vid Edsvalla i Nor (Värml) o 1906 ledde moderniseringen av sulfitfabriken vid Munkedal i Foss (Göt). Därefter anlitades han för ombyggnaden av anläggningarna vid Stjärnfors o Ställdalen i Ljusnarsberg (Ör), 1912—14 vid planläggningen av Uddeholmsbolagets anläggningar vid Skoghall i Hammarö (Värml) o 1914—15 vid ritningen av Grycksbo pappersbruks sulfitfabrik i Stora Kopparberg (Kopp). 1915—17 var H verkställande direktör i det bolag som på hans initiativ bildats för anläggningen av en sulfitfabrik vid Ulriksfors i Ström (Jämtl). 1917—19 ledde han för engelsk räkning byggandet av en massafabrik med syratom vid Suchona nära Vologda i Ryssland. Magnus H:s verksamhet innebar framför allt förbättringar eller ökade dimensioner av Flodquists uppfinningar.

Hans bror ingenjör Nils Knut Fredrik H (1868—1926) ledde återuppbyggnaden av Mackmyra eldhärjade sulfitfabrik i Valbo (Gävl) till tredubblad kapacitet från 1891, var disponent för Utansjö cellulosaab i Högsjö (Vnl) 1898—1905 samt planlade o byggde sulfitfabrikerna vid Svanö i Kramfors o Strömsnäs bruk i Traryd (Kron) 1905— 06, Kramfors 1906—07, Ortviken i Skön (Vnl) 1907—08, Karskär vid Gävle 1909— 10 o Hallstavik i Häverö (Sth) 1913—15. Hans konstruktiva begåvning resulterade framför allt i förbättringar i fabrikernas maskinella utrustning. Hans konsulterande ingenjörsfirma sammanslogs 1916 med broderns till Cellulosabyrån Bröderna H. Magnus o Nils H var sin tids främsta sv sulfitfabriksbyggare. Av de sulfitfabriker, som byggdes i Norrland under deras verksamhetsperiod, tillkom mer än hälften under deras medverkan.

Brorson till dem var ingenjör Bengt Magnus Philip H (1878—1927). Magnus H dy var disponent vid den ovannämnda sulfitfabriken i Edsvalla 1907—25 o därefter vid Essviks sulfitfabrik i Njurunda (Vnl).

Författare

Källor och litteratur

T Althin, Korsnäsbolaget 1855—1955 (1955), s 80, 82; I Andersson, Uddeholms hist (1960); I Bergström, Skoghallsverken — industrien på Hammarön (Hammarö. En hembygdsbok, 1957), s 512; G Bodman, Chalmers tekn inst. Matr 1829 —1929 (1929); B Boëhius, Grycksbo 1382— 1940 (1942); BorgRP före frihetst (1933); E Bosaeus, Anteckntar om nutidens sv pappersindustri (Molas chartariae Suecanae, 2, 1923); dens, I bröderna H:s tid (Cellulosa o papper, i 948); Hj Börjeson, Biogr an-teckn:ar om örlogsflottans officerare 1700— 99 (1942); Den sv cellulosaindustriens utveckl o nationalekon betydelse (1918), s 30; Linköpings hm, 2 (1919), s 376; J Manner-heim, Kramfors ab (1928), s 71; Millqvist; H Molin, Munkedal (1949), s 138; O Ny-cander, Katarina Danielsdtr Robsahm (PHT 1914); dens, Släkten Norraeus-H-Hasselgren (1917); dens, Majoren Magnus H (PHT 1917); S I Olofsson, Hörnefors hist (1964); SvTeknF; Örnberg, 5 (1889), s 366.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hanson, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12589, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12589
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hanson, släkt, urn:sbl:12589, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-26.