Meriter

3 Hedlund, Hans Fredrik, bror till H 2, f 27 april 1855 i Ekerö (Sth), d 8 nov 1931 i Gbg (Vasa). Elev vid Chalmersska slöjdskolan 71—75, repetitör i fysik där 73—74, elev vid FrKA:s arkitektavd 75—79, prakt arkitekt i Gbg från 81, lär i teckn vid Gbgs mus:s ritskola 81, lär i husbyggndära o per-spektivritn vid Slöjdfören:s skola i Gbg 83— 87 o i samma ämnen o ornamentsritn vid Chalmers 87—99, led av Slöjdfören:s skolas styr i Gbg 97—31 (v ordf 08—23), lektor vid Chalmers tekn inst 99—11, prof där 11—20, tf prof 21—23, studieresor, bl a till USA 93.

G 12 juli 81 i Gbg (Domk) m sin kusin Maria (Mia) Hedlund, f 26 okt 60 där (ibid), d 16 nov 09 där (Vasa), dtr till H 1.

Biografi

Sommaren 1878 hade Hans H tillsammans med kamraten C G Fahlström fått anställning på stadsarkitekt V v Gegerfelts arkitektbyrå för att bidraga med ritningar till det s k Tjänstemannakvarteret i Gbg. Där ritade de en serie av tvåvånings trävillor på ofta ganska höga källarvåningar, uppförda enligt Gegerfelts triangelsystem och utsirade med alla de nordiska detaljer som denne så varmt omhuldade. De flesta av dem låg vid Föreningsgatan och många är nu nedrivna.

H utförde 1882 ritningar till det fd H:ska huset, Vasagatan 46, för sin svärfar Sven Adolf H och hans son Torsten H. Det är byggt i den då gängse nyrenässansstilen och fyra våningar högt. Bottenvåningen är av rött tegel randat med ljusare sådan, andra våningen av gult och ljusare tegel, också randad. Mellan den och tredje våningen, som är i rött tegel, ligger en förnäm relieffris och kring tredje våningens bågformigt omramade fönster finns små terrakottareliefer i blomsterform. Den fjärde våningen var slätputsad, och de fält som där omramade fönstren pryddes med en mängd symboliska bilder av hantverksmåleri, byggnadshantverk, arkitektur, musik, skulptur och måleri. På mursidan mot Vasagatan representerades handeln, kritiken, tidningslitteraturen, politiken, telegrafen och sjöfarten och på själva hörnet av huset var ett boktryckarmärke placerat. Bilderna syftade på de tre husägarna, huvudredaktör Sven Adolf H, boktryckaren och fotografen senare tidningsekonomen Torsten H och arkitekt Hans Fredrik H. Fastigheten står ännu kvar men de dekorativa målningarna är övermålade. Redan 1886 såldes detta hus, och ett nytt byggdes i samma stil vid Vasagatan 11—Victoriagatan 11. En vacker majolikarelief löper mellan de nedre och övre våningarna, och på en inskriftstavla stod S A Hedlunds initialer.

På den norra delen av den nya tomten, som var en hörntomt mot Vasagatan, byggdes en liten märklig villa 1890. Genom en "suckarnas bro" i två våningar står den i förbindelse med den större fastigheten. Villan, som ritades av H med hjälp av arkitekten Yngve Rasmussen, är mycket liten till omfånget, men genom att ytterfasaderna bemålats med färgglada al frescomålningar har den alltid väckt' uppmärksamhet och döptes av befolkningen till "Apteatern". Vem som utfört målningarna är ej bekant, men antagligen är det Rasmussen och någon ur hans krets, som stått för kartongerna med användandet av det redan på 1850-talet i Gbg ofta förekommande "tomtebisse"-motivet. I denna lilla villa hade H och Rasmussen under många år sitt arkitektkontor.

Under 1880- och 90-talen var firman H Hedlund och Yngve Rasmussen i livlig verksamhet. Redan 6 juni 1887 invigdes Gbgs realläroverks byggnad, som från början var ett trevåningshus men några år senare påbyggdes med en fjärde våning. Den är uppförd på granitsockel med yttertrappor i samma material. Bottenvåningens svartblå tegel är från London och de övre våningarna av rött tegel från Frankfurt. Fasaden mot den stora skolgården har en framspringande fronton med tre rundbågade portar. Samlingssalen, som är försedd med rymlig läktare, dekorerades på Pontus Fürstenbergs bekostnad med tänkespråk ur Havamal och kartuscher med Livets sagor samt porträttmedaljonger. På läktarekonsoler står gipsstatyer av framstående sv män, utförda av skulptören C A Söderman.

Året därpå företogs en ombyggnad av Tingshuset vid Södra vägen, som de båda arkitekterna försedde med en tredje våning, framför vilken ligger en långsträckt balkong med balusterräcke. Taket blev ett altantak med liknande räcke. Stilen är här alltjämt nyrenässans men mera återhållsam än tidigare. Saluhallen på Kungstorget, färdig 1889, ritades också av H, men dess järnkonstruktioner utfördes av Gbgs mekaniska verkstad. S å stod också krematoriet på Östra begravningsplatsen färdigt. Ett större uppdrag, som båda arkitekterna löste, var uppförandet av en gårdsflygel vid Gbgs museum. Den ersatte en tidigare låg flygel utefter Köpmansgatan, och medel därtill donerades av J W Wilson. Det är en trevåningsbyggnad i ganska enkel stil, men försedd med sgraffitomålningar utförda av Yngve Rasmussen på såväl andra som tredje våningen.

Under 1900-talet blev H fångad av jugendstilen. Genom sonen, Björner H (1882 —1956), som blev hans medarbetare, fick han säkerligen ytterligare kontakt med den nya stilen. Dicksonska folkbiblioteket vid Södra Allégatan, färdigt 1897 men numera övergivet, är en intressant milstolpe på den nyinslagna vägen. Det är utformat nästan som en medeltida borg. Materialet, en ljus natursten, portalbågens elliptiska form och avsaknaden av andra dekorationer än naturalistiska ornament, är betecknande för den av dåtiden så högt uppskattade byggnaden. Gbgs stadsbibliotek — invigt 1900 — är helt i samma stil. Det uppfördes på granitsockel av tegel från Siegersdorf med friser av Yxhultkalksten, som inramar och randar fasaderna. För den elliptiska portalen användes Ekebymarmor, som skänktes av Yxhultindustrien. Den är försedd med reliefer av bladmotiv. Taket är ett altantak. I interiören finns gipsmedaljonger av framstående göteborgare och andra för biblioteket intresserade män och dessutom en större väggmålning av Carl Wilhelmson.

Mellan 1900 och 1903 byggdes efter H:ska jugendritningar i Änggården ett sjukhem för obotligt sjuka, och 1902 uppfördes en större byggnad för Gas- och elverket. Sedan den gamla Chalmersska slöjdskolan vid Vasagatan — där en påbyggnad av en tredje våning några år tidigare hade utförts av H och Victor Adler — överlåtits till Chalmers tekniska institut, uppdrogs åt H att rita en ny Slöjdföreningsskola vid Kristinelundsgatan. Dess palatsliknande borg togs i bruk 1904 men är numera till- och ombyggd. Vid Stora Nygatan speglar ännu den sex våningar höga Kontoristföreningens fastighet, uppförd 1906, sin mäktiga fasad i vallgravens vatten. Tillsammans med sonen Björner ritade Ff även Telegrafverkets stora jugendhus vid Kungsgatan 11 och tillsammans ombyggde de Arbetareföreningens gamla hus vid Järntorget, numera rivet. H återvände 1911 till Föreningsgatan, där han och so- nen ritade en fem våningar hög fastighet för ab Hemtrefnad, där nyrenässansorna-mentiken lika väl som den fornnordiska stilen har fått ge vika för jugendstilen. Fastigheten, Föreningsgatan 32—Erik Dahlbergsgatan 36, invigdes hästen 1913.

H anlitades inte endast då det var fråga om arkitektur; även då det gällde skulptur och måleri togs hans krafter i anspråk. Efter hans ritningar uppfördes sålunda Viktor Rydbergs gravmonument på Östra begravningsplatsen, prytt med en byst av skalden, utförd av John Börjeson, och på samma kyrkogård projekterade han även den Röhsska graven 1902. — H kan sägas vara 1900-ta-lets förste ledande arkitekt i Gbg och en av Sveriges förnämsta jugendarkitekter.

Författare

Maja Kjellin

Arkivuppgifter

En saml av H:s arkitekturritn rar i FrKA. H:s brevsaml i GUB. Brev (44 st) från H till. A Wijkander i GLA o till bl a Ellen Key i KB.

Tryckta arbeten

Profningar af tegel (TT, 1892, Sthlm, s 242—247; tills med A Wijkander). — Redogörelse öfver det föreslagna slakthuset i Göteborg (Tekniska samfundets handlingar, 1897, Gbg, n:o 9, s 29—35, 1 pl). — Småstadsbilder från mellersta Frankrike (ibid, 1902, n:o 6, s 3—26). — Nybyggnader för Göteborgs elektriska spårvägar (TT, 1903, Arkitektur och dekorativ konst, s 18 f). — En byggnadsfackutställning i Göteborg. Föredrag (Tekn samfundets handl, 1905, n:o 4, s 24—28). — Slöjdföreningens i Göteborg skolas nybyggnad (TT, 1906, Arkitektur, s 37—41). — Kontoristföreningens nya byggnad i Göteborg (ibid, 1908, s. 122—124). — Återblick öfver byggnadsverksamheten i Göteborg och omgifningar under åren 1882—1907. Gbg 1908. 69 s. [Undert.]1 (Tekniska samfundet 1882—1907 [:2].) — Arbetarbostäder på slät mark. [Rubr.] Gbg 1917. 4:o. 15 s. (Tills med B Bresky o O Pettersson.) — Arkitekten Yngve Rasmussen (Byggmästaren, årg 2, 1923, Sthlm, s 89). — Byggnadsverksamheten i Göteborg under de senaste femton åren. Föredrag . . . vid Tekniska samfundets i Göteborg 40-årsdag, den 14 november 1922 (Byggnadsvärlden, årg 14, 1923, Sthlm, 4:o, s 82—85, 110—114; även sep, 24 s = Tekn samfundets handl, föredrag, 1922, n:o 5). — Tävlingen om förslag till nybyggnad för Sjöfartsmuseet i Göteborg (ibid, s 161—172). — Pristävlingen om förslag till stadsteater i Göteborg (ibid, 1924, s 101—109). — Smärre bidrag i Tekn samfundets handl.

Källor och litteratur

G Bodman, Chalmers tekn inst. Matr 1829—1929 (1929); M Kjellin, Föreningsgatan i Gbg (Gbg Förr o Nu 1968); SKL; SvTeknF. — Nekr i GHT 9 nov 1931.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hans F Hedlund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12741, Svenskt biografiskt lexikon (art av Maja Kjellin), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12741
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hans F Hedlund, urn:sbl:12741, Svenskt biografiskt lexikon (art av Maja Kjellin), hämtad 2024-04-25.