Biografi

von Heidenstam, släkt, enligt uppgift härstammande från grosshandlaren Hans Peters (d 1718), i Heide, Ditmarsken. Han skall ha varit far till Peter Petersen (1708—83), som efter vidsträckta resor blev med dr i Frankfurt a d Oder 1736 samt stads-, hospitals- o garnisonsläkare i Neustadt i Wagrien 1737. 1743 följde han tronföljaren Adolf Fredrik av Holstein-Gottorp till Sverige, men redan 1744 blev han medicine professor i Kiel. 1747 återvände han till Sverige som Adolf Fredriks livmedikus. 1752 blev han arkiater, o 1770 adlades han med namnet v H. Hans son Ernst Joakim Magnus v H (1745—1803) blev med dr 1772 o var 1782—87 Gustav III:s förste tjänstgörande livmedikus samt från 1782 vice preses o från 1795 preses i Collegium medicum.

En annan son, Gerhard Johan Baltasar v H (1747—1803), blev 1774 kommissionssekreterare vid sv beskickningen i Konstantinopel, där han 1782 blev sv minister. Från 1783 eggade han på Gustav III:s order Turkiet till det krig mot Ryssland, som utbröt 1787, o 1789 lyckades han få till stånd en allians mellan Sverige o Turkiet. Han kom emellertid i tvist med den förmögne armeniske tolken I Mouradgea d'Ohsson o den tyskfödde översten G J v Brentano, vilken Gustav III 1789 sänt till Konstantinopel för att stimulera turkarnas krigsansträngningar. Sedan han därjämte råkat ut för turkiska trakasserier med anledning av att konungen mot allianstraktatens bestämmelser slöt separatfred med Ryssland 1790, tog han 1791 avsked o bosatte sig i Smyrna. 1802 återvände han till Sverige.

Son till honom var fäktmästaren vid UU Gustaf Daniel v H (1784—1850), som var en av P H Lings närmaste vänner sedan ungdomen. Han publicerade Försök till en kort underrättelse om gymnastik (1821), det första arbete på svenska som mera utförligt behandlar gymnastiken. 1845 nedskrev han på uppmaning av B v Beskow Strödda anteckningar om Professor Ling, som är en viktig källa för kunskapen om denne (tr av Westerblad 1939). Hans bror, Carl Peter v H (1792—1878), gick 1811 i fransk tjänst, sårades o tillfångatogs 1815 i slaget vid Tolentino o blev 1816 överste i persisk tjänst. 1817 gjorde han sitt första o enda besök i Sverige. Han blev 1818 kapten i sv tjänst, major 1828, kammarherre 1835 o överstelöjtnant 1836. Han tjänstgjorde dock huvudsakligen inom utrikesförvaltningen o var attaché vid sv beskickningen i Konstantinopel 1818—24, sv generalkonsul i Grekland 1831—78 o chargé d'affaires där 1833—78. Han utgav reseskildringar o skrev flera romaner på franska. Av hans söner blev Fredrik Carl v H (1842—1909) läkare i Nicosia på Cypern, Eugen Albrekt v H (1843—85) järnvägsdirektör i Aten o Rudolf Wasili v H (1851—1936), chef för vattenverket i Beirut.

Deras äldre bror, Oscar Gustaf v H (1840—1933), var efter tjänstgöring vid sv beskickningen i Aten o sv konsulatet i Konstantinopel tf generalkonsul i Alexandria 1883—87 o generalkonsul i Rio de Janeiro 1887—93 samt blev 1893 kammarherre. Oscar v H utgav 1897 en biografi på franska över drottning Lovisa Ulrika, som väckte uppseende genom att han däri utnyttjat en tysk forskares materialsamling utan att angiva detta. Senare publicerade han La fin d'une dynastie. D'après les mémoires et la correspondance d'une reine de Suède Hedvig-Elisabeth-Charlotte (1911) o Marie-Antoinette, Fersen et Barnave (1913). Den sistnämnda boken är en utgåva av tidigare obeaktade brev på Lövstads slott i Kimstad (Ög). De återgavs emellertid i så förvanskat skick att editionen är oanvändbar (jfr bd 15, s 719 o 746). Han blev far till envoyén Carl Gerhard v H (H 2) o direktör Rolf Magnus v H (H 3).

Ernst Joakim Magnus o Gerhard Johan Baltasar v H:s halvbror majoren vid sjöartilleriregementet Werther Verner v H (1763 —1852), som var dtrson till Warner Groen Gerdtsson (bd 17), blev i äktenskap med en syster till v amiralen N J Fischerström (bd 16) far till Nils Gustaf v H (1822—87). Gustaf v H tjänstgjorde från 1839 vid ingenjörkåren o från 1849 vid flottans mekaniska kår samt blev 1858 överingenjör vid rikets lots- o fyrinrättningar, 1863 major o 1875 överstelöjtnant. Han byggde ett 10-tal fyrar, av vilka framför allt bör nämnas den som 1882 för finsk räkning uppfördes på Bogskär söder om Åland. Han var musikaliskt begåvad och hade litterära ambitioner. Son till honom var skalden Carl Gustaf Verner v H (H 1).

Gustaf v H:s äldre bror kaptenlöjtnanten i flottan Peter Adolf v H (1818—1908) var 1860—64 sekreterare i Blekinge läns hushållningssällskap. Han lyckades under denna korta tid förbättra principerna för sällskapets verksamhet genom sina kunskaper i jordbruksteori o verkade framför allt för kreatursavelns utveckling. 1859—81 var han överkontrollör vid brännvinstillverkningen i riket. Gustaf o Peter v H:s äldste bror, sekundchefen vid flottans marinregemente överste Carl Verner v H (1811—95), var 1863—75 ordf i Karlskrona stadsfullmäktige, 1871 o 1880—85 ordf i Blekinge läns landsting o 1875—93 verkst direktör för Karlskrona—Växjö järnväg. Han blev far till Verner Johan Ernst v H (1843—1927), som följde sin kusin Verner v H på dennes första orientaliska resa 1876—77. Ernst v H, som blev major 1900, var verkst direktör för Ronneby hälsobrunns ab 1883—1912, ledamot av Blekinge läns landsting 1900—09 o ordf i Ronneby stadsfullmäktige 1900—12. Han utgav från 1905 flera skrifter om proportionella val o anlitades av K M:t vid flera tillfällen 1909—22 som sakkunnig i dylika sammanhang. Hans brorson, envoyén August Verner Hugo v H (1884—1966), var väg- o vattenbyggnadsingenjör o 1905—08 anställd vid ab Vattenbyggnadsbyrån i Sthlm. 1910 utnämndes Hugo v H till chefsingenjör vid kommissionen för Shanghais flod o hamn o verkade där till 1926. Samtidigt var han ledamot av flera kinesiska flodregleringskommissioner o även verksam som konsulterande ingenjör. Han återkom till Sthlm 1930 o var delägare i ab Vattenbyggnadsbyrån 1930—36 o dir i Sv entreprenad-ab 1933—36. Under tiden 1936—42 var han sv sändebud i Teheran o Bagdad. Han har i flera skrifter behandlat kinesiska vattenbyggnadsfrågor. Han blev far till chefen för Grängesbergsbolagets rederi direktör Hugo v H (f 1918). Carl Verners, Peter Adolfs o Nils Gustafs bror grekiske generalkonsuln i Sthlm Johan Fredrik v H (1814—76) blev far till föreståndaren för Statens järnvägars kemiska laboratorium byråingenjör Werther Anders Gustaf v H (1859—1939). Son till Gustaf v H är civilingenjören direktör Erik v H (f 1903).

Författare

Källor och litteratur

Adelsbrev, vol 27, Turcica, vol 149, RA.

G Andrén, Tvåkammarsystemets tillkomst o utveckling (Sveriges riksdag, 11:9, 1937); T J Arne, Svenskarna o Österlandet (1952); J Bromé, Karlskrona stads hist, 3 (1930); F Böök, Resa till Jerusalem (1925), s 245—53; dens, Verner v H, 1—2 (1949); P H Enger, Personal. Fältförhålhn 1811—1900 (K forti-fik:s hist, V: 1, 1952); Hj Falk, K Karlskrona grenadjärreg 1902—27 (1928); A Grape, Ihreska handskr: saml, 1—2 (1949); Verner v H, När kastanjerna blommade (1941); E H[ildebran]d, rec av O-G de H, Une Soeur du grand Fréderic Louise-Ulrique reine de Suéde (HT 1897); O Ingstad, Ronneby brunn 1705—1905 (1905—08), s 184, 205 ff; dens, Bidr till Ronnebv stads hist (1915), s 173, 176; H Kamras, Den unge H (1942); Kommerskoll; S Leander, Hundra år i Blekinge (1963), s 30, 38 f, 66, 72, 122, 254, 266; [P Meijer-Granqvist,] Sv grevar o baroner, av Lazarus v Rothschild, 2 (1932); A Meister, Marinreg:s siste officer (SvD 10 juni 1927); G Moberg, Sv gymnastikens märkesmän (1920); [G Nyblaeus,] Nils Gustaf v H (KrVAH 1886, s 165 f); C R Nyblom, En sjut-tioårings minnen (1908), s 90; C T Odhner, Sveriges polit hist under konung Gustaf III:s regering, 2 (1896), s 272 f, 283, 350, 536 ff, 3 (1905), s 11, 28 f; A Paulin, Sv öden i Sydamerika (1951); SLH 1:1 (1822); SPG; SvTeknF; H Wachtmeister, Blekinge läns k hushålln:ssällsk:s hist 1814—1914 (1914); C A Westerblad, Ling, I—IV: 1 (1913—46); dens, En samtida till Per Henrik Ling berättar om honom (Sv litt:tidskr, 2, 1939); T Wfestrin], rec av O G v H, Marie-Antoinette, Fersen et Barnave (HT 1914); S Wikander, Carl Peter v H (Carl Johansförb:s handhar för åren 1953—57, 1958—59).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Heidenstam, von, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12770, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12770
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Heidenstam, von, släkt, urn:sbl:12770, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.