Biografi

Hemberg, släkter.

1 Korpralen, sedermera gästgivaren Carl H (d 1825) i Nöbbelöv, Vä (Krist), var bror till mässingsslagaren Johan H (d 1761) i Ystad och kvartermästaren Anders H (d 1810) i Nöbbelöv. En av hans söner var färgaren Lave H (1766—1824) i Ystad. Dennes son färgaren Carl Gustaf H (1798—1871) i Ystad grundade 1836 ett klädesväveri där o blev far till färgaren Carl August H (1833—76) i Ystad. Lave H:s yngre bror magistratssekreteraren Severin H (1777—1826) var länge tf borgmästare i Ystad o fick 1808 häradshövdings titel. Han blev farfar till grosshandlaren Gunnar Carl Helge H (1858—1925), som hade »belysningsmagasin» i Karlshamn o var ordf i stadens stadsfullmäktige 1905—08 o i dess drätselkammare 1908 —09.

Lave o Severin H:s äldre bror Jeuns Peter H (1763—1834) blev 1802 rådman i Ystad o fick 1819 kommerseråds titel. Han var en av stadens fyra främsta affärsmän o förvärvade en betydande förmögenhet under kontinentalsystemets lysande konjunkturer. H:s verksamhet omfattade vitt skilda branscher, bl a handel med spannmål o stenkol, export av kött samt import av vin, silke, tobak o bomull. Han hade även andelar i fartyg. Sin förmögenhet placerade H huvudsakligen i jord. I Ystad hade han som auktionskammarens föreståndare från 1806 goda tillfällen att förvärva gårdar o tomter. På landsbygden köpte H godsen Öja i Öja (Malm) 1812, Tunbyholm i Smedstorp (Krist) 1818 o Smedstorp i samma sn 1820. Han var också riksdagsman, 1823 för Ystad, Skanör o Falkenberg, 1828—30 för Ystad, Västervik o Uddevalla samt 1834—35 för Ystad o Hälsingborg. Trots ett talfel var H livligt verksam vid riksdagarna o höll temperamentsfulla anföranden. Han skaffade sin stad ekonomiska fördelar av skilda slag o bekämpade Trelleborgs upprepade försök att återvinna sina handels- o stadsrättigheter. H ivrade även för myntrealisation, bildande av hypoteksföreningar, anläggande av torkinrättningar för spannmål, sparsamhet i förvaltningen o kortare riksdagar. Tillsammans med Gustaf Hagerman (bd 17) o en annan av sina främsta konkurrenter i Ystad grundade han Skånska privatbanken, den första sv enskilda banken, som började sin verksamhet 1831.

Vid firmans ombildning till bolag 1825 upptog han sonen Carl Jacob H (1804—53) som en av sina båda kompanjoner. Denne blev senare belgisk o preussisk konsul samt rysk, nordamerikansk o dansk vicekonsul i Ystad. 1845 gick han emellertid i konkurs. Han hade vid arvskiftet fått öja, medan Smedstorp tillfallit brodern Fritz Eliza H (1812—91) o Tunbyholm en syster, som var gift med generalkonsul Frans Anton Ewerlöf (bd 14). En tredje broder, Adolph Ludvig H (1822—67), efterträdde Carl Jacob H som preussisk konsul o senare även som rysk vicekonsul i Ystad. Fritz H blev far till länsjägmästaren Eugen Peter Alexander H (se nedan).

2 Skepparen Gustaf Johansson på Torsö (Skar) blev far till direktör August H (1858—1935), som var hamnkapten i Lidköping 1885—1907 o deltog i grundandet av Kristinedals nya ullspinneriab i Saleby (Skar), i vars styrelse han var ordförande 1900—32, ab Lidköpings porslinsfabrik o Mellersta Sveriges sockerfabriksab. Han var ledamot av Lidköpings stadsfullmäktige 1898—1930, ordf i drätselkammaren där 1899—1907 o ledamot av Skaraborgs läns landsting 1911—17. Hans äldre bror kontraktsprosten Johan H (1850—1928) i Skövde blev i sitt 1:a gifte far till försäkringsdirektören William H (f 1890), Sthlm, o i sitt 2:a gifte — med en dtr till prof Per Hedenius (s 434) — till målarinnan Elli H-Erlandsson (f 1896), Sthlm, o direktören vid ab Surte glasbruk Per H (f 1900), Kungälv.

Utan påvisbart samband med dessa släkter var direktör Sven Emil H (1873—1952), Sthlm, som blev far till docenten i klassisk fornkunskap o antikens hist lektor Bengt H (f 1908), Lund, o till professorn i botanik Torsten H (f 1915), Sthlm.

Författare

Källor och litteratur

S Sjöstedts utredn Släkten Truls Sjöstedt (stencil) o dir Robert H:s genealogier o excerpter, Genealog fören:s arkiv, Sthlm.

Eug H, Minnen från barndomshemmet o hemstaden (Från gamla skånska hem, 1926); K Kock, Skånska privatbanken (1931); O Moberg, Stadens utveckling under demokratiens o industrialismens tidevarv (Karlshamns hist, 4, 1950); F W Morén, 1792—1862 (Ystads hist, 2, 1953); C Sjöström, Skånska nationen före af delningarnes tid (1897); dens, Skånska nationen 1833—89 (1904); Skara hm 1850—1930, 2 (1930); SKL; Slott o herresäten i Sverige, Skåne, 3 (1966), s 254, 321, 324; SMoK; SPG; Sv juristmatr (1964); Sv släktkal 1918; E Wiberg, Bröder o systrar i Sankt Knuts Gille i Ystad (1938); C L Wilkens, Minnen från Ystad under 1800-talets förra del (1932); L Zielfelt, Kommerserådet Lundgrens i Ystad släkt (1950); E Åker-hielm, Sv gods o gårdar, 2 (2 uppl, 1930), s 239, 416, 555.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hemberg, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12853, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-05-01.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12853
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hemberg, släkter, urn:sbl:12853, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-05-01.