Meriter

Hennig, Gustaf Ferdinand, f 7 nov 1786 i staden Marienberg, Sachsen, d 2 sept 1853 i Gbg (Kristine). Föräldrar: kh Johann Friedrich H o Marie Caroline Wilhelmine Frederike Taucher. Handelsanställd hos Vetter & Preller i Leipzig omkr 99—06, hos J H Bohmer & Co i Elberfeld omkr 06— 09, hos J H Heinrich i Gbg omkr 09—10, hos Zach B Roos där omkr 10—13 o hos P Dahl & Co där omkr 13—15, led av Gbgs handelssocietet 31 mars 15, av dess styr 21—26, burskap som handlande i Gbg 26 juli 16.

G 13 maj 15 i Gbg (Kristine) m Johanna Maria Melin, f 13 maj 95 där, d 23 sept 73 där, dtr till handelsmannen Johan Lorentz M o Sophia Helena Schagerholm.

Biografi

H, som enligt en tradition skall ha kommit till Sverige genom ett skeppsbrott vid den bohusländska kusten, köpte 1816 tillsammans med sin f d principal Petter Dahl den s k biskopskvarnen (nr 10) i Mölndalsån. 1817 anlade de där ett oljeslageri, som tillverkade linolja i sådan omfattning att det redan följande år täckte såväl Gbgs som den omgivande traktens behov. 1821 köpte H ett åttondels hemman Holmen och kvarn nr 30 i Mölndalsån, där han 1822 byggde ytterligare ett oljeslageri.

1826 anhöll han hos KM:t om ett förlagslån av 10 000 rdr bko och tullfri import av maskiner för en planerad klädesfabrik på Holmen. 19 juni 1828 gav kommerskollegiet H tillstånd att där anlägga ett mekaniskt spinneri och väveri för ylle och bomull jämte färgeri. Denna anläggning kallades Mariedahl och kom i gång i slutet av 1829. Redan 14 juli 1830 fick han emellertid kollegiets tillstånd att överlåta hälften av anläggningen på gbgsgrosshandlaren J W Busch, och hösten 1832 pantsatte han den andra hälften till A Th Garling, men dess definitiva försäljning ägde ej rum förrän 1841.

15 mars 1832 hade H fått tillstånd att på den av honom redan 1819 köpta Balsholmen eller Brännåsholmen i Mölndalsån anlägga ett färgeri. Denna rörelse utvidgades med spinneri och väveri, varpå kommerskollegiet meddelade privilegier 1 maj 1833. Denna nya industri fick namnet Rosendahl. Dess tillverkning var till en början rätt obetydlig, och natten mellan 20 och 21 dec 1837 brann färgeriet. Det återuppbyggdes emellertid, och med hjälp av nya maskiner, som H köpt vid resor till England och Skottland, kunde produktionen snart avsevärt ökas. 16 aug 1841 fick H kommerskollegiets tillstånd att vid Rosendahl även anlägga fabrik för tryckning av bomulls-, ylle- och sidentyger. 1843 var tillverkningen vid Rosendahl mer än dubbelt så stor som vid Mariedahl. Rosendahl blev även känt genom sådana nyheter som gasbelysning och arbetarbostäder.

H:s oljeslagerier, som vid mitten av 1830-talet haft större produktion än det tredje oljeslageriet i Mölndal, M E Delbancos (bd 11), lyckades på 1840-talet ej hävda sig i konkurrensen med detta hastigt växande företag. I början av 1848 sålde H biskopskvarnens oljeslageri till Delbanco, och på hösten s å sålde han det andra oljeslageriet till D O Francke (bd 16).

Francke köpte då även Rosendahl. H fann emellertid snart ett nytt verksamhetsfält. 1849 köpte han av Martina von Schwerin säteriet Råda i Råda (Göt) öster om Gbg och fick 16 maj kommerskollegiets tillstånd att tullfritt importera maskiner för anläggning av väveri med spinneri och pappersbruk vid det under Råda lydande Mölnlycke. Vid sin död ledde han detta företag med bistånd av sin systerson och svärson fabriksföreståndaren Johann Bruno Wendel. Enligt bouppteckningen ägde H även två stenhus i Gbg.

Vid flera tillfällen visade H ett bildningsintresse som måhända sammanhänger med hans klerikala ursprung. I ett brev från 1820 namnes han sålunda som en av de gbgsköpmän som stod bakom tillkomsten av Gbgs läsesällskap. 1824 framlade H i en skrivelse till Gbgs handelssocietet utförligt sina synpunkter angående lärokurser och undervisningsmetoder vid det planerade handelsinstitutet i staden. 1825 var han en av de fyra ledamöter av handelssocieteten som valdes att utgöra styrelse för detta institut. Även i Mölndal intresserade sig H för allmänna angelägenheter. 1822 bildade han sålunda bolag för byggandet av vägen mellan Mölndal och Landvetter, färdig 182& (Stenström). H var även verksam för gatornas förbättring och organiserade en insamling till en fond för underhåll av Götiska förbundets skola i Mölndal. 1832—45 var han byålderman där.

Författare

Hans Gillingstam

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Kommerskoll:s skr till K M:t särsk 15 dec 1819, 23 jan 1827 o 11 sept 1833, justitiedep:s konseljakter 27 april 1841, nr 13, Acta privatorum o Årsberättelser för fabriker, kommerskoll :s arkiv, RA; Askims hds uppbudsprot 28 jan 1818, 8 febr o 12 juli 1821, 14 maj 1822, 17 o 22 nov 1848 o 17 mars 1849, Askims hds inteckningsprot 11 maj 1842, GLA.

A Ahlström, Gbgs handelsinstitut 1826— 96 (1897), s 2—7, 64; T Althin, Papyrus 1895—1945 (1945), s 48—55, 218 f; A Altman, Gbg 1863—1913 (Gbgs stadsfullm 1863—1962, I: 1, 1963); D H Bagge, Ant:ar om Sveriges bomulls-spinnerier (1889), s 23, 28; G Bodman, Gbgs äldre industri (1923); dens, Fabriker o industrier i det gamla Gbg (1925); dens, Ur Mölndals industrihist (Faesbiasrgha, 9, 1937); C R A:son Fredberg, Från vår merkantila o industriela verld, 2 (1902); H Fröding, Gbgs köp- o handelsgille... 1661—1911 (1911), s 155 f, 164, 196, 213; dens, Berättelser ur Gbgs hist under nyare tiden (1924); C T Gardell, Götiska förb:s skola i Mölndal 1824—1924 (1924), s 69; Gbgs stads borgarelängd 1621—1864 (1926), s 161; B E Hellerström, Antavla för syskonen Hellerström från Marielund (SoH 1954—55); G Kaleen, Huvuddragen av den sv handelsundervisningens hist fram till år 1830 (1952); M Lagerberg, Gbgare, 2 (1914), s 32, 150; J Lundskog, Fässbergs sn o Mölndals kvarnby under gångna tider (1921), s 98, 122 f, 146 f; O A Mattsson, Ur Olof A Mattssons anteckningsbok (Faesbiaergha, 5, 1935); G Munthe, Mölnlycke väfveriab 100 år (1949), s 8 ff; S Rinman, Studier i sv bokhandel (1951); F Stenström, Örgryte genom tiderna, 1—2 (1920); Sv släktkal 1936; E Trettondal, Bygden som blev Mölndal (1959); N G Wollin, Industrierna vid Hargs ström under fyra sekler (1943); Omberg. 4 (1888, tr 1887), s 185.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Ferdinand Hennig, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12866, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12866
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Ferdinand Hennig, urn:sbl:12866, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-16.