Meriter

3 Herslow, Ernst Georg Carlsson, son till H 1, f 24 nov 1884 i Malmö (S:t Petri), d 9 aug 1967 i Svedala (Malm). Mogenhetsex i Malmö vt 04, elev vid KTH 04—07, underlöjtn i kronprinsens husarreg:s reserv 31 dec 07, anst vid olika sockerbruk o sockerfabriker 07—09, kemist vid Lunds sockerraffinaderi 09, assistent där 10, vid Arlövs sockerfabrik 11, disp vid Staffanstorps sockerfabrik 13—18, löjtn i kronprinsens husarreg:s reserv 4 aug 16, dinassistent vid Sockerbolaget 19—26, v verkst dir där 26— 30, verkst dir i Skandinaviska kreditab i Malmö 30—32, i dess (från 1939 Skandinaviska bankens) sthlmsavd 33—46, ordf i Sv bankfören 44—46, v ordf i Skandinaviska bankens styr 46—56.

G 17 juni 10 i Kallstorp (Malm) m Emmy Hilda Octavia Kockum, f 1 aug 89 där, d 1 nov 42 i Sthlm (Osc), dtr till godsägaren Jan Daniel K o Olga Rye-Lassen.

Biografi

Inom sockerindustrin var Ernst H verksam vid olika fabriksenheter 1907—13, varefter han övertog befattningen som disponent i Staffanstorp. Hans omfattande kännedom om näringens praktiska problem, hans organisatoriska egenskaper och hans förhandlingsförmåga förde honom över till Sockerbolagets centrala ledning, där han var v verkställande direktör 1926—30. Den bankverksamhet, åt vilken han därefter ägnade sina krafter, får emellertid betraktas som hans livsverk.

När H 1930 erhöll anbudet att bli verkställande direktör vid Skandinaviska banken, dåvarande Skandinaviska kreditab, i Malmö, gjorde sig emellertid viss tveksamhet gällande från hans sida. Det berättas om det besök, då bankens styrelseordförande Herman Mannheimer framförde erbjudandet, att H skulle ha hänvisat till sin totala obekantskap med bankverksamhet men att Mannheimer då med ett skämt lät honom förstå, att en bankchef hade att lägga helt andra och viktigare synpunkter på sin uppgift än arbetstekniska.

Redan efter två år vände sig bankens styrelse till H och förmådde honom att åta sig den viktiga uppgiften som chef för sthlms-avdelningen. Detta skedde i ett läge, där det gällde att lotsa banken och flera av dess industrikunder ur de svårigheter, som sammanhängde med den rådande depressionen och särskilt var en följd av Kreugerkoncernens sammanbrott. Banken hade måst överta ägarintressen i åtskilliga företag, som drabbats av betalningssvårigheter, och därmed blev dess egen likviditet överansträngd. Bankens engagemang i Kreugerföretagen medförde en övermäktig belastning; förtroendet hos allmänheten började vika och extraordinära åtgärder blev nödvändiga. Det gällde för styrelsen att i spetsen för bankens led- ning få en man, som genom sin industriella erfarenhet och sin personlighet kunde skapa trygghet och inge förtroende under den läkningsperiod, som förutsågs bli behövlig.

Under den för banken påfrestande tid som nu följde kom H:s egenskaper till sin fulla rätt. Redan hans yttre gestalt och hans personliga framträdande lovade trygghet och inbjöd till förtroende. Och där bakom fanns en karaktär av rätlinjighet och absolut rättrådighet, av god vilja och allsidig hänsyn. Hans handlande vilade på saklighet och var bestämt av noggranna överväganden. De påtvungna industriella ägarintressena samlades inom det nybildade förvaltningsbolaget Custos, som sedermera utvecklades mycket förmånligt. Och beträffande bankens engagemang i Kreugerföretagen lyckades han med sin förhandlingsskicklighet träffa förlikning utan att någon förlust för banken behövde uppkomma. Sedan förhållandena på dessa områden normaliserats, ägnade han sitt organisatoriska intresse åt bankens strukturproblem och åt bankväsendet i allmänhet. Bland nyskapelser som tillkom på hans initiativ och med kraftigt stöd från honom må nämnas Bankanställdas pensionskassa (BPK) och Bankernas förhandlingsorganisation (BFO).

Sin bankmannagärning avslutade H 1946, då han avgick som bankens verkställande direktör och flyttade ner till sin skånska hembygd, där han bosatte sig på Hildelund invid Svedala. Här fick han ägna sig åt sina fritidsintressen samt olika kultur- och naturvårdsuppgifter. Han var en av initiativtagarna till Skånes djurpark, vars styrelse han tillhörde från begynnelsen; han var inspektor vid Malmö högre allmänna läroverk för gossar 1946—53. Vidare var han verksam när det gällde att trygga ekonomin för Akademiska föreningen i Lund samt att insamla medel för bl a inköpet av Lunds stiftsgård i Båstad och restaureringen av »Ales stenar» i Kåseberga.

Författare

Gustaf Söderlund

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Släkten Herslow. Historik. [HildeluncL tr] Malmö 1963. 89 s.

Källor och litteratur

Sockerbolagets o viska bankens firmaarkiv.

SvTeknF; G Söderlund, nekr SvD 14 aug 1967.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ernst G C Herslow, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12937, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustaf Söderlund), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12937
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ernst G C Herslow, urn:sbl:12937, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustaf Söderlund), hämtad 2024-04-25.