Biografi

Gellerstedt, släkter.

1 Stadsfiskalen i Örebro Johan G (1685–1721) antog släktnamnet efter Gällersta by o sn (Ör). En av hans sonsöner, skomakaråldermannen i Örebro Christian G (1746–1814), efterlämnade bl a 3 söner, från vilka släktens viktigaste grenar härstammar.

A Kyrkoherden i Huddinge (Sth) Anders Wilhelm G (1772–1831) blev far till prosten Johan Daniel G (1802–63) i Stigtomta (Söd), som var medlem av prästeståndet vid riksdagarna 1847–48, 1853–54 o 1856–58 o ledamot av flera utskott. Framför allt har han gjort sig känd genom sin »Nerikes flora» (1831; ny omarb o tillökad uppl 1852 av hans hustrus bror apotekare C O Hamnström). En av hans brorsöner blev farfar till Lars Fredrik G (f 1910), direktör i Norrköpings stads fritidsnämnd o verkst dir för ab Norrköpings idrottspark sedan 1946.

B Rådmannen i Härnösand Pehr G (1778–1854) blev far bl a till rektor Gustaf Wilhelm G (1810–72) i Haparanda o till läkaren professor Pehr Erik G (se nedan).

C Prosten Adolf Christian G (1792–1851) i Knista (Ör) blev far bl a till apotekaren Carl August G (1839–97) i Piteå, även verksam som akvarell- o pastellmålare. Av dennes söner var Sven G (1887–1957) docent i matematik vid Uppsala universitet 1937–52 o Nils G (1896–1954) prof i patologisk anatomi där från 1947. Den senare var en av Sveriges fåtaliga specialister på det centrala nervsystemets patologi. Hans viktigaste avhandlingar behandlade åldersförändringarna i hjärnan och bukspottkörteln. Han upptäckte även en hudsjukdom med vissa likheter med tuberkulos men av annat ursprung. En kusin till honom var civilingenjören Nils Otto G (1875–1961), som grundade ingenjörsfirman Kommunaltekniska byrån i Sthlm 1902 o upprättade stadsplaner för en mängd sv o utländska städer samt var ledamot av Sthlms stadsplanekommission (sedermera Sthlms stads stadsplanenämnd), Statens lokalbanekommission för Sthlm o Sthlms stads trafikkommitté. Förutom artiklar o broschyrer i stadsplane- o trafikfrågor publicerade Nils G släktböcker om släkterna G o Gumælius (sin mödernesläkt). Dessutom hopbragte han en stor samling av främst stadskartor o stadsvyer, vilken han donerade till KB jämte en fond, som gör det möjligt att utvidga samlingen.

2 Fiskaren Erik Jönsson (1740–1839, född i Lännäs (Ör), flyttade 1780 till Gällersta (ibid). Efter detta sockennamn upptogs släktnamnet av två av hans söner, varvstimmermannen Jöns Eriksson G (1762–1839) i Örebro o jordbrukaren Lars Eriksson G (1771–1821) i Vivalla, Längbro (Ör). Den senare blev farfar till överintendenten prof Albert Theodor G (se s 50).

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Allhems sportlex, 2 (1949); G Bucht, Härnösands hist, 2 (1945); R F[åhraeu]s, Nils G död (Upsala Nya Tidn 13/7 1954); Nils G, Släkten G från Gällersta sn i Närke 1490—1953 (1954); Krok; SKL; Strengnäs hm, 2–4 (1898–1901); Sveriges apotekarhist, 4 (1922–27); Sv läkare i ord o bild (1948); Sv släktkal 1936; SvTeknF; UUM 1937–50 (1953); U Willers, nekr över Nils G i SvD 5/8 1961.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gellerstedt, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13000, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-09-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13000
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gellerstedt, släkter, urn:sbl:13000, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-09-19.