Meriter

1 Gertz, Hans Valdemar, f 24 juni 1876 i Malmö (Caroli), d 4 jan 1938 i Sthlm (Engelbr). Föräldrar: kh Jöns Nilsson G o Maria Lundahl. Mogenhetsex vid Malmö h a l 6 juni 94, inskr vid LU 4 sept s å, med fil ex 14 sept 95, amanuens vid fysiologiska institutionen där 16 sept 96–31 aug 99, MK 28 febr 00, fältläkarstipendiat 4 nov 01–18 dec 03, amanuens vid Lunds oftalmiatriska klinik periodvis 04–05, ML vid LU 13 sept 05, amanuens vid Serafimerlasarettets oftalmiatriska klinik 1 okt 05–28 sept 06, praktis ögonläk i Hälsingborg okt 06–sept 09, i Sthlm från 1 april 10, doc i fysiologi vid LU 8 jan 13, laborator i samma ämne vid Karol inst 19 dec s å, medl av Nobelkommittén för fysiologi o medicin från 27, prof vid Karol inst 24 nov 28. Med hedersdr där 31 maj 24.

G 18 okt 07 i Lomma (Malm) m Althéa (Tea) Paulina Svensson, f 13 jan 75 i Brågarp (Malm), d 22 nov 32 i Sthlm (Engelbr), dtr till godsägaren Nils S o Ida Sofia Ohlsson.

Biografi

Hans G: s andliga hemvist var Lund. Med vördnad och beundran mindes han sin lärare i fysiologi, Magnus Blix. G utbildade sig till ögonläkare hos A Dalén och J Widmark men begränsade sin praktik till utprovning av glasögon i krävande fall. Han hade en utpräglad matematisk begåvning. Hela hans läggning låg för exakt naturvetenskaplig forskning, främst genom matematisk analys av grundläggande problem. För G var fysiologi framför allt sinnesfysiologi. Han blev den siste av den äldre skolans sinnesfysiologer, vilka arbetade ensamma med genialt uttänkta men tekniskt enkla metoder. Försöken gjorde de på sig själva eller på enstaka försökspersoner. I sin egen forskning stod G främmande för djurförsök, kemi och elektrofysiologi i dess då nya form.

En rad av G:s arbeten rör sig på den teoretiska optikens fält, där han strävade att finna enkla och generella formler för optisk avbildning. En annan grupp av G:s arbeten rör bestämning av vissa av ögats funktioner och av delar av dess optiska system. G analyserade invecklade frågor om ögonens rörelser och särskilt de som kompenserar huvudrörelserna. Härifrån fördes han över till vårt jämviktsorgan (labyrinten) och till rörelseinnervationens fysiologi. Man kan sammanfattande säga, att G sysslade med problemen kring människans orientering i rummet med hjälp av synsinnet och av det motoriska systemet. Andra arbeten behandlar andningens fysiologi.

G var den ensamme forskaren, som självständigt gick sina egna vägar och inte tillhörde någon skola. Hans arbeten utmärkes av skarp iakttagelseförmåga, originalitet och genomträngande analys. Hans stil var koncentrerad och exakt. Han upptäckte en rad fysiologiska fenomen och effekter, till vilka han lämnade skarpsinniga förklaringar, som i regel godtagits av senare forskare. Framför allt drogs G starkt till frågor inom gränslandet mellan naturvetenskap och kunskapsteori. Resultaten redovisade han i de båda uppsatserna om nervsystemets fysiologiska problem och om elementarbegreppens analys. I dem möter man klarare än annorstädes hans personlighet, hans drift att tänka djupt och klart över mångahanda ting och hans sätt att forska.

I sitt privata liv var G en ensam man, tillbakadragen och självkritisk. Även de som i många år arbetade på hans institution under angenäma former kom honom ej nära. Han var liten till växten men ivrig och rörlig. Studenterna upplevde honom som en välvillig men tråkig och teoretiserande lärare utan förmåga att skapa intresse för sitt ämne. Han fick heller inga lärjungar och bildade ej skola.

Sina vänner hade G på bokhyllan i verk av sina föregångare Helmholtz, Gullstrand och andra fysiologer och matematiker. Där fanns också bl a Dickens, Byron, Anatole France, Lidforss, Söderberg och Tegnér. G trivdes i Dickens värld och såg med förlåtande humor på omvärlden. Han var innerst inne en konstnärlig och romantisk natur. Den exakte forskaren erkände och gladdes åt livets irrationella ting och hänfördes av naturens under. Musiken var för honom helig; själv var han en utmärkt violoncellist.

Författare

Lars Öberg

Arkivuppgifter

Några av G:s ms i Karol inst:s bibi; tjänstehandl:r i Karol inst:s arkiv, RA. Strödda brev av G i LUB, UUB o VA

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se SLH 4: 2, 1932, s 138-f, 4:5, 1935, s 515. Dessutom: Allvar Gull-strand (Miinchener medizinische Wochen-schrift 59, 1912, s 91 ff). — [Reseberättelse] (Förhandlingar vid Sv läkaresällskapets sammankomster år 1920, Sthlm 1920, s 175 f). — Allvar Gullstrand (Nordisk medicinsk tidskrift 2, 1930, Upps, s 529—531; även i Kosmos, fysiska uppsatser utg av Sv fysikersamfundet, 8, 1930, Sthlm 1931, s 5—12). — Till den oftalmoskopiska belysningens teori (Hygiea 96, 1934, Sthlm, s 833—838; på fr i Acta ophthalmologica, vol 13, 1935, Khvn, s 46—51). — Till elementarbegreppens analys (Festskrift tillägnad Axel Herrlin, Lund 1935, s 207—243). — »Professorstillsättnings vedermöda». Genmälen. Sthlm 1935. 11 s. [Forts:] (1) s. (Sv läkartidningen 32, 1935, Sthlm, bil till h 36 resp 39.) — Uber die Blickaberration und ihre Beziehung zur Netz-hautkorrespondenz (Acta ophthalmologica 13, s 192—224). — Nouvelle forme de réduction des formules dioptriques (ibid 15, 1937, s 179—192). — Skotom och fotism efter operation (Hygiea 99, 1937, s 105—109).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 24 nov 1928, nr 20, RA. – Förhandhr vid Sv läka-resällsk:s sammankomster 1919; Karol mediko-kirurg inst:s hist 1910–1960 (1960); LUM 1913 (1913); Sakkunnigutlåtanden ang professuren i fysiologi vid Karol inst, Sthlm (1928); Sveriges läkarehist, 4:2 (1932) o 4: 5 (1935). – Nekr:r över G av E Abramson i Hygiea, 100:1 (1938), av G Karpe i Med fören:s tidskr, 16 (1938) o av T Thunberg i Nord med tidskr, 15 (1938).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hans V Gertz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13040, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13040
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hans V Gertz, urn:sbl:13040, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-19.