Meriter

Glas, Olof, f 14 nov 1812 i Umeå stadsförs, d 5 mars 1880 i Uppsala. Föräldrar: handlanden Lars G o Magdalena Wall. Inskr vid UU 11 okt 31, med fil ex 18 juni 33, MK 18 juni 36, disp pro gradu 24 maj 37, ML 30 maj 37, MD 6 juni 37, kir mag 13 juni 38, disp för adjunktur 23 okt 39, adjunkt i teoretisk o praktisk medicin 12 nov 39, eo prof i prakt medicin 12 dec 48, tf prof i kirurgi o obstetrik 20 sept 50, prof 14 okt 51, intendent vid Sätra hälsobrunn (Vm) 52–67, prefekt vid gamla akad sjukhuset 54–67, prof i teor o prakt medicin 18 april 56–77, överläk vid nya Akad sjukhuset 67–77, allt i Uppsala. – LVS 47, LVA 60, LFS 78, LVVS 78.

G 12 juni 39 i Sthlm (enl vb för Umeå landsförs) m Gustava Charlotta Winblad v Walter, f 12 sept 15 i Umeå landsförs, d 19 juni 80 i Uppsala, dtr till kammarrättsrådet Gustaf Esaias W v W o Catharina Charlotta Schönfelt.

Biografi

G blev I Hwassers mest älskade lärjunge, och redan 1841 gav denne tillkänna, att han önskade se G som sin efterträdare. G levde under 1840- och 50-talen under hotet att medicinska fakulteten i Uppsala skulle flyttas till Sthlm. Den kliniska undervisningen vid universitetet ansågs undermålig. För att möta angreppet rustades sjukvården i Uppsala upp. 1859 kunde man börja klinisk undervisning i de fyra ämnena intern medicin, kirurgi, obstetrik och psykiatri. Internmedicinen kom på G:s lott. Vidare behövdes ett nytt sjukhus. Undervisningen bedrevs först på det gamla nosocomium academicum men från 1867 på det nybyggda akademiska sjukhuset. Nya institutionsbyggnader uppfördes, och Läkareföreningen började ge ut sina förhandlingar i tryck. Medicinska fakultetens talan fördes i främsta rummet av kirurgen C B Mesterton. Men G var även hårt engagerad och som den fridens man han var upplevde han djupt bekymren och de bittra striderna.

G hade tagit starka intryck av Hwassers idealitet och personlighet men liksom de flesta av Hwassers lärjungar övergav han sin lärares naturfilosofiska åsikter. Under sin stora utlandsresa 1842–43 studerade han det nya inom medicinen: patologisk anatomi och fysikalisk diagnostik. Han införde i Uppsala den aktiva undersökningen av de sjuka samt vid dödsfall jämförelse av fynden vid sjuksängen och på obduktionsbordet. Sjukdomsläran ställdes på naturvetenskaplig bas. G var själv ingen nydanande forskare; han observerade och försökte följa naturens anvisningar. Teorier och system gillade han ej.

För uppgiften som klinisk lärare var G väl rustad genom djup och bred lärdom, god observationsförmåga, diagnostisk skicklighet, humanitet, ett gott lynne och formell reda och klarhet. Han hade krav på sina elevers etiska och mänskliga mognad och betonade läkarnas ansvar som samhällets tjänare. Han var varmt avhållen av sina elever. G hade »den största praktik som förekommit i Uppsala». Samtiden ansåg honom vara mästare i såväl läkekonsten som läkarekonsten. Omdömet bekräftas av bevarade brev till sjuka och deras anhöriga samt av hans kliniska uppsatser. De senare, t ex om Basedows sjukdom, om hastig död eller om hösnuva är mönstergilla, alltjämt läsvärda och visar hur långt man kunde komma med enbart observationer vid sjuksängen. Brev och uppsatser vittnar om verklighetssinne, människokännedom och människovänlighet. På Sätra brunn trivdes G i kretsen av vänner och patienter från stora delar av landet, och han såg till att anläggningen sköttes väl.

G reste ogärna från Uppsala. Det trägna arbetet med de sjuka hade varit en plikt men blivit en vana. Han var en religiös och harmonisk man med en ljus livssyn, och med ett glatt och angenämt behag i umgänget. Uppe före solen tillbringade han de tidiga morgontimmarna i sitt kära bibliotek. Han förblev anspråkslös och ödmjuk, och det sades att han aldrig hörts skryta över annat än sitt goda minne och sin muskelstyrka. Känd var hans hjälpsamhet, och 1877 skänkte han universitetet en stipendiefond.

Författare

Lars Öberg

Arkivuppgifter

Tjänstehandl:r i UU:s, Akad sjukhusets o VS:s arkiv. 10 brev från G i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: In tuberculosin pulmonura sev phthisin pulmonum tuberculosam inquirens dissertatio pathologico-medica. [Akad avh, Upps.] Holmiae 1839. 64 s. [Förtit: De tuberculosi. . . övr akad avh se Marklin, 2:1, s 36, 46 f, 56.] – Professor Israel Hwassers sista sjukdom (Hygiea 23, 1861, Sthlm, s 21 –27; även i Ups läkarefören:s förhandl 6). – Några ord i den medicinska frågan, med anledning af de hos rikets nu församlade ständer väckta motioner om ändring af Kongl maj:ts d. 26 april 1861 fattade beslut, angående den medicinska undervisningens ordnande. [Rubr.] Upsala 1863. 35 s. 2. uppl s å, 40 s. – Aftäckning af Israel Hwassers minnesvård (Upsala läkareförenings förhandlingar 4, 1868–69, Ups, s 2–9). – Tal hållet vid Upsala läkareförenings högtidsdag den 17 september 1875 (ibid 11, 1875–76, s 1–4). – Ett och annat om moralisk uppfostran och moralisk medicin (ibid, s 5–60). – Essai sur la société royale des sciences d'Upsal et ses rapports avec l'université d'Upsal. Ups 1877. 99 s. (VS, Nova acta, vol extra ordinem [:1].) – Uppsatser i kliniska ämnen, några under rubr Anteckningar från min läkareverksamhet i Upps läkarefören:s förhandl 1–9, 1865–74. Medarb i Frey, tidskr för vetensk o konst, Ups.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 18 april 1856, nr 39, RA; G:s brev till C Santesson 17 dec 1860, ms 715: 10, Karol inst:s bibi; I Hwassers Brev till G 8 mars 1848, avskr i Hwassers Autobiographi i med sektionen, minnesteckn i VVS arkiv, GUB; Minnesruna av HF (X 240), UUB. – Aksel Anders:on, UU:s styresmän, lärare o tjänstemän 1872–97 (1897); S E Henschen, Om det akad sjukhuset i Upsala o den kliniska undervisningen (Upps läkarefören:s förhandl:r, N F, 3, 1897–98, Suppl; även i UU 1872–97, Festskrift 1897); K W Herdin, Bygge o bo, [1] (1932); F Htolmgren], nekr över G i Ny ill tidn, 1880, s 89 f; M Huss, rec av In tuberculosin pulmonum . . . (Hygiea, 2, 1840, s 10–22); I Hwasser, Program o tal vid med doctorsprom i Upsala 14 juni 1841 (1841; även i Valda skrifter, 2, 1869); A Key, nekr över G i Förhandl vid Sv läkaresällsk:s sammankomster 1880, s 31 f; A Krook, nekr i Svea 1881, s 218 ff; H Lundh, Det glömda Uppsala (1963); C B Mesterton, Om nosocomium academicum o den kliniska undervisningen i Upsala (Inbjudn:skrift 1869); U Quensel, Några anteckn:r om sjukvårdsanstalternas i Uppsala hist (UUÅ 1926); dens, Uppsala läkarefören 1832–1932 (Upps läkarefören:s förhandhr, N F, 38, 1932–33, s 409–438); R Rosenius-Högman, Sätra brunn genom tiderna (1962); SLH 1:5 (1853), 2: 1 (1873); P Tersmeden, Sätra brunns krönika 1700–1915 (1916); Upps läkarefören:s förhandhr, 13, 1877–78, s 268–278, 426–428.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Olof Glas, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13090, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13090
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Olof Glas, urn:sbl:13090, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-20.