Meriter

Goës, Axel Theodor, f 3 juli 1835 i Rök (Ög), d 20 aug 1897 i Sthlm (Hedv El). Föräldrar: lantbrukaren med kand Henrik Edvard Theodor G o Henriette Sophie G. Inskr vid UU 11 sept 54, med fil kand 5 dec 55, MK 22 sept 60, amanuens vid patologisk-anatomiska institutionen ht 64, ML 13 nov 64, guvernements- o garnisonsläk på S:t Barthélemy 7 april 65–20 maj 70, provinsialläk i Boxholms distr 3 febr 71, i Visby distr 9 april 79 o i Kisa distr 8 juli 85–1 aug 95. – Med hedersdr vid Khvns univ 5 juni 79.

G 9 juli 67 på S:t Barthélemy m Gerthrud Addy Ulrich, f 27 sept 45 där, d 13 aug 19 i Sthlm (Hedv El), dtr till guvernören Fredrik Carl U o Albertina Plageman.

Biografi

Axel G:s far var en privatlärd naturforskare och samlare och G ärvde hans intresse för den levande naturen. Som student deltog han 1861 i O Torells andra naturvetenskapliga expedition till Spetsbergen. På hemvägen undersökte han och A J Malmgren från Helsingfors havsfaunan utanför norska Finnmarken. Sommaren 1862 ägnade han åt faunan utanför sv västkusten. Hans livs stora äventyr var de fem år han tjänstgjorde som läkare vid Sveriges koloni i Västindien, den lilla ön S:t Barthélemy. Han utforskade ön och havet däromkring. Resultatet blev samlingar, som sändes hem till riksmuseet, en del uppsatser samt manuskript (c:a 1 100 sidor) i VA:s bibliotek. G är vår främste skildrare av S:t Barthélemy under öns sista tid som sv besittning.

Med stöd av sina samlingar kunde G lämna bidrag inom tidigare outforskade fält. Han beskrev den terrestra småfaunan på Spetsbergen. Han förtecknade havskrustacéer (kräftdjur) från Sverige och Spetsbergen och tillfogade många nya arter. Han behandlade foraminiferer från Karibiska havet, arktiska och skandinaviska vatten och från amerikanska stillahavskusten. Det amerikanska materialet hade insamlats under A Agassiz' »Albatross»-expedition 1891 och anförtroddes G som internationellt erkänd foraminiferforskare. G:s forskning utfördes vid sidan av en krävande gärning som provinsialläkare. Ständigt gick bokpaket mellan honom och VA:s bibliotek. Han var en skarp iakttagare och en god tecknare. Typexemplaren till de beskrivna arterna finns på riksmuseet.

Under 1870- och 80-talen stred provinsialläkarna ihärdigt för bättre arbetsvillkor. De fick stöd av S A Hedin, som lade fram deras önskemål i en motion vid 1881 års riksdag. Beslut vid 1884 och 1890 års riksdagar fick till följd att provinsialläkarna under några decennier blev ryggraden i landets hälso- och sjukvård. G var outtröttligt verksam inom och utom kåren i denna fråga. I bevarade brev kan man följa hur noga argument insamlades och hur väl frågorna förbereddes.

Men det gällde också att ge medicinen större möjligheter att förbättra samhället. Här byggde G till en del på Israel Hwassers tankar, men han hade sina egna radikala idéer. Uppgiften var att med breda naturvetenskapliga insikter studera individen och samhället. G kallade detta socialbiologi; det hade tidigare kallats medicinsk topografi men nu försetts med tankar från darwinismen och den då aktuella degenerationsläran. G ansåg, att medicinen främst borde söka skapa ett friskt släkte och förebygga sjukdomar, och han såg ned på den botande läkaren med alla hans medikamenter. Samhället borde styras efter biologins lagar, och skolorna borde i första hand undervisa i biologi och samhällslära. G var en pennans kämpe, mer kritiker än reformator. Med gott humör förde han oupphörligt sina idéer till torgs och bevisade sina teser med »obeveklig logik». Han hade ett kraftfullt språk och skrev rakt på sak utan pryderi, agg eller bitterhet.

G var en storvuxen och robust man med något av »urkraft» i sig. Han var intelligensaristokrat med en litet skrovlig och vårdslösad yta och tillika en man med humor, en trogen vän och en god kamrat.

Författare

Lars Öberg

Arkivuppgifter

G:s tjänsteskriv:r i medicinalstyris arkiv, RA. Ms o teckn:r samt ett stort antal brev från G (bl a till G Lindström o S Loven) i VA. Brev från G även i KB (bl a till J A Ahlstrand o S A Hedin), Karol inst:s bibi (i provinsialläkarfrågan), LUB, UUB o LSB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se SLH 3: 1, Sthlm 1866, s 299 f, o 3:3, 1901, s 1138 f. Dessutom: Tankar om medborgerlig bildning af O. Sthlm 1889. 59 s. [Anon.] – Om våra dagars medicinska protestantism. Tre föredrag af O. Sthlm (tr Linköping) 1893. VIII s, s 9–64. [Anon.] – Reports on the dredging operations off the west coast of Central America . . . carried on by the U. S. fish commission steamer "Albatross", during 1891 ... 3. On a peculiar type of arenaceous Foraminifer from the American tropical Pacific, Neusina Agassizi (Bulletin of the Museum of comparative zoölogy at Harvard college, vol 23, no 5, Cambridge, [Mass.,] 1892, s 195–198). – Reports ... 20. The Foraminifera. Cambridge, Mass., 1896. 103 s, 9 pl-bl, (8) textbl, 1 karta. (Ibid, vol 29, no 1.)

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 8 juli 1885, nr 25, RA. – J E Bergwall, nekr över G i Eira, 21, 1897, s 556–59; C Dahlborg, Allm sv provinsialläkare-fören 1881–1905 (1906, nytr 1930); Eira, 3, 1879, s 286 f; I Hildebrand, Den sv kolonin S:t Barthélemy o Västindiska komp fram till 1796 (1951); H Höglund, Foraminifera in the Gullmar fjord and the Skagerak (Zoologiska bidr från Uppsala, 26, 1947; även sep); E O E Högström, S Barthelemy under sv välde (1888); E Laurent, rec av Om våra dagars medicinska protestantism (SvT 4, 1894, s 434–443); Om helso- och sjukvården för Sveriges landsbygd, 1–3 (1885–94, nytr 1906); Provinsialläkarefören:s (för)handl:r 1880—89; SLH 3: 1 (1886) o 3: 3 (1901). – Meddel av prof Orvar Nybelin, Gbg.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel T Goës, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13104, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13104
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel T Goës, urn:sbl:13104, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-27.