Meriter

Gosselman, Carl August, f 17 juni 1799 i Ystad, d 4 april 1843 i Nyköping. Föräldrar: köpmannen Hans G o Agneta Benedicta Sylvan. Inskr vid LU 6 febr 17, kadett vid Karlberg 18–19, underlöjtn vid örlogsflottan 26 okt 19, premiärlöjtn 31 dec 29, handelsagent i Sydamerika 36–39, kaptenlöjtn vid örlogsflottan 1 okt 41.

G 24 maj 30 i Nyköping m Sofia Henrika Hallström, f 9 febr 03 i Bräkne Hoby (Blek), d 7 jan 74 i Karlskrona, dtr till superintendenten teol dr Nils H o Magdalena Eleonora Flygare.

Biografi

Fadern önskade, att G skulle ägna sig åt lärda studier, men hans håg stad till sjömanslivet. Efter ett misslyckat försök blev han antagen vid Karlberg. Hans första sjökommenderingar ägde rum på Östersjön och Nordsjön. Efter att ha erhållit tjänstledighet från flottan fick G anställning som superkarg ombord på handelsfartyget Christoval Colon, vars redare var hans vän greve A E v Rosen. På initiativ av Colombiasvensken C U v Hauswolff skulle detta fartyg med en last av stångjärn, tjära och allehanda redskap öppna handel med den colombianska republiken. Fartyget avseglade i okt 1824 och ankom till Colombia i jan 1825. Möjligt är att G:s ovana som superkarg hade del i expeditionens magra ekonomiska utbyte. I vilket fall som helst återvände han ej till Sverige med Christoval Colon utan tillbragte tiden nov 1825–okt 1826 på resor i det inre av Colombia. Ombord på ett engelskt fartyg lämnade han Sydamerika för att under tiden okt–dec 1826 besöka Förenta staterna, där han dels reste från New York till Ontario, dels gästade Washington. Han återkom till Sverige i maj 1827 och återinträdde i tjänst. Under de följande åren var han emellertid ofta tjänstledig och tidvis bosatt i Nyköping. 1830 övervakade han bl a bygget av ångfartyget Rosen i Motala. Han ägnade också mycken tid åt skriftställen. 1828 utkom hans Resa i Colombia åren 1825 och 1826. Redan 1830 utkom en andra upplaga av denna livfulla och välskrivna bok och samtidigt en tysk översättning. Tydligen uppmuntrad av framgången utgav G 1833 den lilla boken Resa mellan Södra och Norra Amerika och 1835 Resa i Norra Amerika i två volymer.

Såsom chef för ångfartyget Gylfe hade G 1830 invecklats i en beryktad rättsaffär, den »v Schantzka saken». Jämte andra sjöofficerare sökte han nämligen tvinga en kamrat, löjtnant J C v Schantz, att taga avsked därför att denne ansågs ha burit sig vanhederligt åt. v Schantz var dock välsedd av konungen, och tvisten gav upphov till en uppmärksammad rättegång. Om man finge tro G:s levnadstecknare A Krook skulle höga vederbörandes utsändande av G till Sydamerika 1836 ha skett »för att bli av med ett besvärligt vittne».

Så illvilligt behöver dock G:s andra resa till Sydamerika, denna gång som regeringsagent, ej tolkas. Resan stod i samband med ett – efter det tidiga 1820-talets snabbt förflyktigade entusiasm – åter ökat sv intresse för Sydamerika i början av 30-talet. Bl a inrättades ett sv-norskt konsulat i Buenos Aires 1831. Vad som lockade var möjligheten till avsättning av sv stångjärn och järnmanufaktur liksom utsikterna till fraktfart. En i Colombia bosatt svensk, Pedro Nisser, hade redan 1833 föreslagit utrikes statsministern G af Wetterstedt, att en sv handelsagent borde sändas ut till Sydamerikas republiker för att undersöka marknadsförhållandena och utpekat G som lämplig för uppdraget. Denne erhöll av regeringen sina instruktioner 1836. Det slutligen till 7 000 rdr fixerade reseanslaget avsåg resor i Sydamerika under två år. Brasilien och Argentina, där sv-norsk representation redan inrättats, ingick ej i det område som G skulle rekognoscera, men av praktiska skäl tog han dock vägen över London, Rio de Janeiro, Montevideo och Buenos Aires, dit han ankom i okt 1836. Nyåret 1837 for han från Argentina över Anderna till Chile och besökte därefter i tur och ordning den Peru-bolivianska federationen, Ecuador, Nya Granada (= Colombia) och Venezuela. Hans begäran om ett års förlängning av restiden avslogs i juli 1838 av regeringen och ett planerat besök i Mexico måste inställas. På hemvägen från Sydamerika, som han lämnade i okt 1838, vistades G en tid i London, där han bl a bistod Royal Geographical Society med kartografiskt material. Sommaren 1839 återkom han till Sverige, där han nu måste undergå ett kortare fängelsestraff, som han ådömts i det v Schantzka målet.

Ett fylligt urval av sina depescher till regeringen under resan publicerade G redan 1840 i Nyköping under titeln Rapporter om syd-amerikanska staterna insända till H E Statsministern för utrikes ärenderna, åren 1837 och 1838. Hans rapporter är i sin överskådliga saklighet närmast mönstergilla. Att G:s resa haft någon inverkan på Sveriges handel och sjöfart med Sydamerika kan dock knappast utläsas av handelsstatistiken. Till Venezuela utsände regeringen 1838 en ny agent, senare generalkonsul och chargé d'affaires, översten greve F T Adlercreutz, tidigare medhjälpare till Bolivar. Detta steg synes dock närmast ha dikterats av en önskan att placera Adlercreutz oberoende av hur G fullgjort sitt uppdrag. G hade hoppats, att regeringen genom en ordensförläning eller dylikt skulle visa, att utsändandet av Adlercreutz ej innebar kritik mot G, men denna förhoppning infriades ej. Inte heller lyckades G utfå någon ersättning av kronan för resekostnader under de nio månader som resan dragit över de 1836 stipulerade två åren. Först genom ständernas försorg fick hans änka 1844 av nåd sig tilldelat ett anslag motsvarande ungefär hälften av detta belopp.

Under resan hade G enligt egen uppgift hemsänt »till Kungl vetenskaps- och Uppsala-akademier. . . böcker, naturalier och curiositeter». På kronprins Oscars förslag hade han också till Statstidningen skickat en rad resekåserier. Dessa utgav han 1839 anonymt i bokform under titeln Bref från en vandrande sjöman. Av en planerad reseskildring i tre delar, Resor i Södra America åren 1836, 1837 och 1838 utgav G 1842 den första delen som omfattar resan fram till hans ankomst till Mendoza i de argentinska Anderna i jan 1837. Han publicerade också ett mot regeringspolitiken kritiskt och åtskilligt uppmärksammat inlägg i den försvarspolitiska debatten, broschyren Tankar om svenska flottan (1840).

G är en av de tidigare och främsta reseskildrarna i den sv litteraturen. I sina skildringar av havet förenar han sjömannens insikt och skarpa öga med den litterära romantikerns känslighet. Hans måleriska skildring av Tequendamafallet i Colombia (som gjorde ett starkare intryck på honom än Niagara) är ett annat gott exempel på G som naturskildrare. I hans återgivning av människor och miljöer återspeglas både iakttagelseförmåga och humor. G hade ett betydande mått av förståelse för även mycket främmande samfund och individer, även om hans måttstock alltid förblev den moderate sv liberalens. Särskilt hans Resa i Colombia har fortsatt att åtnjuta betydande popularitet. Den senaste upplagan utkom 1950. Av Svenska akademin hyllades G:s litterära gärning 1952 genom präglandet av en minnespenning.

G:s egna skrifter och annat källmaterial förmedlar bilden av en högt begåvad, emotionell personlighet, vars olika talanger knappast kom till sin rätt i tidens småskurna sv samhälle. För hans sjömilitära bana erbjöd denna efterkrigsperiod sämsta tänkbara avancemangsmöjligheter. För ett fullt utnyttjande av hans expertis om Sydamerika var tiden på intet sätt mogen. Följaktligen är det naturligt att det endast var i sin egenskap av reseskildrare som G kunde finna något egentligt utlopp för sin av allt att döma mångfacetterade begåvning.

G:s son, Carl August G (1831–93), blev fil dr i Lund 1853 och lektor i naturvetenskap och modersmålet i Karlskrona 1865. Han har gjort sig känd som botanisk författare. Hans mest bekanta arbete är Blekinges flora (1865).

Författare

Magnus Mörner

Arkivuppgifter

G:s depescher 1836–39 i Kab för utrikes brevväxl:s arkiv: Skrivelser från särsk beskickn:r, 29, RA. Brev från G till J Lagerbjelke i Långarkivet, UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Resa i Colombia, åren 1825 och 1826. D 1—2. Nyköping 1828. 302, 402 s, 2 pl, 1 karta. 2. uppl, rättad o tillökt, Sthlm 1830, 274, 300 s; ny uppl 1864, 379 s, 2 pl, 1 karta (Familje-bibliotek, 5); [ny uppl] Sthlm ... (tr Uddevalla) 1950, 258, 270 s. Tysk övers Stralsund 1829—31, 230, 312 s. — Project till signaleringssätt för örlogs-fartyg, inlemnadt till Kongl. örlogsmanna-sällskapet i Carlskrona. Nyköping 1833. 48 s, 5 pl-bl. — Resa mellan Södra och Norra Amerika. En sketch-bok på sjön. D 1—2. Sthlm 18[32—]33. 149, 136 s. Tysk övers Rostock 1834, XXXII, 376 s. — Resa i Norra Amerika. D 1—2. Nyköping 1835. 326, 332 s. — Bref från en vandrande sjöman. D 1—2. Sthlm 1839. 179, 184 s. [Anon.] 2. uppl (tr Calmar) 1841, 150, 155 s; 3. uppl (tr Falun) 1872, 124, 124 s. Utdrag huvudsakl ur detta arb i G H M[elli]n, Svenska resandes äfventyr i fremmande länder, Sthlm 1848, s 95—108). — Some notes on the route from Cordova to Mendoza in 1837 (The journal of the Royal geographical society of London, 9, London 1839, s 407 f). —¦ Rapporter om syd-ameri-kanska staterna. Insända till H. E. statsministern för utrikes ärendena, åren 1837 och 1838. Nyköping 1840. 240 s. [Spansk övers:] Informes sobre los estados sudamericanos en los afios de 1837 y 1838. Ed, introd y notas por M Mörner. Trad del sueco por E Detho-rey. Sthlm 1962 (tr i Spanien 1963). 172 s, 4 pl-bl. (Biblioteca e instituto de estudios ibero-americanos de la Escuela de ciencias economicas, Estocolmo, Suecia.) — Tankar om svenska flottan af en svensk sjöman. Ystad 1840. 60 s. [Anon.] — Besök på Ertholmar-ne, i november 1842. Sthlm 1842. 60 s. — Resor i Södra Amerika, åren 1836, 1837 och 1838. D 1*. Sthlm 1842. XXII, 308 s, 1 pl-bl, 1 karta.

Översatt: L J Rodhe, Fullständigt signalsystem till bruk för alla nationers skepp . . ., Sthlm 1836. XVIII, 256 s, 3 tab. [Anon.]

Källor och litteratur

Källor o litt: G:s meritförteckn, KrA. – Biographiskt lexicon, 5 (1839); Allan Jansson, Försvarsfrågan i sv politik från 1809 till Krimkriget (1935); A Krook, C A G (Sv Familjejournalen, 17, 1878); M Mörner, Latinamerika (1957); dens, C A G:s resor i Sydamerika 1836—1838 som sv regeringsagent (HT 1961; o där anf litt); dens, inledn till G:s Informas sobre los estados sudamericanos en los anos de 1837 y 1838, övers (1962); A Paulin, Sv öden i Sydamerika (1951).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl August Gosselman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13107, Svenskt biografiskt lexikon (art av Magnus Mörner), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13107
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl August Gosselman, urn:sbl:13107, Svenskt biografiskt lexikon (art av Magnus Mörner), hämtad 2024-04-20.