Meriter

Grade, Anders, f 26 mars 1877 i S Sandby (Malm), d 24 dec 1943 i Sthlm (Matt). Föräldrar: lantbrukaren Lars Persson o Elna Larsdtr. Mogenhetsex i Malmö 96, inskr LU ht 96, FK 31 maj 98, FL 14 sept 11, disp 11 dec 13, FD 29 maj 14, provår vid h a l på Södermalm 01–02, adjunkt där i modersmål o tyska 31 dec 07, rektor vid Katarina realskola 12 april 18–30 juni 26, lektor i hist o geografi vid h reallärov på Norrmalm 28 febr 19 (tilltr 1 juli 26)–30 juni 42, tf underv:råd periodvis 20–22.

G 30 juni 30 i Sthlm (Matt) m Emmy Johanson, f 12 sept 92 i Köping, d 17 maj 46 i Sthlm (Matt), dtr till köpman Anders I o Johanna Lundberg.

Biografi

G:s tjänstgöring som skolledare (1918–26) präglades av ordning, administrativ säkerhet och allmän fasthet i handläggningen av skolans angelägenheter. Som historielärare på gymnasiet gjorde han en bemärkt insats. Han ansågs vara en fordrande lärare, samtidigt högt skattad av sina lärjungar för sin lugna objektivitet, sin grundliga lärdom och sin personliga, inte sällan kritiska syn på det historiska skeendet.

Under sina avhandlingsstudier hade G kommit i nära kontakt med dåvarande lundaprofessorn Sam Clason. Han mottog härunder starka intryck av rättmätigheten i dennes strävan att rehabilitera Gustav IV Adolf och hans politik. G:s gradualavhandling, Sverige och Tilsitalliansen 1807–10, är klart påverkad av Clasons synpunkter, men den är å andra sidan ett mycket självständigt forskningsbidrag av hög vetenskaplig standard. Avhandlingen bygger på ett omfattande källmaterial och detta liksom de agerande statsmännens motiv och intressen blir föremål för en skarp analys. G påvisar bl a, att det var tsar Alexander – inte, som man tidigare oftast ansett, Napoleon – som var den främsta drivande kraften i de händelser, som ledde till förlusten av Finland. Alexander siktade medvetet mot en brytning med Gustav IV Adolf och motverkade alla försök att åvägabringa en försoning mellan denne och Napoleon. Finland förlorades ingalunda, menar G, genom den sv konungens påstådda halsstarrighet utan genom Alexanders hänsynslösa intriger och ett kraftlöst försvar. Att Alexander endast motvilligt, hårt pressad av Napoleon, riktat den ryska expansionen västerut mot Finland i stället för mot söder, bestrides också av G. Alexander har hela tiden varit beredd att utnyttja situationen för ett angrepp mot Sverige. Även om vissa moment av G:s bevisföring blivit föremål för kritik, torde forskningen i stort sett ha accepterat hans synpunkter.

Under 1920- och 30-talen var G sysselsatt med populärvetenskapligt författarskap av betydande omfattning. Han medarbetade i Norstedts världshistoria och behandlade där franska revolutionen, Napoleon samt restaurationsepoken. Hans bidrag är präglade av en kylig, skeptisk observans. Han var grundligt orienterad i den mycket omfattande facklitteraturen och underkastade specialarbetena en ingående kritisk granskning, som oftast ledde till en påfallande självständig syn på händelseförloppet. Framställningen är klar, behärskad och välgörande fri från schablonmässiga formuleringar.

Författare

Sven Grauers

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Sverige och Tilsit-allian-sen (1807–1810). [Akad avh.] Lund 1913. XXVIII, 492 s. – Runebergs teckning af Gustaf IV Adolf i dikten »Konungen» (HT 35, 1915, s 55–93). – Gustaf IV Adolf och den europeiska krisen under Napoleon [rec] (ibid, Öfversikter och granskningar; s 36—¦ 50). — Huru Wingårds »Minnen» tillkommo (HT 36, 1916, s 126–129). – Kronprins Oskar som vicekonung i Norge år 1824 (ibid 37, 1917, s 169—198). – Gustaf IV Adolfs försök att inverka på Tilsitförhandlingarna (Inbjudning till övervarande av årsexamen vid Högre allm lärov å Södermalm, vt 1917, Sthlm 1917, s III–XX). – Revolutionen och Napoleon. Sthlm 1930. 750 s, 2 kartor. (Världshistoria utg av S Tunberg & S E Bring, 11.) – Den heliga alliansen och det Metternichska systemets tid (ibid 12, 1936, s 1–524). – Artiklar i SBL 1–10.

Utgivit: Ur Michaël Gustaf Anckarsvärds papper. Interiörer från riksdagarna 1823, 1828–1830 och 1834–1835 (PHT 19, 1917, Sthlm 1918, s 122–161).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 28 febr 1919, nr 50, RA. – N Herlitz, rec av G:s ak avh i HT 1914; Lärarmatr 1934 (1934); nekr i HT 1944, s 55 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Grade, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13122, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Grauers), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13122
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Grade, urn:sbl:13122, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Grauers), hämtad 2024-04-19.