Biografi

Grevillius, släkt, härstammande från komminister Petrus Johannis G (d 1708, enl uppg 58 år gammal) i Skärkind (Ög), som skall ha tagit släktnamnet efter sin födelseort Grepstad i Kälvesten (nu V Stenby, Ög).

Hans son Jöns G (dp 1687, d 1729) blev guldsmed i Linköping o far till prosten Daniel G (1717–1801) i Hov (Ög). Denne gifte in sig i släkten de Charlière, o två militärer bland hans sonsöner antog det på delar av namnen Charlière o G bildade namnet Charleville (om denna släkt se bd 8). En kusin till dessa var garvare i Skänninge o blev farfars far till hovkapellmästaren Nils G (f 1893, d 1970^[1]). Brylling till denne är överläkaren Åke G (f 1902, d 1982^[2]) i Nyköping.

En annan son till stamfadern, kh Johannes G (1690–1754) i Västerlösa (Ög), blev far till rådmannen i Helsingfors Petter G (1721–90). Dennes son prosten Carl Johan G (1777–1838) i Kalv (Älvsb) var riksdagsman 1823, 1828–30 o 1834 (hans brev från riksdagen 1828–30 tr av Mellander). Hans son kontraktsprosten Johan August G (1816–78) i Norrköping blev far till skådespelaren Carl Hugo Bernhard G (1845–1922), operasångaren o sångläraren Ragnar August G (1850–1920), som utgav memoarverket Minnen (1917), o till den huvudsakligen i Tyskland verksamme botanisten fil dr Anders Yngve G (1864–1925). Deras kusin överste Fredrik G (f 1891, d 1983^[3]) är far till häradshövdingen i Södersysslets domsaga Gösta G (f 1916, d 2008^[4]).

Avvikande namnformer har bildats av Petter G:s bror kornetten Lars Grewell (1729–1807), farfars farfar till överste Carl Axel Grewell (f 1897), samt av sönerna till Lars Grewells bror kh Johan G (1732–97) i Björkeberg (Ög), vilka kallade sig Grevilli. En av dem blev far till direktör Lars Gustaf Grevilli (se ovan).

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: A Setterdahls utförliga genealogi över släkterna G, Grevilli, Grewell o Charleville i C Sjöströms saml, LUB. — E Andrén m fl, Sv silversmide 1520—1850 (1963); C G Ekmanson, Grifte-Tal öfwer Prosten ... Dan G (1802); Gbgs herdam (1878); Krok; A Kugelberg, Gamla linköpingsgårdar, 2 (1949), s 176 f; B Lange, Christoffer Isak Heurlin som politiker (1948); Linköpings herdam, 2—4 (1919—33), 5:2 (1943); K Mellander, Brev från 1828—30 års riksdag (HT 1922); Oden; A O Rhyze-lius likpred över Johannes G (1754); Setter-dahl; J A O Skårman, A Y Grevillius (Sv bot tidskr, 19, 1925); Chr Stenhammar, Bilder ur riksdags- o hufvudstadslifvet, 1 (1902), s 53; J Svanberg, K teatrarne under ett hälft sekel 1860—1910, 2 (1918); Sv släktkal 1938; L Zielfelt, Släkten de Charliére (SoH 1960—61); B Åkerman, Bouppt:ar i Helsingfors stad 1679—1808 (1937); örnberg, 3 (1887; tr 1886).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Grevillius, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13188, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13188
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Grevillius, släkt, urn:sbl:13188, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-27.