Meriter

8 Grill, Claes Eric, f 18 febr 1851 i Sala, d 5 mars 1919 i Sthlm (Engelbr). Föräldrar: provinsialläkaren Claes Anton Oscar G o Erika Gustava Ödmann. Inskr vid UU ht 71, underlöjtn vid fortifik 9 sept 73, löjtn där 16 maj 79, kapten där 10 mars 93, lärare i krigsbyggnadskonst vid krigsskolan 1 nov 93—96, tjänstgöring i ryska armén 9 mån 97, fortifik:befälhavare i Gbg 31 juli 99 (97)—04, major i fortifik 2 april 02, kommendant på Älvsborgs fästning 04—07, överstelöjtn 8 febr 07, avd:chef vid fästningens byggnadsavd på fortifik:dep 1 jan 08, överstes avsked 23 april 09. Entomolog. — LKrVA 09.

G 5 nov 83 i Sthlm (K Pontonjärbataljonsförs) m Maria Lovisa Emilia Reuterskiöld, f 12 sept 60 i Skäfthammar (Upps), d 9 aug 48 i Sthlm (Engelbr), dtr till kabinettskammarherren frih Carl Leonard R o Maria Elisabeth Sofia Aminoff.

Biografi

Claes G fick sin första officersfullmakt vid fortifikationen och tjänstgjorde därefter omkring ett år vid ett franskt geniregemente. Efter hemkomsten genomgick han sin kurs som fortifikationsofficer vid krigshögskolan på Marieberg men dessutom även generalstabskursen.

G var redan i sin ungdom en flitig insektsamlare. Hans intresse var främst knutet till studiet av den sv skalbaggsfaunan. Under en följd av år hade han sin militära placering i Sthlm, där han upprätthöll nära kontakt med huvudstadens ledande entomologer och 1886 invaldes i Entomologiska föreningen. 1888—90 reviderade och omordnade han riksmuseets duplettsamling av sv skalbaggar — ett uppdrag som visade, att hans stora kunnande uppskattades av företrädare för den vetenskapliga entomologin. Redan vid sitt inval i Entomologiska föreningen hade G framlagt ett manuskript över entomologiska termer, och 1889 utkom hans Entomologisk latinsk-svensk ordbok, vilken ännu är en av de få källor där upplysningar om de inom entomologin använda latinska namnens och termernas betydelse kan hämtas.

Inom Entomologiska föreningen verkade G enträget för en starkare ställning åt den praktiska entomologin i Sverige. Han insåg kanske klarare än de flesta dåtida entomologer de stora förluster det sv jordbruket led genom härjningar av skadeinsekter och inhämtade upplysningar främst från Amerika och Ryssland om hur man i dessa länder sökte bemästra liknande problem. Han ansåg, att svårigheterna kunde lösas endast genom grundliga studier av de aktuella arternas biologi och att de erforderliga undersökningarna borde anförtros åt en därför speciellt inrättad försöksanstalt. I Entomologiska föreningen vann dessa åsikter allmänt bifall, och 1891 tillsattes en kommitté, i vilken G var självskriven ledamot. Denna inlämnade på föreningens uppdrag 1894 en framställning i ärendet till Lantbruksstyrelsen. Dessförinnan hade även Lantbruksakademin aktiverats och året därpå uppvaktade föreningen civilministern med en skrivelse i frågan. I febr 1896 framlade regeringen i proposition till riksdagen ett förslag till inrättande av en »entomologisk försöksanstalt på jordbrukets område», vilket bifölls utan votering. Dock dröjde det till 1898 innan stationen stod färdig vid Albano intill Brunnsviken och därmed var grunden lagd till vad som i dag är statens växtskyddsanstalt.

Under tiden hade G, som 1895 blivit sekreterare i Entomologiska föreningen, sedan många år arbetat med ett katalogverk över Nordens skalbaggar. Detta utkom 1896 och blev fram till 1939 det enda samlade katalogverket på detta område. Det är präglat av stor omsorg och noggrannhet och blev snart oumbärligt för varje nordisk skalbaggssamlare. Året efter utgivandet överlämnade G hela den resterande upplagan till Entomologiska föreningen med önskan om att inkomsterna av försäljningen skulle avsättas till en fond, vars avkastning skulle utdelas som vandringsstipendium till någon entomologiskt intresserad gymnasist. En sådan fond instiftades under namn av »G:ska stipendiefonden», och stipendiet utdelas ännu årligen.

1897 blev G fortifikationsbefälhavare i Gbg och senare kommendant på Älvsborgs fästning, där han ledde omfattande byggnadsarbeten. Han tog också initiativet till restaureringen av Bohus fästning och skansarna Lejonet och Kronan. På skansen Kronan skapade han en samling av vapen, uniformer och annan militär utrustning, som 1908 överlämnades till Gbgs museum.

När G 1907 återvände till Sthlm föll det sig naturligt, att han åter invaldes i Entomologiska föreningens styrelse. På grund av tjänsteåligganden och andra uppdrag fick han dock föga tid över att ägna sig åt entomologi. 1918 donerade han sin omfattande skalbaggssamling till skogshögskolan.

Författare

Per Inge Persson

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Entomologisk latinsk-svensk ordbok. Sthlm 1888. 96 s. — Hemkomsten från bröllopsresan. Entomologiskt lustspel i en akt. Mycket fri bearb från tyskan. Sthlm 1893. 19 s. — Krigsbyggnadskonsten enligt fordringarna för officersexamen. D 2. Läran om förbindelser. A. Vägar. Sthlm 1894. 15 s. — Förteckning öfver Skandinaviens, Danmarks och Finlands Coleoptera jämte deras synonymi och geografiska utbredning. Sthlm 1896. VI, 426 s. [Även med latinsk tit: Catalogus Coleopterorum Scandinaviae, Daniae et Fenniae . . .] — Om Göteborgs befästande. Föredrag hållet vid 3. arméfördelningens militärförenings allmänna sammankomst i Göteborg den 2 december 1896. Sthlm 1897. 28 s. — Dagboksanteckningar från en kommendering till Ryssland år 1897 (Illustrerad militärrevy, 1898, Sthlm, s 17—32, 41— 56, 81—96; även sep, s 17—64). — Meddelanden om restaureringen af Bohus' ruin och skansen Kronan vid Göteborg (Tekniska samfundets handlingar, 1898, n:o 13, Gbg 1899, s 5—19; även sep, 15 s). — Bohus. Föredrag vid Götiska förbundets utfärd till Bohus fästningsruin den 1 juni 1902. Gbg 1902. 12 s. — Art i Entomologisk tidskrift 9—20, Sthlm 1888—99, se bibliografi ibid 41, 1920, s 44).

Översatt: Den tyska arméns antagliga strategiska uppmarsch i händelse af ett nytt krig mellan Tyskland och Frankrike. Sthlm 1887. 32 s. [Från fr.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Entomologiska fören:s prot 1886—1919, Riksmuseet. — Fortifik, 5: 1 (1952); Sv arméns rullor; I Trägårdh, C G (Entomologisk tidskr 1920).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Claes E Grill, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13197, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Inge Persson), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13197
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Claes E Grill, urn:sbl:13197, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Inge Persson), hämtad 2024-04-25.