Biografi

Grubbe, släkt.

Lektor Nicolaus Grubb (se släktart Grubb) hade två halvbröder på mödernet. Den ene inskrevs som student i Uppsala 1611 med namnet Andreas Petri Lincopensis men kallas som författare till en skrift i Rostock 1616 Andreas Petri Grubb på grund av sin mödernehärstamning. I Rostocks universitetsmatrikel 1617 kallas han Andreas G (1596—1623). Han blev sedan lektor i Linköping. Den andre blev student i Uppsala 1618 under namnet Laurentius Petri Grub Lincopensis men kallas i Rostocks universitetsmatrikel 1625 Laurentius G Suecus, o senare skrev han sig alltid Lars G (G 1). De båda brödernas namnförändring sammanhänger möjligen med vetskapen om den gamla danska adelssläkten G, av vilken en medlem, Sigvard G, underhandlade i Sverige 1618. Deras far, fogden, sedermera assessorn i Göta hovrätt Per Matsson (1568—1639), en bror till biskop Johannes Matthiæ i Strängnäs, adlades 1629 (J 30, LSB) o introducerades på riddarhuset med namnet Stiernfelt. Detta namn begagnades dock blott av hans barn ur ett senare äktenskap. Såväl han själv som sonen Lars behöll sina tidigare namn; Per Matsson kallas dock Stiernfelt i den likpredikan som hölls efter hans död.

Av Per Matssons döttrar i det senare äktenskapet gifte sig en 1630 med sekreteraren Christoffer Larsson (1594—1681), som 1636 av regeringen gjordes till president i Kalmar. Då denne adlades 1645, fick han ej blott svärfaderns vapen utan även namnet Grubb, ehuru hustrun ej härstammade från denna släkt. Han kallades vid introduktionen på riddarhuset 1647 G trots adelsbrevet men fortsatte själv att skriva sig Grubb. Flera av hans barn kan beläggas ha kallat sig G, men vissa släktmedlemmar skrev sig Grubb ännu i början av 1700-talet. På äldre dagar publicerade han bl a Penu proverbiale (1665; ny uppl 1677—78), en monumental samling ordspråk, Breviarium Gustavianum (1671), ett sammandrag av Tegels bok om Gustav I:s historia, o Prænomina Sveogothica (1675), en förteckning över dopnamn. Han har även efterlämnat anteckningar om sig o sin familj (avskr i Rääfska saml, Biographica D—H, kapsel 18, UUB).

Christoffer Larsson Grubbs sonson Gustaf G (1669—1759) ingick som volontär i sv flottan 1684 o deltog 1690—97 i holländsk tjänst i kriget mot fransmännen. Under stora nordiska kriget deltog han i landstigningen på Själland 1700 o i sjöslaget vid Rügen 1715. G befordrades s å till kommendör, 1719 till schoutbynacht, 1732 till vice amiral o 1736 till amiral samt amiralitetsråd. Vid hattarnas övertagande av makten 1739 var han på förslag till riksråd, o 1742 blev han president i amiralitetskollegium. Hans son konteramiralen Carl Gustaf G (1729—83) var en av dem som 1779 sökte nedvärdera F H af Chapmans nya fartygskonstruktion. Han förde befälet över 1781 års sv neutralitetseskader i Nordsjön.

Gustav G:s äldste bror, Christoffer Adolf G (1663—1741), som blev sårad vid Narva, Fraustadt, Veprik o Poltava o därefter satt fången i Tobolsk till 1722, fick överstes avsked 1736. Han blev farfars far till statsrådet Samuel G (G 2). Med en son till denne utdog släkten på manssidan 1906.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: RR okt—dec 1645, f 834 ff, flottans meritförteckn:ar, RA; X 257 d 6, p 82, 85, 10, p 46, UUB. — AdRP 1 (2:a uppl 1904), s 108, 4:1 (1871), s 141; Hj Börjeson, Biogr anteckn:ar om örlogsflottans officerare 1700—99 (1942); Collijn; Gbgs eskader o örlogsstation 1523—1870 (1949); Hj Holmquist, D Johannes Matthiae Gothus (1903), s 57; L L v Horn, Biogr anteckn:ar, 2 (1936); G Håkansson, Kalmar o kalmarbor under 1600-talet (1944), s 154; Lewenhaupt; F Lindberg, Linköpings hist, 2 (1946); Linköpings hm, 1 (1919), s 274; G G Malmström, Sveriges polit hist, 2 (2:a uppl, 1895), s 312; Die Matrikel der Universität Rostock, 3 (1895); A Munthe, Sv sjöhjältar, 6 (1911), s 126 f, 172 f, 178—189; C T Odhner, Sveriges inre hist under drottning Christinas förmyndare (1865), s 184; M v Plåten, Johan Runius (1954); Jonas Petri Gothus, lik-pred över Peder Matsson Stiernefeldt (1641); W Stenhammar o R Stenbock, K andra livgrenadjärreg (1941), s 50, 57; P Thomäus, Presidentens i amiralitetscollegio m m herr Gustaf G:s lefwerne (Den Sw Mercurius, 5:3, 1760, s 268—271); G Unger, Karl XII o östersjökriget 1715 (1928), s 72; UUM 1 (1900—11), s 19, 25.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Grubbe, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13242, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13242
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Grubbe, släkt, urn:sbl:13242, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-25.