Biografi

Gyllenhorn, släkt, härstammande från Olof Jonsson (levde 1526) i Hacksta, Enköpings-Näs (Upps). Han var häradshövding i Åsunda (Upps) 1508 o riksföreståndarens fogde på Västerås 1505—09 (Hammarström, s 46 ff) o 1514—15 (jfr Sjödin 1937, s 474) samt på Sthlm hösten 1511. Sätesgården Hacksta, som kom att förbli släktens huvudgård under hela dess följande historia, hade kommit i hans hand genom äktenskap med en dtr (Skokl; Rålamb) till en Jöns (ej Joen) Birgersson i Hacksta. Ättartavleuppgiften, att denne var hans far, är sålunda felaktig. Ett antagande (Sjödin 1937, s 473), att han skulle ha varit son till Nils Stures häradshövding Johan Birgersson (fågel) är troligen också oriktigt.

Olof Jonsson blev far till Johan Olsson (d 1556) till Hacksta o Jöns Olsson (d 1561 eller 62) till Sjösa i Svärta (Söd). Johan Olsson, som tjänstgjort under Sören Norby i Kalmar, anslöt sig till Gustav Eriksson (Vasa) i Vadstena kort före hans val till riksföreståndare. Han nämnes som häradshövding i Trögd 1524—53, blev riksråd 1529 o lagman över Västmanland o Dalarna senast 1531. Senast 1533 (enl obestyrkt uppgift 1529) gifte han sig med en dtr till fogden Nils Bese (bd 4), som var ingift i den gamla riksrådsätten Ulv. Han sändes 1531 jämte bl a västeråsbiskopen till Dalarna för att förhandla om klockskatten, o enligt Peder Svart var han ett av de tre riksråd som mest aktivt uppträdde vid kungens sida vid räfsten med dalkarlarna 1533. Under Grevefejden underhandlade han i Danmark jämte Gustav Olsson (Stenbock) 1534 o jämte Kristofer Andersson (Ekeblad av Hedåker) 1535, men resultatet tillfredsställde inte kungen. Vid åtskilliga tillfällen 1542—52 fick han antingen ensam eller tillsammans med andra sköta förhandlingarna med allmogen på marknaderna. Under Dackefejden var han 1542 o 1543 en av dem, åt vilka kungen anförtrodde befälet på Sthlms slott. Han var senare ståthållare där 1552—53. Jämte Knut Andersson (Lillie af Ökna) sändes han 1545 till Finland för konungsräfst o gränsförhandlingar med ryssarna. Som förläning fick han efter Västerås riksdag Eskilstuna kloster o 1530 Österrekarne hd (Söd) samt från 1542 Hagunda hd (Upps), som indrogs 1549 eller 1550, möjligen med anledning av böndernas klagomål mot honom (Sjödin 1930). Uppgiften, att han 1536—43 skulle ha haft Aska hd (Ög) i förläning (Lokalf), beror på förväxling med en Jöns Olsson, möjligen brodern. Denne kan även vara identisk med den Jöns Olsson som var fogde på Kalmar 1526—29 o i litteraturen (efter registret till GIR) felaktigt identifierats med Jon Olsson (Lilliesparre).

Släktnamnet G antogs i början av 1600-talet av Johan Olssons sonson Josua Arentsson (1575—1631) till Stora Djulö i Stora Malm (Söd), med vilken släkten utdog på manssidan.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Perg:brev 1 jan 1531 o 5 dec 1552, Genealogica 2, f 8, 13, 45, 60 v, 79 v, Skoklostersam] I Fol vol 57, f 276, RA; Rålambska saml Fol vol 12, f 275, KB; K H Karlsson, Biogr anteckn:ar för medelt, RHA; perg:brev 14 nov 1524, UUB. — J E Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); B Broomé, Ätten Posses hist 1500—1625 (1960); BSH 5 (1884); Diplomatarium Dalekarlicum, 1 (1842), s 197 f, 204, 2 (1844), s 175; GIR 3—26 (1865—1911); I Hammarström, Finansförvaltn o varuhandel 1504—40 (1956); R Hausen, Bidr till Finlands hist, 3—5 (1904— 11) j J Johansson, Noraskogs arkiv, 1 (1889—91), s 536—13; G A Klingspor, Om Up-lands adel i äldre tider (1880), s 64 ff; Lags o doms; Lokalf; C Paludan-Müller, Grevens Feide, 1 (1853), s 188, 2 (1854), s 168; Peder Svart, Gustav Vasas krönika (1964); I Peterzén, Studier rör Sthlms hist under Gustav Vasa (1945), s 138—152; L Sjödin, En pamflett av år 1592 mot Vasahuset (HT 1930), s 332, 350, 357; dens, Meddel om kanslistilar under de yngre Sturarnas o Gustav Vasas tid (MRA 1933), s 96 f, 141; dens, Arvid Siggessons brevväxl (Gamla ppr ang Mora sn, 2, 1937); dens, Kalmarunionens slutskede, 1 (1943), s 240; N Staf, Marknad o möte (1935); STb 1504—14 (1931); R Stensson, Peder Jakobsson Sunnanväder (1947); Styffe; G T Westin, Riksföreståndaren o makten (1957).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gyllenhorn, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13377, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13377
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gyllenhorn, släkt, urn:sbl:13377, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-27.