Biografi

Gyllenkrok (Gyllenkrook), släkt, härstammande från Gudmund Petri, kh i Hallaryd (Kron) 1568—86, i Vittaryd (Kron) åtminstone 1587—93 o möjligen i Långaryd (Jönk) 1598—1609. Han var riksdagsman 1573. Hans uppgivne (Marks v Würtenberg; Wieselgren) far Petrus, som skulle ha varit kh först i Moheda (Kron) o sedan i Kvenneberga (Kron), samt hans farfar bonden Per i Kroksbygd (ej Krokshult), Hallaryd, har ej kunnat återfinnas i samtida källor.

Gudmund Petris son (Lundebergius) biskopen i Växjö Nicolaus Gudmundi Krokius (1575—1646) blev far till assessorn i Åbo hovrätt Andreas Krok (1622—83), som 1674 adlades med namnet G. Dennes äldste son, revisionssekreteraren Johan G (1650— 1710), blev farfars far till den sägenomspunne majoren Johan Göran G (1775—1859) på Regnaholm i Regna (Ög). Denne tillhörde på riksdagarna oppositionen mot Karl XIV Johan. Han meddelade Anders Fryxell uppgifter om bl a Gustav III:s mord o har blivit känd som upphovsman till den bekanta äppelsorten G:s astrakan. Han har efterlämnat en journal från en resa på kontinenten 1800—02. Han blev farfar till överste Knut Sperling Göran G (1875—1959). Dennes kusin över jägmästaren Carl Axel Fredrik G (1849—1909) blev farfar till professorn i dogmatik i Uppsala Axel G (f 1910).

Johan G:s yngste bror, landshövdingen Axel G (G 1), blev friherre 1727. Hans son, hovmarskalken Fredric Gustaf G (1724— 95), fick 1743 av sin mor Maria Hegardt Svenstorp i Odarslöv (Malm) som fideikommiss. Genom köp förvärvade han Björnstorp i Gödelöv (Malm), som blev fideikommiss 1779. Hans son major Axel Thure G (1751—1805) på Svenstorp var g m den som tecknare och skaldinna bekanta Christine Charlotte Mörner (bd 8, s 135), efter skilsmässa omg m generallöjtnanten Bror Cederström. Axel Thure G blev far till överstekammarjunkaren Axel Gustaf G (G 2). Efter hans ende efterlevande sons död övergick fideikommissen till två brorsöner. Den yngre av dessa var kabinettskammarherren Fredric Gustaf Gyllenkrook (1820—94), som efter deltagande i ståndsriksdagarna var riksdagsman i FK 1869—72. Han ägnade sig emellertid framför allt åt jordbruket o var ordf i Sydsv (från 1887 Allm sv) föreningen för odling o förädling af utsäde (från 1892 Sveriges utsädesfören) från dess bildande 1886 till sin död. Dessutom var han verksam som porträttmålare. Efter hans död tillföll fideikommissen i tur o ordning olika ättlingar till hans yngste farbror, major Thure Gabriel G (1787—1865) på Oby i Blädinge (Kron), bl a dennes sonsons son hovstallmästaren Nils Johan Malcolm G (1887—1941) på Björnstorp, fader till den nuvarande fideikommissarien kapten Thure-Gabriel G (f 1922). Syssling till Nils G var överste Axel Walfrid Carl G (G 3).

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Smålands handl:ar 1568: 13, 1586:13, 1587:6, 1591:9, 1598:9, 1608:12, 1609: 18, KA; N W Marks v Wiirtenbergs genealogier, RHA; bankdir Oscar Wichmans o länsassessor Gustaf G:s samkar om adl grenen av släkten G hos förste arkivarien Holger Wichman, Sthlm. — G Aldén, Bakom riksdagens kulisser (1917); G E Arcadius, F G Gyllenkrook (Acta Christianstadensia, 2, 1940); E Berggren, Gamle majorn på Regnaholm (ST:s söndagsbil 1 o 8 april 1928); S Björklund, Oppositionen vid 1823 års riksdag (1964); B Borell, De sv liberalerna o representationsfrågan på 1840-talet (1948); A Edenberg, Thure Gabriel G (Sv Familjejournalen 1886); A Ericsson, Ur Regna krönika (Katrineholms-Kuriren 31 dec 1951 samt 5, 9 o 17 jan 1952); W F[lach], Fredrik Gustaf Gyllenkrook (Sveriges utsädesfören:s tidskr, 4, 1894); A Fryxell, Anteckn om konung Gustaf den tredjes död (SvT 1872); dens, Bidr till Sveriges hist efter 1772 (1882), s 189, 218, 221; L Gyllenstierna, Minnen från mor o mormor (1928); B Hildebrand, Axel Oxenstierna (PHT 1932); dens, Till släkten Kierkegaards hist (PHT 1933); dens, Den gamla Oby-släktkretsen o dess minnen (Värendsbygder 1941); dens, Obysläkten under 1800-talet (Smålandsposten 17 febr 1955); dens, Svenstorps o Björnstorps arkiv (Archivistica et medisevistica Er-nesto Nygren oblata, 1956); H Hyltén-Cavallius, Thure Gabriel G (1903); R Josephson, Nils G (VSLA 1941); A Larson, Sammansvärjningen mot Gustav III (1959); Z Lundebergius, likpr över Nicolaus Krokius (1673), s 32; G Luther, Familjen Mums o dess släktförbindelser (Genos 1965), s 2 o 9; G Molin, Smolandi Upsalienses, 1 (1955); SKL; SRA 1: 1 (1899), s 477, 1:2 (1894—1910), s 141; Sveriges utsädesförening 1886 —1936 (1936), s 5 f, 18, 34, 44; C-G Tho-masson, Göran G:s resejournal (Meddel från riddarhuset 1953); Thure Gabriel G (Ny ill tidn 1865); Ö Tigerstedt, Det ekar under valven (1949); UUM 1 (1900—11), s 4; A W Westerlund, Åbo hovrätts presidenter, ledamöter o tjänstemän (1923); P Wieselgren, Ny Smålands beskrifn, 2 (1846), s 931; Växjö hm.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gyllenkrok, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13379, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13379
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gyllenkrok, släkt, urn:sbl:13379, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-25.