Meriter

Göransson, Nils Johan, f 4 april 1863 i Sunne (Värml), d 22 juli 1940 i Danmark (Upps). Föräldrar: skräddarmästaren Göran Jansson o Kristina (Kerstin) Nilsdtr. Mogenhetsex vid Karlstads h a l 23 maj 84, inskr vid UU 17 sept 84, teol fil ex 30 jan 86, dimissionsex 31 jan 89, prästv i Uppsala 17 dec 91, olika prästerliga förordnanden i Enköping o Simtuna 92—98, garnisonspastor i Karlsborg 2 april 98—11, disp över akad avh inför teol fak vid UU 6 dec 99, docent i teol prenotioner där 27 sept 06, prof 20 jan 11—4 april 28, teol dr i Uppsala 31 maj 11.

G 28 april 98 i Enköping m Siri Maria Henriette Wanselin, f 26 jan 61 i Sthlm (Nik), d 10 maj 30 i Uppsala, dtr till handl Fredrik Teodor W o Henrietta Johanna Malmqvist.

Biografi

Johan G växte upp i ett fromt värmländskt hem, präglat av kyrklig pietism. Fadern, en praktisk yrkesman, hade inte blick för sonens utpräglat teoretiska begåvning. Det uppmuntrande stöd i planerandet av högre studier, som G ej fick av sin far, gav honom kyrkoherden i Sunne Anders Fryxell. Målmedvetet och under ej ringa ekonomiska svårigheter bedrev G sina studier och tog vissa tider plats som informator; hans informatorstid i härnösandsbiskopen Martin Johanssons familj blev av särskild betydelse för honom.

Sina akademiska studier delade G mellan filosofi och teologi. Ehuru hans lärare Y Sahlin uppmanat honom att helt ägna sig åt filosofi, blev han dock teologin trogen, enär han menade, att endast denna kunde ge honom den universella syn, som filosofin visserligen syftade till men ej kunde förverkliga. Dock går en stark religionsfilosofisk underström genom allt hans teologiska tänkande.

Ursprungligen avsåg G inte att gå den akademiska vägen. Den som i hög grad förmått honom därtill var Nathan Söderblom, som tillsammans med G och Samuel Fries 1888 bildade den studiegrupp, som senare kallade sig »Fritt ur hjärtat». Den inriktning på den allmänna religionshistorien, som Söderblom fått bl a genom livligt deltagande i den 1884 stiftade Studentmissionsföreningen i Uppsala, kom att delas av G och ledde honom till docentur i teologiska prenotioner 1906. Hans tidigaste teologiska författarskap kom att behandla religionshistoriska frågor under denna disciplin. Dock är hans egentliga teologiska insats ej att hänföra till detta ämnesområde, utan till den systematiska teologin. G:s systematisk-teologiska författarskap kännetecknas av en sällsynt inre samstämmighet och konsekvens. De principer som han framlade i ungdomsarbetet Om den kristliga åskådningen af samvetet (1891) bevarade han livet igenom. Detta framgår av alla hans senare huvudarbeten: hans akademiska avhandling, Utkast till en undersökning af religionen med hänsyn till moralen (1899), hans stora, tre delar omfattande Undersökning af religionen (1904—06), hans Gudsförhållandets kristologiska grund i två delar (1909—10), Evangelisk dogmatik, 1— 2 (1914—16), hans främsta teologiska arbete, och slutligen Den kristna trons idealitet (1934), som han utgav efter uppnådd pensionsålder.

I stark koncentration kan G:s teologiska åskådning sägas innehålla och uppbäras av två grundtankar: uppenbarelsetanken och personlighetsbegreppet. Det slutliga målet för människan är att förverkliga sin personlighet eller intelligibla karaktär. Då hon ej i egen kraft kan genombryta de hindrande skrankorna, måste hon få hjälp därtill av en överväldigande makt, som själv är personlig. Uppenbarelsen är inbrytandet av denna högsta personliga makt, Gud, till frigörelse av människans hämmade personlighetsliv, och den har aldrig framträtt klarare än i Jesus Kristus. G:s behandling av detta problem fortskrider i hans författarskap på det viset, att han inriktar sig på olika delar av det som hör till människans personlighet och uppenbarelsens relation därtill. I ungdomsarbetet framställes människans personlighet närmast som omedelbart sedligt medvetande, »samvetet», men redan där förknippat med religiös tro. Omsider får jämte det sedliga och religiösa medvetandet det teoretiska livet och slutligen även konsten plats i vad som utgör människans personlighet. Då uppenbarelsen är genombrottet av personlighetslivet i betydelse av enhet av högsta etiskt, religiöst, teoretiskt och estetiskt liv och trosläran eller dogmatiken har att framställa tron i dess identitet med uppenbarelsen, kommer den att präglas av detta personlighetsliv självt. Då yngre generationer har en mera realistisk syn på teologin och dess arbetssätt, har G i sitt sista arbete (1934) velat betona vikten av att »trons idealitet» ej tappas bort. Även om G onekligen rönt inflytande från flera tänkare: C J Boström, Y Sahlin, E G Geijer, Hegel, Fichte, Kant m fl, kan han dock inte sägas företräda någon av dessas åskådningar. Han är i sin teologi helt sig själv, liksom hans terminologi i mycket är hans egen och stundom avviker från den vedertagna, vilket ej alltid gör hans framställning lättillgängligare.

Trots sin utpräglat teoretiska läggning var G livligt intresserad av praktiska frågor. Såsom domkapitelsledamot under hela sin professorstid, såsom prebendekyrkoherde i Danmarks församling 1911—22, såsom kontraktsprost i Vaksala kontrakt och såsom ombud vid tre allmänna kyrkomöten (1920, 25 o 26) hade han rikliga tillfällen att handlägga kyrkliga ärenden. Såsom censor vid studentexamina ett tjugotal år och som Värmlands nations inspektor omkring tio år kom han i kontakt med till undervisningsväsendet och studentlivet hörande frågor. Det teologiska studiet var för G inte blott en teoretisk och intellektuell angelägenhet utan i enlighet med hans åskådning en hela personlighetens sak. Själv var han en sällsynt nobel personlighet.

Författare

Hjalmar Lindroth

Arkivuppgifter

Brev från G till S A Fries (c:a 160 st, 1890—1913) i UUB (T 3 k: 7).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se UUM ht 1936, Upps 1937, s 117 f.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 20 jan 1911.

T Andra:, Nathan Söderblom (1931), s 60 ff; Biogr matr över Sv kyrkans prästerskap (1934); H Lindroth, Några grundtankar i N J G:s teologi (Sv teol kvartalskr 1928, s 115 ff); G Pontén, Minnesteckn:ar över präster i Uppsala ärkestift avlidna åren 1934—1941 (1941), s 281 ff; UUM ht 1936 (1937).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N Johan Göransson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13451, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hjalmar Lindroth), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13451
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N Johan Göransson, urn:sbl:13451, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hjalmar Lindroth), hämtad 2024-04-19.