Biografi

Hahn, släkter.

1 Rudolph H (d tidigast 1708) nämnes från 1686 som borgare i Luleå o blev 1706 länsman i Nederluleå (Nb). Uppgifterna, att han tidigare skulle ha varit kontrollör vid Luleå silververk (Lagergren) i Kvikkjokk (Nb) o vice länsman i Nederluleå (Nordberg 1949) återgår på felaktiga identifikationer. Han blev far till rådmännen i Luleå Johan H (d 1743, 56 år gammal) o Benjamin H (1701—79). Även deras brorson Erik H (1722—85) var rådman där. Benjamin H:s son handlanden i Luleå Conrad H (1736—96) blev far till rådmannen i Luleå Benjamin H (1787—1851), som var riksdagsman 1834—35. Dennes son med dr Conrad H (1817—96) var en av Sthlms mera ansedda läkare o 1860—63 tjänstgörande hovmedikus hos Karl XV. Hans brorson provinsialläkaren Johan Rudolf H (1861 —1934) i Sundsvall blev far till stadsläkaren i Linköping Conrad H (f 1901).

2 Måns Nilsson Hane, som var rådman i Växjö 1673—84, blev far till amiralitetspredikanten i Karlskrona Jonas H (d 1712). Dennes son Jonas H (1703—59) blev överstyrman 1729, var i holländsk tjänst 1731— 37 o blev 1747 ordinarie kaptenlöjtnant o 1755 kapten. Han kom tidigt att delta i sjömätningar o studerade i Holland instrument o kartteknik. Han utgav 1748 en fullständigt omarbetad upplaga av Johan Månssons berömda sjömärkesbok från 1644, som han 1751 kompletterade med en tillökning om Finska viken. H publicerade även ett sjökort över Kattegatt 1748 o ett över Östersjön, Kattegatt o Skagerack 1750. Från 1747 var han placerad i Sthlm för lodningsarbeten bland nylandsskären, o 1751 blev han lotsofficer i Sthlm, i vilken egenskap han också kom att bedriva sjömätningsarbete i södra Finland o på Åland. H synes emellertid ha saknat sinne för ekonomi o administrativa göromål o entledigades därför 1757 från lots- officersbefattningen genom sjökommendering. Då han ej överlämnade lotskontorets handlingar o instrument till sin efterträdare, innehölls 1758 hälften av hans lön. H dog kort därpå under sjömätning i Pommern.

Jonas H:s bror kh Nils H (1708—83) i Tving (Blek) blev farfars farfar till riksdagsmannen Anton Napoleon H (1846— 1929). Anton H var 1868—91 delägare i en symaskinsfabrik i Örebro o ägde därefter Annebergs verkstad för jordbruksredskap i samma stad. 1891—96 var han riksdagsman i AK. Till en början tillhörde han Gamla lantmannapartiet men deltog senare i bildandet av Folkpartiet 1895 o Frisinnade landsföreningen 1902. 1912—14 var han riksdagsman i FK o ledamot av statsutskottet. I sin hemstad var han ordf i Arbetareföreningens styrelse 1883—86 o i Hantverksföreningen 1900—19.

Jonas o Nils H:s brorson amiralitetskaptenen Jonas Marcus H (1759—1804) deltog i sjöslagen vid Hogland 1788 o Ölands södra udde 1789. Sonsons sonson till honom är rådmannen i Sthlm Thure H (f 1901).

Författare

Källor och litteratur

Vnl:s renov domb, vol 5, f 760, 850 v, RA; Västerbottens läns mantalslängd 1683, p 287, KA. — G Bergström, Stora sjötullen & Lilla tullen i Skåne, Halland o Blekinge samt på Gotland 1658— 1765 (stencil 1958); H Börjeson, Biogr anteckn:ar om örlogsflottans officerare 1700—¦ 99 (1942); S Carlsson, Lantmannapolitiken o industrialismen (1953); P Dahlgren o H Richter, Sveriges sjökarta (1944); J Feuk, Ett bidr till Lunds stifts hm (PHT 1928); A Hammaren, Präster o birkarlar (Norrbotten 1966), s 270, 272; H Lagergren, Luleå silververk (Norrbotten 1922), s 94; Lunds hm, 5 (1858); Millqvist; E Modin o E N Söderberg, Matr öfver i Upsala studerande norrlänningar 1595—1889 (1890); A Nordberg, En gammal Norrbottensbygd, 1 (1928), s 297, 2 (1928), s 374; dens, Något om de tidigare borgarna i Luleå, deras handel o vandel (Norrbotten 1949), s 27 ff; H-K Rönblom, Frisinnade landsföreningen 1902—27 (1929); H Samzelius, Luleåförsamlingarna under 1700-talet (PHT 1902); C Sjöström, Blekingska nationen 1697—1900 (1901); dens, Smålands nation i Lund 1668—1921 (1922); SLH 2:1 (1873), 3:1 (1886), 3:3—4 (1901), 4:2 (1932); SPG; I Svalenius, Tiden från 1523 till 1718 (Växjö stads hist, 1: 2, 1956), s 124; Sv släktkal 1930; E Thermaenius, Riksdagspartierna (Sveriges riksdag, 17, 1935); Växjö hm, 8 (1934); Örnberg, 12, s 464 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hahn, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13523, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-11-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13523
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hahn, släkter, urn:sbl:13523, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-11-09.