Torsten V F Heurlinger

Född:1893-03-31 – Sankt Nikolai församling, Hallands län
Död:1927-09-26 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Fysiker


Band 19 (1971-1973), sida 9.

Meriter

Heurlinger, Torsten Valter Fredrik, f 31 mars 1893 i Halmstad, d 26 sept 1927 i Uppsala. Föräldrar: lektorn Fredrik Anderson o Fredrika Eleonora Schollin-Borg. Studentex vid h al i Lund 6 juni 11, inskr vid LU 30 aug 11, FK 30 okt 13, FL 31 maj 16, amanuens vid fysiska inst 1 jan 17, disp 21 sept 18, FD 27 sept 18, doc i teoretisk fysik 7 okt 18—9 febr 23, allt vid LU. — Ogift.

Biografi

Redan under gymnasietiden hade Torsten H visat ovanliga anlag för matematik och matematiskt-naturvetenskapliga ämnen. Under ett studiebesök i Göttingen sommaren 1914 väcktes hans intresse för de galvano- och termomagnetiska effekterna hos metaller, och följande år publicerade han en teoretisk undersökning härom, där han trots sin ungdom visade sig på ett överlägset sätt behärska ett rikhaltigt experimentellt material. I två efterföljande arbeten fullföljde han denna ansats i fråga om några speciella problem och gav bl a förklaringen till de hos vismut framträdande växelströms-likströmseffekterna, som han påvisade vara termoelektriska fenomen.

Men det var inte på termoelektricitetens område, som H skulle utföra sin mest betydande gärning. Niels Bohrs atomteori hade gått segrande fram genom världen, sedan den i väsentliga drag lyckats tyda de för olika sorters atomer karakteristiska linjespektra. Ett ljusutsändande gasformigt ämne kan inte bara ge upphov till klart avgränsade spektrallinjer utan också till breda band, s k bandspektra, som vid ytterligare upplösning visar sig bestå av ett otal tätt liggande, regelmässigt ordnade linjer. Man hade länge misstänkt, att dessa band i spektrum härrör från molekyler eller från anhopningar av atomer. I viss anknytning till föregående tankegångar ansåg H, att de optiska bandspektra uppkommer genom att elektronernas rörelse i atomen överlagras dels av atomkärnornas svängningar i förhållande till varandra inom molekylen, dels av molekylens egen rotation omkring en axel. Sin uppfattning prövade han på förut gjorda mätningar rörande bandspektra, och prövningen utmynnade i en uppsats, som förelades Vetenskapsakademin 25 oktober 1916. Det har sagts, att med denna uppsats inleddes den, inte minst för kemin viktiga, moderna bandspektroskopin.

Under de följande två åren fullföljde H såväl teoretiskt som experimentellt sina studier av bandspektras uppkomst under olika betingelser. Dessa studier förde honom till doktorsgraden. Härefter vidgades horisonten genom att H i anslutning till Bohr betraktade en bandlinjes svängningstal såsom framsprunget ur skillnaden mellan två energitillstånd hos det ljusutsändande systemet. Efter hand omfattade hans forskning hela bandsystem, vilkas förekomst han elegant förklarade med tillhjälp av kvantfysikaliska metoder.

H fick ej själv skörda frukterna av sin pionjärinsats. Vid 27 års ålder drabbades han av en obotlig sinnessjukdom, som för återstoden av hans korta liv lämnade honom i total avskildhet. Av sina vänner och kamrater skildras han ej blott som en genial begåvning utan också som en ovanligt fin karaktär.

Författare

Sven Em Ohlon



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Die Beziehungen zwischen den adiabatischen und isothermen Koeffizien-ten der galvano- und thermomagnetischen Effekte (Annalen der Physik, F 4, Bd 48, Leipzig 1915, s 84—97). — Zur Theorie des Wechselstrom-Gleichstromeffektes und der elektrischen Nachwirkung in Wismut (Fhy-sikalische Zeitschrift, Jahrg 17, 1916, Leipzig, 4:o, s 221—227). — Uber eine in metal-lisch leitenden Kristallen zu erwartende elektrische Nachwirkung (ibid, 18, 1917, s 345—347). — Uber die Struktur einer Klasse von Bandenspektren. (Vorläufige Mitteilung.) Uppsala 1917. 7 s. (Arkiv för matematik, astronomi och fysik [utg av K. svenska vetenskapsakademien], bd 12, n:o 4.) — Unter-suchungen uber die Struktur der Bandenspektra. [Akad avh.] Lund 1918. 66, XLI s. — Uber die Störungen in den Linienserien der Bandenspektren (Physikalische Zeitschrift, 19, 1918, s 316—318). — Zur Theorie der Bandenspektren (ibid, 20, 1919, s 188—190). — Uber die Struktur des Bandenspektrums brennender Kohlenwasserstoffe (Zeitschrift fur wissenschaftliche Photo-graphie, Photophysik und Photochemie, Bd 18, Leipzig 1919, s 241—248; tills med E Hulthén). — Uber Atomschwingungen und Molekiilspektra (Zeitschrift fur Physik, Bd 1, Leipzig 1920, s 82—91).

Källor och litteratur

Kanslersämb :s för rikets univ arkiv: Avgjorda ärenden, Lund, 1918 o 1923, RA.

E Hulthén, Om bandspektra (Kosmos 1921, s 79—92); Inbjudningsskr . . . till fil drsprom vid LU 27 sept 1918 (1918); Nyare undersökn:ar av bandspektra (Kosmos 1924, s 203—221); SMoK; nekr över H i Kosmos 1927—1928. s 21—26.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Torsten V F Heurlinger, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13559, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13559
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Torsten V F Heurlinger, urn:sbl:13559, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Em Ohlon), hämtad 2024-04-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se