Meriter

2 Hjelmqvist, Johan Fredrik Benno, bror till H 1, f 9 sept 1876 i Härslöv, Malm, d 30 juli 1960 i Danderyd. Mogenhetsex vid Lunds h a l 30 maj 94, inskr vid LU 11 sept 94, FK 15 sept 96, FL 31 maj 05, ord bibl:amanuens vid LUB 30 mars 06, disp 24 maj 09, FD 28 maj 09, tit andre bibliotekarie 1 jan 10, förste bibl:konsulent 13 (tf 12)—25, sekr i Sveriges allm bibl:fören 15—33, utrett bibl:verksamheten vid marinen april—sept 18, vid truppförbanden mars 19—okt 22, led av komm ang Sthlms stadsbibl 18—22, ang läroverks- o landsbib1 juli 18—febr 23, led av folkbildn:sakk juni 20—maj 23, ordf i Folkbildn:förb 22—39, stadsbibliotekarie i Sthlm 25—41, ordf i radionämnden 41—47.

G 24 maj 10 i Lund m Karin Hildinger, f 26 jan 86 i Växjö, d 21 febr 68 i Danderyd, dtr till rektor Anders Hilding Andersson o Anna Charlotta Gabriella Bergenstråhle.

Biografi

Fredrik H fick sin akademiska utbildning i Lund, där han samtidigt med studierna tjänstgjorde på universitetsbiblioteket. Han disputerade 1909 på en avhandling om kriget i Finland och Ingermanland 1707 och 1708. 1913 tillträdde H den nyinrättade befattningen som förste bibliotekskonsulent, i början med placering i ecklesiastikdepartementet och från 1917 i skolöverstyrelsen. Ett intensivt uppbyggnadsarbete inom det unga folkbiblioteksväsendet kom nu att sysselsätta honom, och han blev den drivande kraften i flera biblioteksutredningar. Då Sthlms stadsfullmäktige efter en stor Wallenbergdonation tillsatte en kommitté för att utreda frågan om ett stadsbibliotek i Sthlm, insattes H i denna. 1916—33 deltog han i redigeringen av Biblioteksbladet och skrev där en rad artiklar om biblioteksväsendets uppbyggnads- och organisationsproblem. I Folkbildningsförbundet, vars syfte han omfattade med djupt personligt engagemang, var han ordf i många år. Han var också länge den förste sekreteraren i Sveriges allmänna biblioteksförening.

Då stadsbiblioteket i Sthlm efter långt förberedelsearbete kom till stånd, framstod det som självklart, att H skulle bli dess förste chef. Tillsammans med den nya biblioteksbyggnadens arkitekt Gunnar Asplund hade han i detalj studerat det amerikanska biblioteksväsendet under en resa i USA. Reseberättelsen, publicerad i kommittéutlåtandet 1922, visar H:s starka intresse för fackdepartementaliseringen, som han iakttagit i flera amerikanska bibliotek. Den nya stadsbiblioteksbyggnaden i Sthlm, som stod färdig 1928, tre år efter H:s utnämning till stadsbibliotekarie, var också utformad efter dessa grundsatser med stora facksalar, innehållande litteratur för såväl utlåning som studiearbete på stället. Biblioteket framstod som en exponent för idén om ett enhetsbibliotek, som skulle ha att bjuda låntagarna material för avancerade studier likaväl som för rekreation och förströelse. För att biblioteket skulle kunna fylla sin uppgift bragte H upp litteraturbeståndet på en nivå, som gav Sthlms stadsbibliotek en rangplats bland Europas folkbibliotek.

Författare

Gert Hornwall

Arkivuppgifter

H:s anteckn:ar om sv handskrifter i S:t Petersburg 1911—12 i RA. Strödda brev från H där o i KB (bl a till Greta Linder).

Tryckta arbeten

Föreningslifvet bland Lunds studenter (Unga krafter, tioårsskrift utg av Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund, Upps 1906, s 90—94). — Striden om husbehovsbränningen. Nykterhetsrörelse och brännvinslagstiftning under 1800-talets förra hälft (ibid, årsskrift 1908, s 32—50). — Kriget i Finland och Ingermanland 1707 och 1708. Akad afh. Lund 1909. XXIII, 235 s, 1 vikt lös karta. — Det finska folkuppbådet sommaren 1710 (KFÅ 1910, Lund 1911, s 205—224; även sep, 20 s). — Några originalmanuskript av Sven LagerBring (Historisk tidskrift för Skåneland utg av L Weibull, bd 4, Lund 1910—13, s 84—89). — De för år 1913 statsunderstödda folk- och skolbiblioteken. Statistisk redogörelse (Tidskrift för det svenska folkbildningsarbetet, årg 3, 1914, Sthlm, 4:o, s 97—134; tills med K Tynell). — Upplysningar angående statsunderstödet till folk- och skolbibliotek meddelade. [Omsl.] Västerås 1915. 7 s. [Ny uppl] Sthlm 1919. 8 s. — Katalog över böcker som folk- och skolbibliotek samt riksförbund som bedriva biblioteksverksamhet kunna erhålla i statsbidrag på uppdrag av Kungl. ecklesiastikdep utg. Sthlm 1915—22. 4 :o. Grundkatalog 1915—16. 1915—22. XII, 348, 136 s. Tillägg 1 . . . arbeten utkomna 1915 och 1916. 1918. 56 s. Tillägg 2 ... 1917 och 1918. 1920. 52 s. Tillägg 3. . .. 1919 och 1920. 1921. 54 s. — Katalogiseringsregler. Tryckt som manuskript. [Rubr.] Sthlm 1916. 12 s. [Anon.] — Marinens manskaps och underbefäls bibliotek. Utredning och förslag. Sthlm 1918. 21 s. — Några utvecklingslinjer i svenskt biblioteksväsen under de senare årtiondena (Dansk Biblioteksforenings Aars-skrift, 2, 1919, Khvn, s 9—26). — Anvisning för katalogisering. (Tryckes som manuskript.) [Rubr.] Sthlm 1920. 16 s. [Anon.] — Bibliotek, deras betydelse och skötsel, en handledning vid grundandet av mindre bibliotek utg av Sveriges allmänna biblioteksförening. [Omsl.] Sthlm 1920. 48 s. (Tills med K Tynell.) 2. fullst omarb uppl 1924. 66 s. (Sveriges allmänna biblioteksforenings handböcker, 2; tills med K Tynell o H Lundberg.) 3. omarb uppl 1927. 77 s. 4., d :o uppl 1936. 89 s. — Läsning och studiecirklar, några anvisningar på Kungl. marinförvaltningens uppdrag utarb. Sthlm 1921. 34 s. — Svensk litteratur ("Nordens" handböcker, 1: Nordisk litteraturförteckning, resonerande katalog över litteratur för studiet av danska, norska och svenska förhållanden samt . . . skönlitteratur, [Sthlm . . ., tr] Kristiania 1921, s 86—144; tills med G Linder; även i norsk uppl s å: "Nordens" haandboker, 1: Nordisk litteratur-fortegnelse . . .). — Reseberättelse (Bihang n:r 51 till stadskollegiets utlåtanden och me- morial för år 1921 : Stockholms stadsbibliotekskommittés betänkande [rubr], Sthlm 1922, s 127—168; tills med E G Asplund). — Det fria folkbildningsarbetet (Social handbok, översikt av offentligt och enskilt samhällsarbete i Sverige utg av Centralförbundet för socialt arbete under red av G. H. von Koch, Sthlm 1925, s 292—314). — Stockholms stadsbibliotek och några ord om ett modernt stadsbiblioteks uppgifter (OoB 1928, s 337— 350). — Folkbiblioteken och deras historia (Svend Dahls bibliotekshandbok . . . utg av Samuel E. Bring, d 2, Sthlm (tr Upps) 1931, s 381—427; tills med J Aarsbo). — Stadsbiblioteket (Undervisningsroteln i Stockholm. Minnesskrift till borgarrådet Oscar Larsson ; .., Sthlm 1940, s 240—251). — Talrika art l Biblioteksbladet, årg 1—38, 1916—53, varav ett 50-tal förtecknas i Register till Biblioteksbladet årg 1—32 (1916—1947), Lund 1951, s 21. — Rec i HT, Statsvetenskaplig tidskr o Tidskr för det sv folkbildningsarb. Medarb i KKD 1—2, Lund 1901, 1903, med bl a personreg.

Utgivit: M. v. Falckenberghs journal under fälttåget i Skåne 1710. Lund 1910. 4.-o. VI, 43 s. (LUÄ, N F, avd 1, bd 6, nr 6.) — En småländsk skvadronpastors [J Siöman] öden under fälttåget 1708—1709. Några dagboksanteckningar utg (Festskrift tillägnad Theo-dor Hjelmqvist. . ., Lund 1926, s 88—119). — A Hjelmquist, Om Refteleds pastorat. [Stocksund, tr] Sthlm 1956. 18 s.

Redigerat: Polstjärnan. Nykterhetstidning utg af Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund. 1906, nr 18 — 1908, nr 15— 16. Upps. 4 :o. — Biblioteksbladet. Årg 1—18. 1916—33. Sthlm. (Tills med K Tynell o H Kiintzel.) — Levande litteratur. Den klassiska bildningspoesien. 1—10. Sthlm 1925—27. (I redaktionskomm.) — Stockholms stadsbiblioteks meddelanden. Arg 1—4, 1930—33. Sthlm 1931—34. (Tills med Fr. E. Anländer.)

Källor och litteratur

G Hornwall, F H t (NTBB 1961); Inbjudn till... fil drsprom [Lund] 28 maj 1909 (1909); LUM 1913 (1913). — Nekr i SvD 7 aug 1960.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Fredrik B Hjelmqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13637, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gert Hornwall), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13637
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Fredrik B Hjelmqvist, urn:sbl:13637, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gert Hornwall), hämtad 2024-04-24.