Meriter

Hofberg, Johan Herman, f 11 juni 1823 i St Malm, Söd, d 28 april 1883 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: kh Johan Peter (Jan Petter) H o Agnes Strand. Inskr vid UU vt 43, med fil kand ht 49, läk i Edsbergs distr, Närke, 1 okt 52—28 aug 68, sekr i Fören för Nerikes folkspråk o fornminnen 66—73, eo amanuens vid Nat:mus 7 sept 74, fil dr i Jena 77, föreståndare för Livrustkammaren 23 dec 80. — KorrespLVHAA 72.

G 25 sept 53 i Kvistbro, Ör (enl vb för Torshälla landsförs), m Augusta Matilda Elisabet v Knorring, f 30 aug 24 i Leksberg, Skar, d 7 dec 81 i Sthlm, Ad Fredr, dtr till översten Bernt Ulrik v K o Elisabet Magdalena Beckman.

Biografi

Herman H torde någorlunda väl ha skött sitt kall och sina patienter under de sexton år han var distriktsläkare i Närke, men själv var han inte fullt tillfredsställd med sitt arbete i sjukvårdens tjänst. Vid sidan av tjänsten hade han länge intresserat sig för ortens fornminnen liksom för allmogens språk och sägner, seder och bruk. Men det var ändå ett överraskande steg han tog, då han 1868 helt lämnade läkaryrket. Fornforskning och hembygdskunskap fick vid 1800-talets mitt karaktären av en nationell väckelse av nästan religiös färg, som förmådde gripa en hel rad av såväl ivriga amatörer som allvarliga forskare; det räcker att erinra om Richard Dybeck och L F Rääf, om J E Rietz och bröderna Säve eller om G O Hyltén-Cavallius och A Hazelius. En av de ivrigaste var närkingen Gabriel Djurklou (bd 11), som 1856 tog initiativet till bildande av Närkes fornminnesförening, den första i sitt slag i vårt land. Han förblev föreningens energiske sekreterare till 1865, då han efterträddes av H.

Det var under 1850-talet som H mera på allvar började syssla med folkminnes- och fornforskning. Han hade börjat samla material till ordlistan Allmoge-ord i vestra Nerikes bygdemål, som trycktes i fornminnesföreningens publikation 1861, och han utgav en lokalhistorisk beskrivning av Edsbergs socken 1863. Sedan 1864 hade han också ivrigt samlat uppgifter om fornminnen i Närke och lämnat rapporter om sina fynd till VHAA. Sedan han lämnat sin läkarverksamhet utsträcktes hans forskningar vidare till Västmanland och Södermanland samt till Halland och Åland. 1877 förvärvade han i Jena doktorsgraden med en liten översikt över åländska fornminnen. Han var då amanuens vid Nationalmuseum och utgav samtidigt populära bygdeskildringar i folkupplysningens tjänst, sedan 1875 bl a som sekreterare i Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande. Han förordnades slutligen som föreståndare för Livrustkammaren 1880. Andra uppgifter som sysselsatte honom under hans senare år var utgivandet av Svenskt biografiskt handlexikon (1873—76). Den framgång detta arbete trots påfallande brister kom att få, visade att det fyllde ett behov. 1882 gav han ut en samling Svenska folksägner med kommentarer.

H var i många avseenden amatör också i sin dialekt- och sägenforskning liksom inom arkeologin. Det vore dock hårt att döma hans prestationer efter senare tiders strängare mått, även om man nog i fråga om det mesta kan instämma i A Noreens omdöme om H:s ordlista från västra Närke: "allt är fullkomligt dilettantiskt".

Författare

Manne Eriksson

Arkivuppgifter

Brev till H, främst rör Sv biogr handlex, i GUB. Förteckn:ar o beskrivn:ar över fornminnen i bl a Närke, Halland o Västmanland i VHAA. Ms o teckn rar i Örebro läns mus. Brev från H i KB (bl a till C Eich-horn) o i UUB (bl a till C Hartman).

Tryckta arbeten

Upgift på några i och omkring Strengnäs förekommande sälsyntare fanerogamer (Botaniska notiser för år 1842, Lund, s 76—78, ... 1843, s 38—40). — Förteckning på sällsyntare vexter funna omkring Södertelje (ibid, 1843, s 134—136). — Tillägg vid upgifterna öfver Strengnäs-traktens vegetation (ibid, s 136 f). — Södermanlands phanerogamer och filices. Uppsats. Sthlm 1852. 87 s. — Allmoge-ord i vestra Nerikes bygdemål, samlade (Föreningens för Nerikes folkspråk och fornminnen verksamhet 1859—60. Redogörelse . . . [omsl även: Allmoge-ord...], Örebro 1861, s 13—77). — Edsbergs socken, historisk och antiqvarisk beskrifning (ibid, . . . verksamhet under år 1861 [omsl även: Edsbergs socken], 1863, s 13—40, 4 pl; även sep, 28 s, 4 pl). — Nerikes gamla minnen, sådana de ännu qvarlefva i fornlemningar, fornfynd, aflefvor af medeltidens kyrkliga konst, folklif, sånger, sägner, folkspråk, m. m. Örebro 1868. IV, 298 s. — Sverige. Geografisk-historisk läsebok för hemmet och skolan. Örebro 1870. 272 s. (Tills med K Ljungstedt.) — Förteckning öfver Nerikes fasta fornlemningar. Jemte en inledande beskrifning, och utdrag af Kongl. maj :ts nådiga förordning af den 29 nov. 1867, angående forntida minnesmärkens fredande och bevarande. Örebro 1871. 31 s. — Genom Sveriges bygder. Skildringar af vårt land och folk. Örebro 1872. 450 s. Ny, genomsedd och tillökad uppl Sthlm 18[81—]82. 430 s, 32 pl. 3. uppl, genoms och tillökad af J. P. Veländer, 18[95—]96. 543 s, 33 pl. [Ny uppl Chicago 1894?] 430 s. (Fosterländska minnen i ord sång och bild tillegnade svenskarne i Amerika, d 2.) — Svenskt biografiskt handlexikon. Alfabetiskt ordnade lefnadsteckningar af Sveriges namnkunniga män och qvinnor från reformationen till närvarande tid. Efter tryckta källor och medelst nya bidrag saml och utarb. D 1—2. Sthlm 18[73—]76. 643, 511 s. Ny uppl grundligt genoms, omarb och till våra dagar framförd af F Heurlin, V Millqvist och O Rubenson 19[01—]06. 630, 815 s. (Kunskap för alla. Sv. medborgarens oumbärliga uppslagsböcker.) [Ny uppl] Chicago 1902—0?. (Ingår i: Kunskap för alla. Värdefull litteratur för svenskar, 1—3.) — Westmanlands fornlem-ningar och minnesmärken upptecknade och beskrifna. 1—2, 3, 4, 5, 6, 7—12 + Kort öf-versikt. .. (Westmanlands fornminnesförenings årsskrift, 1, Westerås 1874, s 3—39, 2, 1879, s 13—69, 2 pl, 3, 1884, s 3—46, 4, 1900, s 1—42, 5, 1901, s 1—33, 7, 1912, s 3— 154). — Gammalt bergsmanslif (Land och folk, årg 2, 1874, Sthlm, s 141—155; omtr i Skildringar ur svenska folklifvet, Sthlm 1878, s 31—62). — Kurze Uebersicht von den Alterthumern der åländischen Inselgruppen. Inaugural-Dissertation. . . Jena 1877. 35 s. — Vinterfiske i Hallbosjön (Skildringar ur sv folklifvet..., 1878, s 175—187; omtr i Skildringar..., Sthlm 1882, s 3—10). — Sofiero. H. M. drottning Sofias sommarresidens. Sthlm 1878. 4:o. 5 s, 1 pl. [Ur Förr och nu.] — Några drag ur det forna skogs-byggarlifvet i Halland. 1. örkenfolket. 2. Knifvahäringarne. Sthlm 1880—81. 69 s. ([Omsl:] Läsning för svenska folket, Tilläggshäfte 1881, N F nr 2.) — Svenska folksägner samlade samt försedda med historiska och etnografiska anmärkningar. Sthlm 1882. 224 s. [Ny uppl] Chicago 1893. 244 s. — Swedish folk-lore. Transl by W. H. Myers. Chicago, New York, San Francisco 1888. 228 s. — Swedish fairy tales. Transl . . . Chicago 1890. 228 s. — Beskrifning öfver Örebro stad och land [1—3] (Meddelanden från Föreningen Örebro läns museum, 7, Örebro 1923, s 36— 68, 9, 1926, s 65—121, 10, 1930, s 6—31; även sep, resp år, 35, 59, 29 s). — Omarb o tillökt: [G Thomée,] Sverige. Illustrerad handbok för resande ... 3. omarb och tillökade uppl Sthlm .. . 1875. VIII, 519 s, 1 pl, 21 kartor. [Föret sign.] [Delvis ny uppl:] 1—2. Sthlm 1882. [Föret.] 1. Södra och mellersta Sverige. 4. omarb o tillök uppl. VIII, 496, XII s, 23 kartor. 2. Dalarne och Norrland. XXIV, 172 s, 1 pl, 10 kartor. — Talrika artiklar i de av H utg årg av publikationerna nedan.

Redigerat: Sverige. Fosterländska bilder. Originaluppsatser af svenske författare. Årg [1876/78,] 1879. Sthlm 1877—78, 1880. 4:o. 360 s, 17 pl, 28 portr; 92 s, 4 kartor, 4 portr, 4 pl. [Anon; årg 1 bilaga till Förr och nu, ser 2, bd 7—9. Många bidrag av H, varav de flesta sägnerna.] — Skildringar ur svenska folklifvet. Utg. Sthlm 1878. 187 s. — Skildringar ur svenska folklifvet. Sthlm 1882. 52 s. ([Omsl:] Läsning i hemmet... 1882, h 12, Bilaga.)

Utgivit: Land och folk. Illustrerad tidskrift för folklifsteckningar och reseskildringar, utg af Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande. [Arg 3—7,] 1875—79. Sthlm. — Läsning för folket. Utg af Sällskapet. . . N F bd 7—15, 1875—83. Sthlm. — Läsning i hemmet för hvar dag i året. Illustrerad svensk familjebok. [Årg 1—4:4,] 1880-Sthlm 1879—83. 4:o. S 1—960.

Källor och litteratur

ED:s konseljakter 23 dec 1880, nr 22, RA.

Fören:s för Nerikes folkspråk o fornminnen verksamhet 1859—60. Redogör af fören :s styr (1861); d:o åren 1864—65. Berätt till VHAA (Antiqvar tidskr för Sverige 1868); J Lagerholm, Södermanland-Närkes nation (1933); J A Lundell, Skandinavische Volkspoesie (i H Paul, Grundriss der german Philologie, VI. Abschnitt, 1909); A Noreen, Vårt språk, 1 (1903), s 160 f; SLH 2:1 (1873); J Wahlfisk, N G Djurklou (Fataburen 19171

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Herman Hofberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13682, Svenskt biografiskt lexikon (art av Manne Eriksson), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13682
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Herman Hofberg, urn:sbl:13682, Svenskt biografiskt lexikon (art av Manne Eriksson), hämtad 2024-04-19.