Meriter

Holm, Hans Theobald, f 31 jan 1877 i Kristiania, d 20 jan 1964 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: konditorn Otto H o Marie Dehli. Avgångsex som maskining från Kristiania tekn skole 00, turbinkonstr vid A/S Kvaerner Bruk, Kristiania, 00—03, chefskonstr vid ab Karlstads mek verkst, Kristinehamn, 04— 05, övering o platschef där 06—15, VD 15— 19, led av stadsfullm o ordf i hamnstyr i Kristinehamn 04—16, v ordf i handelskammaren i Karlstad 15—19, disp o VD för ab Bofors 20—32, ordf i handelskammaren för Örebro o Västmanlands län 25—33, fullm i Jernkontoret 30—33, led av styr för Metallogr inst 30, Sveriges allm exportfören 32, Sveriges industriförb 33, VD för Telefon ab L M Ericsson, Sthlm, 33—42, för ab Robo 43—50, styr-led i bl a Sv ab Gasaccumulator, Mexikanska tel ab, Sveriges mekaniska verkstäders förbund o Sveriges verkstadsfören. — Korresp LÖS 31.

G 2 maj 03 i Kristiania m Caroline Augusta Mathiesen, f 2 dec 77 där, d 6 okt 52 i Sthlm, Engelbr, dtr till overlerer Andreas M o Caroline Leegaard.

Biografi

Redan som mycket ung reste Hans H från fädernestaden Kristiania till USA, där han 1896 avlade examen vid The Armour Institute of technology i Chicago. Året därpå återvände han till hemlandet och utexaminerades 1900 som maskiningenjör vid Kristiania tekniska skola. 1904 flyttade H till Sverige för att tillträda en anställning hos Karlstads mek verkstad i Kristinehamn som chef för dess ritkontor och sedermera som överingenjör och platschef. 1915—19 beklädde han platsen som VD för hela företaget.

Under de femton år H verkade i detta bolag bidrog han på ett effektivt sätt till uppbyggandet av en modern sv vattenturbinindustri. Genom sina personliga insatser medverkade han vid utarbetandet av de turbintyper som i väsentlig grad bidrog till att ge bolagets produkter ett gott namn såväl på hemmamarknaden som i utlandet. Även på cellulosa- och pappersmaskinområdet nedlade han under dessa år ett värdefullt arbete. Under sin chefstid i KMV lyckades det H att även åstadkomma en genomgripande och nödvändig ekonomisk och teknisk uppryckning av bolaget.

Under sin Kristinehamnstid var H under flera år ledamot av stadsfullmäktige och drätselkammaren. Som ordf i stadens hamnstyrelse kunde han på ett verksamt sätt medverka till den för staden betydelsefulla utbyggnaden av hamnen. H:s framstående insatser på det tekniska området samt hans ledarförmåga uppmärksammades av den dåvarande ordf i Bofors styrelse, Sven Wingquist. 1919 erbjöds H att överta chefsskapet för detta företag, vilket han med en viss tveksamhet och först efter en energisk övertalning accepterade.

Uppgiften som chef för Bofors var inte lätt. Företaget befann sig i en mycket allvarlig situation. Efter första världskrigets slut hade de tidigare traditionella orderna på vapen och ammunition mer och mer börjat sina med negativa verkningar på sysselsättningen. Samtidigt råkade bolaget i en synnerligen prekär ekonomisk situation, vilken i betydande grad hindrade dess rörelsefrihet. Den allmänna depression, som en stor del av landets industrier fick känning av under denna tid, var givetvis en bidragande orsak till svårigheterna. För den nya ledningen gällde det dels att på ett effektivt och snabbt sätt upparbeta nya marknader, dels att få fram nya och säljbara produkter samt slutligen att ge bolaget en funktionsduglig och rationell organisation som kunde medge en effektiv kontroll av företagets olika verksamhetsgrenar både i tekniskt och ekonomiskt avseende.

Det lyckades också H att efter dessa linjer lotsa företaget genom de mycket kritiska åren i början av 1920-talet. Med utländska storföretag inom motsvarande branscher etablerades ett givande samarbete. Inte minst förtjänar här att omnämnas det avtal om tekniskt och affärsmässigt samgående med Kruppverken i Essen, som tillkom under H:s ledning och gav Bofors nya impulser såväl på de vapentekniska som de metallurgiska områdena samtidigt som det bidrog till att öppna nya exportmarknader.

1933 tillträdde H sitt tredje stora industriledarskap, den maktpåliggande uppgiften som VD för Telefon ab L M Ericsson. Detta bolag hade i samband med och delvis som följd av Kreuger-kraschen råkat i en mycket kritisk situation och var i behov av en genomgripande sanering. Med fast hand lyckades H föra företaget genom 1930-talets ekonomiska svårigheter samt under relativt kort tid rekonstruera det och åter bringa det på fötter. Av stor betydelse var härvidlag den sammanslagning av de båda huvuddelarna i bolaget — gamla L M Ericsson och Allmänna telefonbolaget — till en enhetlig och fast organisation, som genomfördes på H:s initiativ och under hans ledning. H tog också under sin chefstid initiativet till den omfattande centralisering av företagets stora verkstadsrörelse till Midsommarkransen, vilken genomfördes under tiden 1938—41.

H tillhörde sin tids mera bemärkta industrimän. Hans stora kapacitet på såväl det tekniska som det kommersiella området lik- som hans skicklighet som förhandlare var kvalifikationer som kom honom väl till pass i de ofta mycket krävande och vanskliga situationer som han mötte under sin bana som företagsledare. Han var i hela sin verksamhet något av en kraftkarl. Han var orädd även i mycket svåra situationer och ryggade sällan eller aldrig tillbaka för personliga obehag och besvärligheter. H ställde alltid stora fordringar på sig själv. På samma gång ansåg han sig också ha rätt att ställa höga krav på sina underlydande och deras lojalitet. I arbetet kunde han ibland verka både hård och temperamentsfull, vilket likväl ej hindrade att han samtidigt kunde visa sina medarbetare personlig uppskattning och förståelse.

Författare

Sverre R:son Sohlman

Tryckta arbeten

Turbinanläggningar utförda och levererade af aktiebolaget Karlstads mek. verkstads filial, Kristinehamn (TT, 1912, Sthlm, 4:o, avd Mekanik, s 81—85, 92—96, 5 pl; även sep, Göteborg 1912, 8 s, 5 pl, [ny uppl] 1913, 8 s, 6 pl). — Moderna vattenturbiner. Föredrag vid Svenska vattenkraftföreningens årsmöte den 4 juni 1914 (ibid, 1914, s 69—76, 5 pl; även sep, 8 s, 5 pi). — Något om kanoner. Föredrag . . . vid Värmländska bergsmannaföreningens årsmöte den 25 april 1931. [Omsl.] Filipstad 1931 [omsl: 1932]. 37 s, 3 pl. — Några minnesanteckningar från mina Bofors-år. Sthlm 1956. 60 s.

Källor och litteratur

art i SvD 30 maj 1942; födelsedagsart i SvD 30 jan 1947; nekr:er i SvD o S-T 21 jan 1964; S Sohlman, nekr i Tidskrift i sjöväsendet 1964; B Steckzén, Bofors (1946); SvTeknF.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hans T Holm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13714, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sverre R:son Sohlman), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13714
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hans T Holm, urn:sbl:13714, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sverre R:son Sohlman), hämtad 2024-04-26.