Meriter

Holmberg, Johan Christopher, f 27 juni 1743 i Sthlm, Nik, d 26 febr 1810 där (ibid). Föräldrar: kollegan Johan Christopher H o Hedvig Schlyter. Lärling vid sidenfabrik 55 (Dovring, s 153), bokhandelsbitr hos P Hesselberg (Bonnier), föreståndare för Hesselberg & Stolpes bokhandel vid Riddarhustorget (Carlander) senast 64 (Schück 1923), kanslikoll:s priv som bokhandl 17 nov 66, K M:ts priv som boktr 18 (ej 8) aug 84—23 aug 1803.

G 6 april 69 i Sthlm, Nik, m Maria Elisabeth Groth, f 25 sept 39 i Falun, d 5 juli 1817 i Sthlm, Nik, dtr till handelsmannen Nils G.

Biografi

H:s farfar var akademifogde i Uppsala och hans far blev känd som utgivare av den herrnhutiska sångsamlingen Sions sånger. Redan vid knappt ett halvt års ålder blev H, som var enda barnet, faderlös, och ehuru modern levde ända till 1789, var han från 1746 fosterbarn i en herrnhutisk sthlms-familj.

Den bokhandel H vid 23 års ålder grundade vid Storkyrkobrinken (senare vid Stora Nygatan) i Sthlm var redan vid sin tillkomst inriktad både på lokal försäljning och på export och blev snart mycket betydande. Under riksdagen i Norrköping 1769 fick han kanslikollegiets tillstånd att öppna en filial där, som ägde bestånd ännu 1773 och återupplivades under riksdagen 1800. 1770 grundade H även en filial i Gbg, som han sålde 1780. 1793 inrättade han en filial i Uppsala, som ägde bestånd ännu 1805. 1798 fick H tillstånd att anlägga filialer bl a i Åbo o Hfors. 1773 hade han haft kommissionärer i fem sv o finländska städer (Lext), 1788 i ett tjogtal (Schück 1923).

Då H blev nekad annonsering i Dagligt Allehanda, den enda dåtida dagliga sthlms-tidning som levde på annonser, blev han 1770 distributör för E Ekholms (bd 12) kortvariga tidning Postillionen. Sedan denna upphört, utgav H 1772 — troligen (Sylwan 1896) i samarbete med Ekholm — den likaledes kortlivade publikationen Sthlms Dag-Bok.

Större betydelse fick Sthlms Posten, som började utges hösten 1778 på L Wennbergs av H arrenderade tryckeri. H lyckades emellertid ej betala arrendet till Wennberg, varför denne hösten 1781 tog tillbaka sitt tryckeri. H sökte då tryckeriprivilegium men fick avslag, dels därför att han ej ansågs äga tillräcklig förmögenhet, dels på grund av Boktryckerisocietetens anmärkningar mot hans antecedentia, bl a de åtal som drabbat ett par artiklar i Sthlms Posten 1779, varav den ena av J G Halldin (bd 18). Nu måste han först trycka tidningen i en konkursmässig boktryckare G Stolpes namn och — sedan överståthållaren 1783 förbjudit detta — hos Wennbergs f d kompanjon A Nordström, tills han 1784 äntligen lyckades få eget tryckeriprivilegium. Fr o m nyåret 1780 hade emellertid H blott förlagsrätten samt ansvaret för tidningens annonsavdelning, medan utgivaransvaret i övrigt överflyttades på J H Kellgren och C P Lenngren. Under dessas ledning blev Sthlms Posten tidens mest betydande sv pressorgan. 1788 fick Kellgren privilegium på utgivningen, och med utgången av 1789 upphörde H:s befattning med tryckning och distribution.

H:s ansökningar om privilegier på nya tidningar avslogs under de närmast följande åren, och hans försök att grunda dylika utan privilegier beivrades av myndigheterna. Först sedan Reuterholm efter Gustav III:s död genom sin tryckfrihetsförordning avskaffat privilegietvånget, kunde H 1792 grunda tidningen Extra-Posten. Den fick litterär betydelse genom att G G Leopold blev dess främste medarbetare vid sidan av bl a I R Blom (bd 5) och J Chr G Barfod (bd 2). Redan 1795 förbjöds den emellertid, sedan flera av dess artiklar misshagat Reuterholm.

H fortsatte därefter tryckningen av sina talrika övriga förlagsartiklar. 1803 ådömdes han emellertid dryga böter och tryckeriprivilegiernas förlust, sedan han publicerat en översättning av ett arbete Doctor Fausts lefverne, gerningar och helvetesfärd, som hovkanslern ansåg förgripligt. 1807 fick H tillstånd att hålla lånebibliotek i Hfors. Hans bokhandel innehades efter hans död en tid av en av hans svärsöner, sedermera kammarrättsrådet O Kiellman. Den upphörde i början av 1880-talet.

H synes framför allt ha varit affärsman utan egentligen litterära intressen. Enligt de redaktionsprinciper han publicerade i ett av Sthlms Posten tidigaste nummer ville han få tidningen att bära sig genom att framför allt fylla den med betalda annonser och gratisbidrag i form av insändare (Ek 1952, s 16 f). De högkvalificerade medarbetare H lyckades förvärva klagade över hans snålhet och ville helst bli av med honom, vilket ju i Sthlms Posten också lyckades. Ett försök att i hans redaktionsprinciper skönja demokratisk idealitet av herrnhutiskt ursprung (Dovring, s 155 f) ter sig alltför teoretiskt. En rad förlagsrättstvister ger belägg för att H var rätt hänsynslös (Schück 1923; Bonnier). Av intresse är i sammanhanget, att även familjetraditionen tycks ha fäst sig vid hans girighet, om man får döma av de uppgifter om honom som i skönlitterär form lämnats av kh J Kiellman-Göranson. I skönlitteraturen förekommer H även i första akten av Strindbergs Gustav III.

Författare

Hans Gillingstam

Arkivuppgifter

Korta självbiogr ant:ar av H (till 1785) i Sv evangeliska brödraförsamlingens arkiv, Sthlm (tr av Dovring, s 153 ff). Brev från H till bl a P Alströmer o G P Thunberg i UUB.

Tryckta arbeten

Utgivit: Stockholms dag-bok för år 1772, 174 s (anon); Stockholms posten 1778—89 (jfr dock ovan), 4:o; Gazette frangaise de Stockholm 1781, 4:o, 350 s; en maskerad tidning, utan titel och vederbörligt tillstånd, jan 1790, 4:o, 19 nr å (4) s, vardera över ett ämne (se J V Johansson, anf källa, d 1, s 6, 273 f); Extra-posten 1792—95, 4:o; samtl Sthlm.

Källor och litteratur

Källor o litt: Inrikes civilexp :s registr 1784, f 358v, justitierev:s prot 1803:2, f 27lv, kanslikoll :s underd skr, Biographica, kanslikoll :s inrikes prot 1766, f 276v, o 1769, f HOv, kanslikoll:s arkiv E XIII: 15, allt i RA; Nordinska saml, vol 83 o 85, UUB.

S Boberg, Gustav III o tryckfriheten 1774 —87 (1951); I A Bonnier, Ant:ar om sv bokhandlare, 2 (1935); Carlander; K Dovring, Striden kring Sions sånger, 1 (1951), s 152—56, 193 ff; S Ek, Skämtare o allvarsmän i Sthlms Postens första årg:ar (1952); dens, Kellgren, 1 (1965); dens o Å-H Hanson, Dikter i Sthlms Posten (GHÅ 54:4, 1948), s 12—18; O Holmberg, Leopold o Reuterholmska tiden 1792—96 (1957); E Hornborg, Perioden 1721—1809 (Hfors stads hist, 2, 1950), s 523; E Hörnström, Anders Odel (1943); J V Johansson, Extra Posten 1792—95, 1—2 (1936); R Josephson, Borgarhus i gamla Sthlm (1916); J H Kellgren, Saml skrifter (Sv förf utg av Sv vitterhets-samf, 9), 6, 9 (1923—35); [J Kiellman-Göranson,] Sv lynnen o småäfventyr, af Ne-pomuk, 2 (1854), s 370—77, 5 (1860), s 531—60; J Kleberg, Kammarrevisionen— kammarrätten (1940); G E Klemming o J G Nordin, Sv boktryckeri-hist 1483—1883 (1883); H Lenhammar, Tolerans o bekännelsetvång. Studier i den sv swedenborgianis-men 1765—95 (1966); G Lext, Bok o samhälle i Gbg 1720—1809 (1950); S Lindroth, VA:s hist 1739—1818, 2 (1967); V Loos, Kulturen i Norrköping 1719—1800-talets mitt (Norrköpings hist, 4:9, 1968); Lund-stedt; E Nyman, Indragningsmakt o tryckfrihet 1785—1810 (1963); S Rinman, Studier i sv bokhandel (1951); H Schiick, Kellgrens bref till Rosenstein, 2 (Saml 1887), s 29—36; dens, Den sv förlagsbokh :s hist, 2 (1923), särsk s 105 ff, 166 f, 182—85, 281— 85, 302, 331, 358; dens o K Warburg, 111 sv litt:hist, 4 (3 uppl, 1928), s 75 ff, 536; O Sylwan, Sv pressens hist till statshvälfningen 1772 (1896); dens, Johan Henric Kellgren (omarb uppl, 1939), s 77—80; K Warburg, Lidner (1889), s 201—04; A Wiberg, Den sv musikhandelns hist (1955), s 61—69, 77, 98, 108.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Christopher Holmberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13730, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13730
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Christopher Holmberg, urn:sbl:13730, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-19.