Meriter

von Hoorn, Johan, f 6, dp 13 febr 1662 i Sthlm, Ty, begr 12 juni 1724 där, Maria. Föräldrar: köpmannen Johan von Horn o Esther Riegel. Inskr vid UU 24 april 78, studier vid latinska skolan i Dordrecht, Holland, juli 79, inskr vid univ i Leiden 13 sept 81, gynekolog studier i Amsterdam 85–86, i Belgien 86–87, i Paris 87–89 samt i London o Oxford 89–90, disp för med drsgrad vid univ i Leiden 27 juni 90, led av Collegium medicum 27 aug 92, syndikus där 13 sept 04, stadsfysikus i Sthlm 08, brunnsintendent vid Norrmalms surbrunn 09, utarbetade barnmorskereglemente som fastställdes av rådet 22 april 11, ledare av kurser för barnmorskor 12, 17 o 18, assessor i Collegium medicum 15 juni 19, livmedikus hos drottn Ulrika Eleonora 26 nov 19, preses i Collegium medicum o arkiater 13 mars 23.

G 7 jan 94 i Sthlm, Ty, m Catharina Pincier, dp 16 dec 68 där, ibid, begr 27 nov 45 där, Maria, dtr till köpmannen Aegidius Hermansson P o Catharina Isaksdtr Voigt.

Biografi

Redan som mycket ung fick H närvara vid en förlossning med olycklig utgång, vilket gjorde ett outplånligt intryck på honom och möjligen påverkade hans senare studieinriktning. Hans släkt hade tidigare bott i Holland, och då förlossningskonsten stod högt i detta land i motsats till i Sverige, var det naturligt för honom att förlägga sina studier dit, i första hand till Leiden men även till Amsterdam. Efter ett år i Amsterdam, där han som lärare hade den internationellt kände anatomen Frederik Ruysch, fortsatte H efter några månaders uppehåll i Belgien till Paris, där den egentliga praktiska delen av hans utbildning vidtog efter anvisningar av den franske obstetrikern Paul Portal. För att få praktik i "den naturliga förlossningen" följde H en "förståndig och mycket hurtig" barnmorska vid hennes besök i fattigkvarteren kring en av Paris stadsportar. Hos en av Paris "mästerackuschörer" lärde sig H "den onaturliga förlossningen" med instrument. I april 1689 lämnade han Paris och reste till England, där han i London och Oxford fortsatte de praktiska studierna i sin specialitet. 1690 var han åter i Holland och promoverades till med dr vid univ i Leiden.

I juni 1692 återkom H till Sthlm, där han omedelbart blev medlem av Collegium medicum — den senare medicinalstyrelsen. 1697 utgav han Den swenska väl-öfwade jord-gumman och började med stöd av denna bok meddela enskild kostnadsfri undervisning för barnmorskor. 1704 föreslog han att ersättning av statsmedel skulle beviljas för sådan undervisning för att öka antalet barnmorskor i landet, men förslaget föranledde inte någon K M:ts åtgärd. H förtröttades emellertid inte och 1706 insände han en ny framställning, denna gång med löfte att utarbeta ett reglemente för barnmorskorna och deras undervisning. Det dröjde dock ända till i april 1711, innan ett sådant, grundat på H:s förslag, blev fastställt, och i maj 1712 avlade den första kursen barnmorskor, sammanlagt 18 elever, sin ämbetsed på Sthlms rådhus. På grund av brist på medel kom H:s verksamhet efter 1712 att bli mindre omfattande. 1717 och 1718 utbildade han dock ett antal barnmorskor, de sista under sin personliga ledning. Under den kraftigt grasserande pestepidemin i Sthlm 1710 stannade H, som 1708 utnämnts till stadsläkare i Sthlms stad, kvar på sin post.

Utom Den swenska jord-gumman publicerade H med särskild tanke på den praktiska barnmorskeutbildningen en förkortad version av denna bok, kallad The twenne gudfruchtige, i sitt kall trogne, och therföre af Gudi wäl belönte jordegummor Siphra och Pua (1715). Den var utarbetad i form av frågor och svar och uppskattades långt utanför läkarnas och barnmorskornas krets. Sophia Elisabeth Brenner tillägnade denna bok ett skaldestycke.

På uppmaning av ett antal riksdagsmän inlämnade H till 1723 års riksdag förslag om barnmorskeundervisningens ordnande. Enligt detta skulle två kurser på 4–6 veckor anordnas varje år i Sthlm. H föreslog också att han skulle utbilda två manliga elever i förlossningskonst särskilt beträffande användningen av instrument, för vilket ändamål ett belopp av sammanlagt 500 dlr smt borde ställas till förfogande. Förslaget antogs och fick 1723 även k stadfästelse. H hade därmed nått sitt mål att få barnmorskeundervisningen betraktad som en statens angelägenhet. Då han i juni 1724 avled av "hetsig feber" sattes punkt för en märklig läkarbana, även internationellt uppmärksammad.

H begravdes på kung Fredriks bekostnad och jordfästes i sin egen grav i Maria kyrka i Sthlm. Vid sin bortgång ägde han ett stenhus vid Stortorget i hörnet av Svartmangatan, ett stenhus på Kindstugatan samt en malmgård på Wollmar Yxkullsgatan. 1721 var han och familjen bosatt i huset vid Kindstugatan.

Författare

Erik Wikland

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Disputatio medico chirurgica inauguralis, de partu prseternaturali. [Akad avh, preses P Hermann.] Lugduni Batavorum 1690. 4:o. (20) s. — Den svenska väl-öfvade jord-gumman hvilken grundeligen undervijser huru med en hafvande handlas, en våndande hielpas, en barna-qvinna hand- teras, och det nyfödda barnet skiötas skal. Sthlm 1697. (20), 20, (4), 328, (20) s, 12 kopparst. [D 2 se nedan under övers.] — Anatomes publicae anno 1705, Stockholmiae habitae lectio tertia. Sive omnipo-tentis mirabilia circa generationem humanam, publico sermone demonstrata. Upsalis 1709. (16), 144 s, 2 pl. — The tvenne gudfruchtige, i sitt kall trogne, och therföre af Gudi väl belönte jordegummor Siphra och Pua, hvilka, uthi enfaldiga frågor och svar en lärgirig barnmorska troligen undervisa: Huru hon en, af Gudi, med lifsfrucht välsignadt qvinna, uthi naturlig förlossning, rätt bistå ... skall och kan. Sthlm 1715. (12), 116 s. 2. uplägningen . . . förbättrat; och med tolff historiske anmärkningar . . . förökat 1719. (16), 100, 42 s. 3. upl ... å nyo granskad och förökt: Siphra och Pua: eller handbok för barnmorskor. 1777. (8), 255 s. [Tysk övers av H:] Die zwo um ihrer Gottes-furcht und Treue willen von Gott wohl belohnte Weh-Mütter, Siphra und Pua . . . Sthlm u. Leipzig 1726. (16), 320, (8) s. 2.-3. Aufl 1737, 1743. (16), 313, (7) s. 4. mit neuen Anmerkungen vermehrte Aufl: Die durch Fragen und Antworten treulich anweisende Wehemutter, wie man einer mit Leibesfrucht gesegneten Frauen in der Geburt recht beystehen ... soll. 1754. (16), 368, (7) s. 5. d:o Aufl 1765. (16), 368, (8) s. 6.-7. Aufl Leipzig 1771, 1778. 8. Aufl 1786. (16), 346 s. [4. o 5. uppl med den förra tyska titeln även i två olika piratuppl:] Mayntz 1748, 1760. (18), 286, (8) s. [Annan uppl] Würzburg 1758, 1771. (16), 260, (8) s. [Holl övers:] Siphra en Pua; of onder-wyzing in de vroedkunde . . . Naar den derden druk, uit het Hoog- in het Nederduitsch vertaald ... Amsteldam 1753. (21), 224 s. [2. tr] 1768. (24), 224 s. — Bref, til ... doctorn och anatomiæ professorn herr Magnus Bromell, hvaruthi grundeligen och noga undersökes: huru vijda man utaf lungans siunckande eller flytande i vatnet, kan med säkerhet döma och sluta: det barnet, hvaraf lungan tages, är dödt födt, eller lefvandes i dags ljuset kommit. Sthlm 1718. 32 s. 2. ggn uplagt Wästerås 1759. — Det andra . . . bref, til ... herr Magnus Bromell, hvaruthi det, uti förra brefvet, oafgjorda tvifvelsmålet: om corruption, eller rötan, kan komma ett döfödt barns lunga at flyta; genom många ther öfver giorda prof, aldeles förkastas; och ther emot fastställes: at barnet, hvars lunga flyter, är lefvandes hijt til verlden födt. Sthlm 1720. 16 s. — Observatio de procidentia uteri vera & totali (Acta literaria Svecise, vol 1 continens annos 1720 . . . 1724, Upsalise & Stockholmise (tr Upsalise) [1720—24], s 603 f [Anno 1724]).

Översatt: P Portal, Then svenska välöfva-de jorde-gummans andra deel. Bestående uti ottatijo märckvärdige förlösningar . . . öfvers, och med några tienliga påminnelser, uth-gifne. Sthlm 1723. (32), 233 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: Coll med:s prot, Biographica, RA; L Roberg, Anteckn:ar om sv läkare (X 133) o O Celsius, Saml till Sv biogr Iex (X 201) UUB.

J C Adelung, Fortsetzung und Ergänzungen zu C G Jöchers allg Gelehrten-Lexicon, 2 (1787); J Banga, Geschiedenis van de geneeskunde en van hare beoefenaren in Nederland 1—2 (1868), s 2, 735; P J Bergius, Inträdestal, om Sthlm . . . [VA] (1758); Biographie Universelle, 20 (1817) o (Nouvelle ed, 1875); Biographisches Lexikon der hervorragenden Ärzte . . ., 3 (2. Aufl 1931); S E Brenner, Saml poetiska dikter (Saml vitterhetsarb . . ., utg av P Hanselli, 17, 1873); V Djurberg, Läkaren J von H, förlossningskonstens grundläggare i Sverige (1942); T Fredbärj, Sv arkiatrar (Medicinhist årsb 1962); G Gezelius, Försök til et biographiskt lexicon . . ., 1 (1778); Janus, Archives internationales pour l'histoire de la Medicine (Leiden 1915), s 490, o (1916), s 167—181; Kalender över ointrod adels fören 1939 o 1970, o där anf källor; Nieuw Nederlandsch biografisch woordenboek, 7 (1927), sp 621 f; G Nilson, Berömda sv läkare (1945); Porträtt af sv läkare o apotekare beskrifna af N Sjöberg (1911); L Roberg, Elogium J v Hornii (Acta literaria Suecia 1725); Schlegel o Klingspor; SLH 1: 1 (1822).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Hoorn, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13794, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13794
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Hoorn, von, urn:sbl:13794, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Wikland), hämtad 2024-04-19.