Biografi

Horn (v H; på riddarhuset H af Rantzien), släkt, härstammande från det pommerska godset Ranzin nära Greifswald, som var i släktens ägo från medeltiden till 1831. Till denna släkt uppges (Gesterding) ha hört den pommerske kanslern Burchard H (1558 —1623) o dennes son Philip H (d 1653). Den senare var också en tid pommersk kansler men blev 1630 sv hovråd o spelade länge en viktig roll i den sv förvaltningen av Pommern. Sedan han 1647 gått i brandenburgsk tjänst, användes han för underhandlingar, bl a med Sverige 1653. Hans son Friedrich Wilhelm Leopold H (levde 1702) var sv envoyé i Berlin 1689—90 o i Wien 1690—94 men gick senare i mecklenburgsk tjänst o blev 1698 riksgreve.

Till den till Ranzin knutna grenen hörde riksrådet Henning Rudolf H (H 1), som blev greve 1719. Hans sonson överstelöjtnant Baltzar Philip H (1736—88) blev dödligt sårad i sjöslaget vid Hogland. Han var farfars far till Nils Henning Rudolf Bernhard H (1825—92). Rudolf H blev assessor i hovrätten över Skåne o Blekinge 1858 o var landshövding i Gotlands län från 1874 o i Blekinge län från 1883 samt rdgm i FK 1875—78. Han "var en fridsam man med uppriktig håg att göra sitt bästa i honom anförtrodda värv, om ock icke någon framstående administrativ förmåga, lika litet som han bland våra lagstiftare kunde erövra någon ledande ställning" (Wieselgren). H torde ha varit denna grevliga släktgrens siste manlige medlem.

H 1:s bror Karl Gustav H (1651—1707), kom genom äktenskap med en dtr till riksrådet Schering Rosenhane i besittning av Haneberg i Näshulta, Söd. Han sårades vid försvaret av Stettin 1677, blev överste 1700 o deltog i Karl XII:s polska fälttåg. Hans barn upphöjdes 1719 i friherrligt stånd. Bland dem var Bengt H (1692—1738), som deltog i slaget vid Helsingborg 1710 o Karl XII:s norska fälttåg o blev överste 1720. En annan son var hovmarskalken Gustaf Jacob H (H 2). Denna friherrliga släktgren utdog på manssidan med dennes son löjtnant Carl Gustaf H (1753—75), vars intressanta bibliotek jämte handlingar ur hans o hans fars arkiv ärvdes till Esplunda (arkivet nu i RA).

Ryttmästaren i sv tjänst Kristofer Henrik H (levde 1692) uppges ha varit syssling till H 1 o Karl Gustav H o sålde 1642 tillsammans med sina bröder sin del i Ranzin till deras far (Gesterding). Hans son Reinhold Henrik H (1673—1725) blev sårad vid belägringen av Namur 1695, deltog i slaget vid Kliszów 1702, var generaladjutant vid armén i Finland 1703—09, blev interimsövers-te för Hälsinge regemente 1710, sårades vid Gadebusch 1712, blev generalmajor o överste för Jämtlands dragonregemente 1717, deltog i tåget mot Trondheim 1718 o blev 1719 befälhavare i Jämtland. Han fick 1723 k resolution på friherrligt stånd, men friherrebrev utfärdades först 1763 för hans vid Poltava stupade broder kapten Karl Johan H:s (d 1709) 1751 naturaliserade son generalmajor Jacob Fredric H (1707—69). Denna släktgren utdog på manssidan 1782.

Reinhold Henrik o Karl Johan H:s bror Gustaf H (1686—1763) deltog i slaget vid Poltava o var i rysk fångenskap 1709—22 (jfr bd 13, s 755) samt blev ryttmästare 1722. Han var far till Samuel Henric H (1739—1815), som sårades 1761 i pommerska kriget, naturaliserades som sv adelsman på Jacob Fredric H:s nummer 1778 o blev överste 1786 samt generalmajor 1795. På sitt från morfadern landshövding Samuel v Hylteen ärvda gods Skillinge i Munka-Ljungby, Krist, vars nya corps de logis han lät uppföra, gjorde han stora insatser inom häst- o fåraveln. Hans son Henric Reinhold H (1783—1853) deltog i försvaret av Pommern 1807 o kriget i Tyskland 1813—14 samt blev överste 1820. Dennes brorsons son överstelöjtnant Christer Michael H (1868—1955) var i äktenskap med författarinnan Louise Viveka (Vivi) Anna Charlotta H, f Ankarcrona (H 3) far till målarinnan Brita H-Heybroek (f 1904). Hans kusinson fd generalkonsul Gustaf H (f 1888) var farbror till docenten i historisk geologi o paleontologi, särskilt växtpaleontologi, i Sthlm Henning Rudolf Henrik H (1922—60). Son till Gustaf H är länspolischefen Christer H (f 1919).

Från en bror till H 1 o Karl Gustav H härstammade mecklenburg-schwerinske kammarherren Christian Leopold v H (d 1833), som 1831 måste avstå bl a Ranzin till sina kreditorer. Hans son Adolf Fredrik v H (1794—1855) blev ryttmästare i sv tjänst o var far till översten Philip Fredrik Leopold v H (1832—96). Denna släktgren utdog i Sverige på manssidan 1958.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Registratur i krigsärenden 14 juni 1763, sköldebrevsaml, Biographica, Borussica, vol 31, Germanica, vol 314—18, likv, serie 25, RA:s ämbetsarkiv F V:28 (E Hildebrands ant:ar om sv sändebud i Tyskland o tyska i Sverige), P Sondén, Biogr notiser från 1600-talet, I—II, RA; G L v Schantz o J O Åkersteins genealogier, RHA.

A Baeckström, Karolinsk grafik från Sibirien (Fören för grafisk konst. Medd :n, 21, 1942), s 8, 10 f; H Berghaus, Landbuch des Herzogthums Pommern . . ., 4:2 (1868), s 507—12, 1089 f; O Bergström, K Hälsinge reg:s chefer 1629—1909 (1909); J v Bohlen, Geschichte des . . . Geschlechts v Krassow, 1 (1853), s 179; M Bär, Die Politik Pommerns während des dreissigjährigen Krieges (1896), särsk s 67; Hj Börjeson, Biogr ant:ar om örlogsflottans officerare 1700—99 (1942); H E Charlottas dagbok, 2 (1903); C A Ehren-svärds brev, 1 (1916); T v Gerber, Sveriges ointrod adels kal 1944 (1943); C Gesterding, Genealogien . . . Pommerscher . . . Familien, 1 (1842); S Hedar, En sörmlandsbygd ... (1965); Jämtlands ... hist, 3—4 (1954— 62); K Jämtlands fältjägarreg:s hist (1966); Kal över ointrod adels fören 1958 (1957), 1961 (1960); R Klempin o G Kratz, Matrikeln und Verzeichnisse der Pommerschen Ritterschaft. . . (1863); E H Kneschke, Neues allgemeines Deutsches Adels-Lexicon, 4 (1863); Lewenhaupt; O Malmström, Bidr till sv Pommerns hist 1630—53 (1892), s 49, 55, 57, 60, 82, 104 f, 107; N Nilsson, Esp-lunda arkiv (Samf Örebro stads- o länsbibi :s vänner. Medd:n, 29, 1962), s 71 f; dens, Fört över Esplunda arkiv (ibid, 31, 1964), s 58 f; S I Olofsson, Efter Westfaliska freden. Sveriges yttre politik 1650—54 (1957); R Petsch, Verfassung und Verwaltung Hin-terpommerns . . . (1907), s 192; [C Puke,] Nils Henning Rudolf Bernhard H af R (Tidskr i sjöväsendet, 55, 1892); Ramsay; Reperto-rium der diplomatischen Vertreter aller Länder, 1 (1936); H H v Schwerin, Skånska herrgårdar under sv tid (1934); SKL; W Stenhammar o R Stenbock, K andra livgre-nadjärreg (1941); Å Stille, Studier över Bengt Oxenstiernas polit system ... (1947); Sv vetenskapsman förolyckad i Frankrike (SvD 16 sept 1960); T Säve, Sveriges deltagande i sjuåriga kriget åren 1757—62 (1915); C H Tersmeden, Kal öfver i Sverige lefvande ointrod adel, 2 (1899); H Wacht-meister, Blek:s k hushålln:sällsk:s hist 1814—¦ 1914 (1914); G G Weibull, Skånska jordbrukets hist intill 1800-talets början (1923), s 180, 186, 225; H W[ieselgren], Rudolf H af R (Ny ill tidn 1892); N Wimarson, Sveriges krig i Tyskland, 3 (1912). — O Walde, Proveniensstudier i bibi på Esplunda (Samf Örebro stads o länsbibi :s vänner. Meddehn, 9, 1940), s 36—39.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Horn, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13803, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13803
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Horn, släkt, urn:sbl:13803, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-16.