Meriter

Hultman, Frans Vilhelm, f 25 maj 1829 i Tärby, Rångedala, Älvsb, d 19 febr 1879 i Sthlm, Klara. Föräldrar: komministern Anders H o Märta Ulrica Kjellén. Elev i Skara 38—48, inskr vid UU 15 sept 48, mag 9 juni 54, lär vid Sthlms h elementarlärov 59, lektor i matematik o fysik där (senare Sthlms gymnasium) 60, lär i matematik vid K h lärarinneseminariet 61—72, aktuarie i bolaget Skandia 71, led av komm:er för pensionering av änkor och barn inom ecklesiastikstaten 72—74, granskare av de sv sjöförsäkringsbolagens ställn 74.

G 29 mars 64 i Sthlm, Kungsh, m Augusta Ulrica Fredrica Amalia Teuchler, f 7 sept 39 i Linköping, d 24 maj 75 i Sthlm, Klara, dtr till reseinspektoren löjtn Anton Fredric T o Lovisa Augusta Magdalena Lilliestråle.

Biografi

För att förstå och uppskatta Frans H:s livsverk är det nödvändigt att sätta in honom i hans tid och dess förhållanden. Under 1800-talet vällde den industriella utvecklingsvågen allt kraftigare in över vårt land. I samband därmed växte behovet av kunskaper och undervisning, särskilt i fråga om matematik, naturvetenskap och teknik. Skolväsendet utvecklades; en särskild kontrollerad avgångsexamen (mogenhetsexamen, senare studentexamen) och en särskild reallinje utan obligatoriska kunskaper i de klassiska språken infördes 1862. Den högre tekniska undervisningen förbättrades likaså. I denna kulturutveckling gjorde H bemärkta insatser, särskilt i fråga om matematik.

Efter skolgång i Skara studerade H vid Uppsala univ. Han blev magister 1854 och speciminerade 1860 för lektorat på en avhandling över Minsta qvadratmetoden. Han var därefter till sin död lektor i matematik och fysik vid Sthlms gymnasium. Vid sidan av sin lärartjänst och många uppdrag och bisysslor hann H med ett betydelsefullt författarskap. En del av detta var pedagogiskt och rörde mest geometri, som var på modet vid denna tid. Så tillkom 1860 hans Försök att visa det inre sambandet mellan serskilda satser i såväl Andra som Femte Boken av Euklides Elementer, vidare Proportionslära (1871), Om formen för en elementär matematisk uppsats (1878) med synpunkter och föreskrifter som man känt igen sedan dess i formella förskrifter för skriftliga prov i matematik vid läroverken, Todhunters geometriska övningssatser (1864) samt matematiska och fysikaliska problem för mogenhetsexamen (1867).

1868 startades i Uppsala Tidskrift för matematik och fysik med Göran Dillner (bd 11) som huvudredaktör och med H som flitig medarbetare. Han bidrog med tävlingsproblem för läsekretsen, anmälningar av nya läroböcker mm samt med större och mindre uppsatser t ex Om beräkningen av värdena på lifräntor, lifförsäkringar och lifförsäkringspremier. Viktigast är dock en lång serie uppsatser om Svenska aritmetikens historia (med många redogörelser även för äldre tiders icke-svenska matematiker). Bland dessa uppsatser må särskilt nämnas en biografi över Georg Stiernhielm. H drar fram hans mindre kända prestationer som naturvetare, bl a hans mätsystem (en föregångare till metersystemet) samt dess betydelse för bestämmelserna i "kungl majestäts plakat om mått och vikt av år 1665". H:s doktorsavhandling hade gjort honom förtrogen med den matematiska statistikens användning särskilt på försäkringar och pensionsfrågor. Resultatet blev, förutom kommittéuppdrag, även en skrift om Lifräntetabeller (1876—77).

I den senare av riksdagen bifallna proposition, varigenom regeringen efter H:s död föreslog pension åt hans fyra efterlevande barn säges H "icke blott på ett synnerligen framstående sätt uppfyllt sitt lärarekall, utan ock med stor oegennytta i flerfaldiga uppdrag gått offentliga myndigheter tillhanda med vidlyftiga arbeten". Som villkor för pensionernas beviljande skulle sterbhuset till civildepartementet överlämna "alla de av H efterlämnade papper och handlingar, som hörde till den honom uppdragna men ej avslutade utredningen av frågan om det svenska sjöförsäkringsväsendets ordnande".

Författare

Gustav Hössjer

Arkivuppgifter

Brev från H i KB (bl a till G Mittag-Leffler).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Minsta qvadratmetoden. [Akad avh, Upps.] Sthlm 1860. 4: o. 62 s. — Försök att visa det inre sambandet mellan serskilda satser i så väl andra som femte boken af Euklides' Elementer (Program, hvarigenom . . . till bevistande af års-examen vid Stockholms högre elementar-läroverk . .. den 11 juni 1860, inbjudas, Sthlm 1860, 4: o, s 3—19). — Matematiska och fysikaliska problemer, utdelade af Ecklesiastik-departe-mentet under åren 1864—67 för de skriftliga mogenhets-examina vid de svenska läroverken, försedda med svar och anvisningar. Sthlm 1867. 83 s. [Nya uppl:] ... åren 1864—79 . . . Efter författarens död utg af J. E. Cederblom 1880. VI, 264 s. . . . fysikaliska problem ... 3., för metersystemet omarb, uppl [utg av A Meyer] 1889. VII, 264 s. — Proportionslära (Inbjudning till öfver-varande af års-examina vid Stockholms högre och lägre elementar-läroverk, Sthlm 1871, 4: o, s 3—22; även sep, 22 s). [Ny uppl] 1874. 8: o. 23 s. 2.-6. uppl 1876, 1882, 1894, 1900, 1907. — Lifräntetabeller, uträknade efter en räntefot af 5 procent enligt den af Kongl. statistiska centralbyrån upprättade dödlighetstabellen för Sverige under åren 1861—1870, utg på föranstaltande af Kongl. justitiedepartementets expedition. Sthlm 1876 [ny tit tr 1877]. 83 s. [Anon.] — Om formen för en elementär matematisk uppsats (Inbjudning till öfvervarande af års-examina vid Stockholms gymnasium och lägre elementar-läroverk vårterminen 1878, Sthlm 1878, s I—XXII; även sep). — Medarb i bl a Tidsskrift for Mathematik, Khvn, o Pedagogisk tidskrift, Sthlm. Utgivit: Tidskrift för matematik och fysik, tillegnad den svenska elementar-under-visningen, årg 1—5, 1868—74, Upsala, 302 + 32, 306, 290, 271, 284 s jämte pl (tills med G Dillner, T R Thalén o P Lundberg).

översatt: J Todhunter, Geometriska öf-ningssatser till Euklides, Sthlm 1864, 116 s, 2. öfversedda o tillökade uppl 1865, 130 s, Nytt oförändrat af tryck 1876, 1888, 3. oförändr uppl 1897, Nytt oförändr avtr 1906; Företal/Kort öfversigt/Inledning [till 1—2, 3] (L Schrön, [Logaritmer,] Tabell 1—3, 8. rev stereotyp-uppl Braunschweig & Sthlm (tr Braunschweig) 1868, 1—2: Sjuställiga vanliga logaritmer. . . Företal och inl på sv övers, V, 4 s, 3 : Interpolationstabell . . . Inl på sv övers, V s).

Källor och litteratur

Källor o litt: C Burman, Minnen (1904); S G Dahl, Läroverks-matrikel för år 1874 (1875); V Fevrell, K h lärarinneseminariet in memoriam (1943); A Krook, nekr över H i Svea (1880). — H Gillingstam, Gyllengripska samlingen i RA (Arkivvetenskapliga studier, 4, 1968), s 110 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Frans V Hultman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13880, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustav Hössjer), hämtad 2024-11-08.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13880
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Frans V Hultman, urn:sbl:13880, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustav Hössjer), hämtad 2024-11-08.