Meriter

3 Hülphers, Gustav Bernhard, f 12 febr 1884 i Vadstena, d 31 jan 1968 i Sthlm, Matt. Föräldrar: länsveterinären Carl Emanuel Lindström H o Evangelina Augusta Brandberg. Studentex vid h a l i Karlstad vt 02, elev på apoteket Vasen i Gbg 02—04, elev vid veterinärinst ht 04, veterinärex 14 dec 08, assistent på veterinärinst :s patologisk-anatomiska o bakteriologiska avd 1 april 10—31 dec 11, anställd hos Sthlms stads slakthus- o saluhallsstyr 21 jan 12, ord assistentveterinär där 1 mars 12—28 dec 17, förest för norra köttbesiktn:byrån 1 mars 17—30 sept 18, förste besiktningsveterinär vid slakthuset o ledare för det bakteriologiska o histologiska lab där 1 okt 18, prof i födoämneshygien, helmintologi (från 40 parasitologi) o bakteriologi vid veterinärhögsk 23 febr 23—19. — LLA 31, vet:med hedersdr 45.

G 6 april 18 i Lilla Malma, Söd, m Brita Maria Johnson, f 20 nov 97 där, d 29 sept 58 i Sthlm, Matt, dtr till handl Karl Julius J o Louise Vilhelmina Andersson.

Biografi

Då Gustav H som nybliven veterinär blev assistent vid veterinärinstitutets avdelning för bakteriologi och patologisk anatomi, innebar detta ett steg av avgörande betydelse för hans veterinära och vetenskapliga bana. Han visade snart prov på utpräglade forskaranlag bl a genom att isolera en förut okänd djurpatogen mikroorganism som han noga analyserade och beskrev under namnet Bacillus hepatis (1911). Denna bakterie är numera under namnet Listeria monocytegenes väl känd över hela världen såsom orsak till listerios, en av de viktigare djursjukdomarna. Efter mikrobiologiska studier vid Pasteur-institutet i Paris vintern 1912—13 begav sig H ut på livsmedelshygienens arbetsfält. Under väl ett decennium var han besiktningsveterinär vid Sthlms stads slakthus, dock utan att därför överge vetenskapen. Han erhöll goda forskningsmöjligheter i det nybyggda slakthusets utmärkta laboratorium och utförde där bl a mycket omfattande köttmikrobiologiska undersökningar, som fick stor betydelse för utvecklingen av den bakteriologiska köttkontrollen. Han fullföljde under denna tid även sina värdefulla arbeten rörande aktinomykosens (strålsvampsjukdomens) väsen och etiologi.

Då en professur i födoämneshygien, helmintologi och bakteriologi 1923 inrättades vid veterinärhögskolan, var H självskriven för befattningen. Han innehade denna viktiga professur i 26 år, under vilken tid större delen av landets veterinärer fick tillfälle att lära känna honom närmare, inte enbart som en skicklig och avhållen lärare utan även som en generös rådgivare, en god och hjälpsam kollega.

Trots en synnerligen betungande arbetsbörda utvecklade H under hela sin högskoletid en outtröttlig vetenskaplig aktivitet, som gav resultat av stor betydelse inte minst för den praktiska livsmedelskontrollen. Hans turberkulosundersökningar t ex berörde vårt tidigare utan jämförelse största kött- och mjölkhygieniska problem. Han engagerade sig även djupt i viltforskning, som ledde till ett stort antal skrifter med redogörelser för de sjukdomar han påträffade hos våra vilda djur, däribland de viktiga zoonoserna listerios, toxoplasmos och tularämi. Hans forskningsverksamhet präglades av initiativrikedom, saklighet och självkritik. Han arbetade stilla och försynt men målmedvetet, undvikande all form av reklam för sina prestationer.

Det var naturligt, att H med sina allsidiga kunskaper och gedigna karaktärsegenskaper skulle komma att bli mycket anlitad för rådgivnings- och förtroendeuppdrag. Som medlem av medicinalstyrelsens (1930—47) och veterinärstyrelsens (1947—54) vetenskapliga råd nedlade han ett stort och oegennyttigt arbete. Särskilt skall nämnas hans medverkan vid utarbetandet av 1934 års lag angående köttbesiktning och slakthus. Som ledamot av styrelsen för det nybildade statens institut för folkhälsan (1938—52) var han en värdefull tillgång särskilt vid tillkomsten av 1951 års livsmedelsstadga. Även som ledamot av styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt (1944—50) gjorde han sig starkt gällande genom sin allsidiga sakkunskap och sitt goda omdöme. Han var vidare medlem av arméinspektionens veterinäravdelnings vetenskapliga råd (1947—53), av statens medicinska forskningsråd (1945—49), av Pharmacias forskningsråd och av Sv jägarförbundets styrelse. Dessutom var han under en lång följd av år ledamot och v ordf i Föreningen Mjölkpropagandans styrelse. Han gjorde här en högt uppskattad insats bl a som mjölkhygienisk expert och flitig artikelförfattare i föreningens tidskrift.

H var mycket mån om att tillvarata sin kårs intressen och höja dess anseende. Han intresserade sig varmt för de studerande vid högskolan och fungerade under en rad av år som inpektor för Veterinärmedicinska föreningen. I yngre år var han med och bildade Sv veterinärföreningen för kött- och mjölkhygien (numera Sv veterinärföreningen för livsmedelshygien), i vilken han under lång tid var styrelseledamot och ordf, sedermera hedersledamot.

Redan tidigt insåg H vikten av en på allsidig utbildning grundad, effektiv livsmedelskontroll i ett allt mer industrialiserat och urbaniserat samhälle. I sin strävan att utveckla det för folkhälsan så ytterst viktiga ämnet livsmedelshygien möttes han dock länge av bristande förståelse. Först då han lämnade sin lärostol 1949 kunde han glädja sig åt att hans intentioner var på väg att förverkligas bl a genom tillkomsten av en särskild professur i livsmedelshygien vid veterinärhögskolan. H fick tillbringa många år vid den nya institutionen för livsmedelshygien, där han med aldrig sinande intresse fortsatte sin verksamhet och tom under några år uppehöll en lärarbefattning i parasitologi vid högskolan. Då han en decemberdag 1967 lämnade sitt emeritusrum för alltid, låg på skrivbordet hans sista, under hösten tryckta arbete, andra upplagan av hans Handledning i trikinmikroskopering.

Författare

Kaare Lilleengen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några undersökningar å katalashalten i mjölk, särskildt mastitmjölk. [Rubr.] Sthlm 1911. 7 s. [Undert; ur Sy ve-terinärtidskr s å.] — En kurs i mikrobiologi vid Pasteurinstitutet. [Rubr.] Sthlm 1914. 24 s. [Ur d:o så.] — Den experimentella svulstforskningen. Föredrag, hållet vid Stockholm-Upplands veterinärsällskaps möte den 18 april 1914. [Rubr.] Sthlm 1914. 10 s. [Ur d:o s å.] — Svenska föreningens för kyl-teknik undersökning av strömmingens kyl-och frysförhållanden. [Rubr.] Uppsala 1914. 27 s. [Med eng o tysk text.] — Undersökningar rörande förekomsten av tuberkelbaciller i blodet av tuberkulösa djur och Strömmingens kyl- och frysförhållanden. Sthlm 1914. 4: o. 37 s. [Ur Stockholms stads slakthus och saluhallar, årsberättelse för år 1913.] — Nötlever-abscessens bakterieflora. Sthlm 1915. 4:o. 18 s. [Ur d:o 1914; autoref i Skand veterinär-tidskr, 1916, Uppsala s 24—27.] — Fortsatta undersökningar rörande förekomsten av tuberkelbaciller i blodet av tuberkulösa djur och Bidrag till kännedom om spädkalv-sjukdomarnas ätiologi. Sthlm 1916. 16 s. [Ur d:o 1915.] — Om förvaring av frukt i kylhus. Sthlm 1920. 4:o. 8 s. [Ur d:o 1918; även i Våra livsmedel. Ekonomisk revy. Organ för kylteknisk livsmedelsindustri, bd 9, 1919, Sthlm 19[19—]20, 4:o, s 49—56.] — Undersökningar över nötkreatursaktinomyko-sens ätiologi. Sthlm 1920. 4:o. 31 s. [Ur d:o 1918.] — Om degenererade dynt och liknande förändringar i hjärta och kroppsmuskulatur hos nötkreatur. Sthlm 1920. 4:o. 11 s. [Ur d:o 1919.] — Handledning i trikin- mikroskopering. Utarb på uppdrag av Svenska veterinärföreningen för kött- och mjölkhygien. Sthlm 1920. 36 s. (Tills med K Björner.) 2. uppl överarbetad av G H o K Lilleengen. [Sthlm, tr] Linköping 1967. 15 s. — Nötkreatursaktinomykosens etiologi (2. nordiska veterinärmötet i Sthlm år 1921 6—9 juli. Förhandlingar, Sthlm 1922, s 340—354). — Untersuchungen iiber die Ausbreitung der Pathogenen Bakterien im Blut und in den Organen bei der Septikämie (Zeitschrift fiir Fleisch- und Milchhygiene, Jahrg 34, 1923—24, Berlin 19[23—]24, 4:o, s 143—146). — Inälvsparasiter hos hundar (Svenska kennelklubbens tidskrift, 1926, Sthlm, s 193—201). — Förskämning av fisk och kräftdjur (3. nordiske veterinaer-mote i Oslo 9.—11. juli 1928. Beretning, Oslo 1928, s 672—688; även sep, 20 s). — Bidrag till kännedom om villebrådets sjukdomar (Förhandlingar vid den femte nordiska jägarekongressen i Stockholm 2— 5 juli 1930. Delvis efter stenografiskt referat utg av Svenska jägareförbundet, Uppsala 1931, s 118—135; även sep, 18 s). — Om obligatorisk köttkontroll, mjölkkontroll och allmän födoämneskontroll. En kortfattad redogörelse till tjänst särskilt för hälsovårdsnämnder, veterinärer m. fl. På uppdrag av Svenska veterinärföreningen för kött och mjölkhygien utarb. [Sthlm 1931.] 26 s. (Tills med E. Osberg o F. Gustafson.) —¦ Några ord om bakteriofagi och antivirus (Svenska militärveterinärsällskapets kvartalsskrift, 1931, Sthlm, s 95—105). — Något från den nyare bakteriologiska litteraturen (ibid, s 106—119). — Några ur köttbesiktningssynpunkt viktiga sjukdomar hos slaktdjuren (Föredrag i allmän hälsovård hållna vid Svenska hälso-vårdstjänstemannaförbundets studiekurs i Stockholm 1932, [Sthlm, tr] Nyköping 1932, s 98—105). —¦ Köttförgiftningar (ibid, s 105—111; omtr i ny utg: ... Stockholm 1935, Sthlm 1936, s 128—135). — Post-mortala förändringar i kött (ibid, s 111— 117; omtr 1936, s 135—143). — Fisk- och skaldjurskontroll (ibid, s 117—128; omtr 1936, s 143—156). — De hos pälsdjuren vanligast förekommande inälvsparasiterna. [Omsl.] Uppsala ... 1933. 22 s. [Ur Skand veterinärtidskr s å.] — Skållvattenfloran i svinlungan (4 nordiska veterinärmötet i Helsingfors den 10—12 juli 1933, [Förhandlingar,] Hfors 1934, s 800—810; även sep, 1933, 12 s). — Carl Oluf Jensen t (LA, handlingar och tidskr, 1934, Sthlm, s 617—619). — Bekämpa råttorna! Upprop till Sveriges jordbrukare och kreatursägare (Landtmannen, 1934, Sthlm, 4:o, s 433 f; tills med A V Sahlstedt o G Forssell). — Viltsjukdomar och deras bekämpande. Kortfattad översikt (Jakten i Sverige. Samlingsverk om jakt och jaktvård. Utg under red av A Lund-bergh, Sthlm 1937, 4:o, s 289—299, pl I-VIII; 2. omarb o utök uppl Sthlm (tr Malmö) 1947, s 381—403; [ny tr] 1949). —¦ Desinfektionsförsök med kloramin på tuberkelbaciller. [Omsl.] Uppsala 1937. S 213 —221. (Meddelande från Sällskapet för veterinärmedicinsk forskning, 2; ur Skand ve-terinärtidskr så.) Tysk övers: Desinfektions-versuche mit Chloramin bei Tuberkelbazil-len (Tierärtzliche Mitteilungen, 1937, Hannover 19[37—]38, 4:o, s 735—737). — Undersökning över förekomsten av tuberkelbaciller i hönsägg. [Omsl.] Uppsala 1939. S 1213—1226. (Medd från Sällsk för veterinär-med forskn, 18; ur Skand veterinärtidskr så.) — Undersökningar pä [!] förekomst av tuberkelbaciller i kött, revade för serosatu-berkulos (5. nordisk Veterin32rm0de i K0-benhavn den 6.—8. juli 1939. Beretning, Khvn 1940, s 508—517; tills med O Brandt; även sep, Uppsala 1939, 12 s, även med omsl: Medd från Sällsk för veterinärmed forskn, 17). ¦— Varning (Våra pälsdjur, 1941, [Sthlm, tr] Katrineholm, 4:o, s 341; tills med S Nordfelt). — Något om jordbrukets och kreatursskötselns skadeinsekter och hur de bekämpas. [Omsl.] Sthlm 1945. 39 s. (Philips-Pharmacias vetenskapliga samarbetsnämnd, publikation nr 3; tills med S Hoflund, S Holmström o L Gröné.) -— Råttorna som smittospridare. Föredrag vid Kungl. lantbruksakademiens sammankomst den 15 okt. 1945 (LA:s tidskrift, 1945, Sthlm, s 381—392). — Råttorna som smittoförare (Svenska läkartidningen, 1945, Sthlm, s 446—451; även sep, 6 s). — Om stafylokocksjuka, pseudotuberkulos och pas-teurellos hos villebråd. Från Veterinärhögskolans bakteriologisk-hygieniska avdelning. Uppsala 1946. 54 s. (Svenska jägareförbundets meddelande nr 10 [omsl: 1945]; tills med K Lilleengen.) — Mögelsvampsinfektion, aspergillos, hos hare och vilt levande fågel. Sthlm 1947. 24 s. [Ur Sv veterinärtidskr s å.] — Jämförande undersökningar över hållbarhet och smak på falu- och fläskkorv tillsatta dels med potatismjöl och dels med potatismjöl och skummjölkspulver (Nordisk veterinärmedicin, Bd 2, 1950, Khvn, s 415—423; tills med T Lennartsson o Y Zot-terman). —• Något om mjölkhygien i gångna tider (Hygienisk revy, 1951, Sthlm, 4:o, s 49—53). —¦ Något om animal födoämneskontroll i gången tid. [Sthlm, tr] Linköping 1957. (3) s. [Ur Medlemsblad för Sveriges veterinärförbund.] — Svenska veterinärföreningen för kött- och mjölkhygien 50 år. [Sthlm, tr] Linköping 1963. 9 s. (Medd från Rådet för veterinärhist forskn, 19.) — Ref av sv veterinärlitt i Ellenberger-Schiitz, Jahresbericht iiber die Leistungen auf dem Gebiete der Veterinärmedicin, 1927—1929, Berlin 1928—30. Art o rec i: Svensk veterinärtidskrift, 1911—12, 1914—15 1920 1923, 1929—30, 1932, 1934—39, 1941—48, Sthlm; Stockholms stads slakthus och saluhallar, årsberättelse för år 1913—15, 1918—21, Sthlm 1914—22, 4:o; Skandinavisk veterinär- tidskrift för bakteriologi, patologi samt kött-och mjölkhygien, 1916, 1926, 1929—30, 1932—33, 1937—39 (i red 1932—1940), Uppsala . . . ; Mjölkpropagandan, 1940, 1950 —64, [forts:] Vår näring, 1965—66, Sthlm, 4:o; Svenska jägareförbundets tidskrift Svensk jakt, 1941—45, Uppsala, 4:o; Medlemsblad för Sveriges veterinärförbund, 1949, 1955, 1957, 1962—63, Sthlm...; även Meddelande från Veterinärhögskolan, 1927/28, 1929/30, 1931/32—32/33, 1937/38—39, 1941—42, 1945, 1947—48, Sthlm, utgörande särtr ur Sv veterinärtidskr, Skand veterinär-tidskr, Sv jägareförbundets tidskr o kongresstryck.

Källor och litteratur

Källor o litt: Jordbruksdep:s konseljakter 23 febr 1923, nr 8, RA. — N T Frykholm, Sv veterinär-matr (1909; 2 uppl 1927); K Lilleengen, G H in memoriam (SvD 7 febr 19681: nekr över H i Vår näring 1968, nr P 2.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustav B Hülphers, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13934, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kaare Lilleengen), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13934
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustav B Hülphers, urn:sbl:13934, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kaare Lilleengen), hämtad 2024-04-19.