Biografi

Höijer, släkter

1 Danske översten Herman Hoyer (1477–1540) adlades av Fredrik I av Danmark o gifte sig först med en illegitim dtr till denne o senare med en systerdtr till henne. I det senare giftet var han far till fogden ("Ställer") i Eiderstedt, Holstein, Caspar Hoyer (1540–94) i Husum. En dtr till denne var stammoder för släkten Tersmeden (Marstrand; Bååth). Caspar Hoyers son fogden i Eiderstedt Herman Hoyer (1571– 1622) på Hoyerswort var gift med Anna Ovena (1584–1655). Hon blev invecklad i en religiös konflikt o flyttade till Sverige 1632 samt är känd som författare av andliga sånger. Deras son Fredrik Herman H (1621–98) blev Sveriges förste kände navigationslärare, först 1662–68 som ålderstyrman vid amiralitetet o senare med understöd av Sthlms stad. Han utarbetade en lärobok i navigation, som dock aldrig blev tryckt. H var även verksam som kopparstickare. Gravstenar signerade av honom i Säters o Söderbärke kyrkor vittnar om hans verksamhet som bildhuggare (Jansson 1941). Han skrev också en julvisa (tr Schoeps i STM 1945). Även hans son majoren vid fortifikationen Ulrik H (1684–1749) i Kalmar uppges ha varit verksam som kopparstickare.

2 Reinhold H (d 1630), som enligt släktuppteckning från 1762 skall ha kommit från en ort "Höijendorph" vid Weser, var gästgivare i Arboga 1592, blev rådman där 1599 o borgmästare 1615 samt var rdgm 1617. Son till honom var med största sannolikhet (jfr Annerstedt) "Johannes Höier Arbogiensis". Denne är sannolikt identisk med Johan H (d 1663 eller 1664), som blev stadsskrivare (Söd:s renov domb) i Sala 1640 o hade samma tjänst i Arboga 1641–46 samt var rdgm 1640. En annan son till Reinhold H var borgmästaren i Arboga Lorentz H (1593–1651), vars dtr var stammoder för släkten Petre. Hans son lektor Samuel H (1629–87) i Västerås var far till kh Lorentz Höjer (1663–1721) i Fläckebo, Vm. Samuel H:s bror Reinhold H (1632–1702), som först var köpman i Sthlm o senare i Arboga, där han också var rådman, var far till kanslisten i RA Anders H (1662–1725) o till Robert H (1667–1737). Den sistnämnde, som sannolikt är identisk med den person med detta namn som på 1690-talet arrenderade bruken Billnäs i Pojo o Fagervik i Ingå, Nylands län, blev anställd vid ett finländskt regemente 1700, befordrades till ryttmästare 1703 o var rysk fånge 1705–22. Anders o Robert H:s äldre halvbror bokhållaren vid Dylta svavelbruk i Axberg, Ör, Henric H (1660–1711) var far till rektor Jonas H (1696–1764) i Örebro, vars son rektorn där Gerhard Reinhold H (1738–1820) var far till prosten Gustaf Adolf H (1794–1836) i Gillberga, Söd. Äldre bror till Jonas H var häradshövdingen i Bollebygd, Mark o Veden, Älvsb, Reinhold H (1691–1755), vars son Eric Georg H (1726–75) var häradshövding i Ingelstad o Järrestad, Krist, samt Herrestad o Ljunits, Malm, 1760—62 o blev assessor i Göta hovrätt 1764. Dennes sonson spegelfabrikören Henrik H (1809–60) i Hfors var far till Carl Theodor H (1843–1910), på sin tid Hfors främste arkitekt, o till sv vicekonsuln i Ekenäs Frans Ludvig H (1851–1930). Theodor o Frans H:s äldre bror kommunalrådet Otto Henrik Reinhold H (1834–93) i Hfors, som dog i Sthlm, var far till veterinärmedicine dr Allan Henrik H (1867–1938) i Hfors o till japanska ambassadens i Paris juridiske rådgivare jur dr Olof H (f 1890, d 1973^[1]).

Lorentz H:s bror (Ör:s domb, vol 7) rådmannen Henric H (d 1661 eller 1662) i Lindesberg var far till rådmännen där Johan H (d 1695, 53 år gammal) o Per H (d omkr 1701), av vilka den förre var rdgm 1686 o från 1687 även postmästare i staden. Per H:s son handlanden Henric Persson H (1675–1727) i Lindesberg var far till rektor Israel H (1715–91) i Västerås, som var g m en syster till Abraham Hülphers (s 539). Johan H efterträddes som postmästare av sin son Henric Johansson H (1669–1737), som från 1711 också var rådman. Denne efterträddes som postmästare av sin son Joseph H (1706–43). Bröder till denne var rådmannen i Lindesberg Johan H (f 1704; levde 1767) o prosten Henric H (1728–87) i Kumla, Vm. Den senare var i äktenskap med en sondotter till assessor Elias Brenner (bd 6) o skalden Sophia Elisabeth Brenner, f Weber (ibid), far till prof Benjamin Carl Henrik H (se nedan). Dennes halvbror Joseph Otto H (1775–1833) blev magister 1800, docent i romerska litteraturen 1809 (ej 1800), adjunkt i grekiska o orientaliska litteraturen 1812 (ej 1802) o prof i grekiska 1815, allt vid UU. Han publicerade en edition av Thukydides arbete om peloponnesiska krigets historia (1818–24) o en översättning av samma verk (1831–33) samt redigerade Benjamin H:s Samlade skrifter, 1–5 (1825–27). Sin kvarlåtenskap testamenterade han till UU för avlöning av en adjunkt i grekiska litteraturen.

3 Skepparen Jöns H (d 1749 "på 52 året") i Gävle var far till stadskassören o rådmannen där Jonas H (1726–1802). Söner till denne var stadsfiskalen o rådmannen där Per H (1766–1819) o expeditionsbefallningsmannen Eric H (1772–1820) i Nyåker, Ovansjö, Gävl. Den senare var far till kh Jonas H (1809–62) i Årsunda, Gävl, vars son kontraktsprosten Johan H (1849–1934) i Norrby, Vm, var far till fd överdirektören i Statistiska centralbyrån fil dr Ernst H (f 1884, d 1974^[2]).

4 Hemmansägaren Carl Johan Johansson i Högagärde, Urshult, Kron, var far till kontraktsprosten Frans Emil H (1865–1944) i Rydaholm, Jönk. Söner till Frans H är fd borgmästaren i Västerås Folke H (f 1904), lagmannen i Göta hovrätt Bertil H (f 1908, d 1989^[3]) o krigsrådet Gunnar H (f 1913, d 2000^[4]).

Utan samband med ovanstående släkter är författaren Björn-Erik H (f 1907, d 1996^[5]), vars farfars far tog namnet H 1840 i samband med sitt övertagande av gården Höijer i Vörå, Vasa län.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: Allm verks o direktioners skr till K M:t, vol 478: 13 juni 1814, Biographi-ca, Genealogica, vol 240: rektor Jonas H:s släktuppteckn 1761, Svea hovrätts arkiv E VI a 2 a a: 275: 5, Söd:s renov domb, vol 4, f 49v, 5 A, f 158v, ör:s renov domb, vol 7, f 316, 13, f 125, 22, f 396v, 23, f 560v, 24, f 609v, Västerås renov rådhusrättsprot, vol 1, f 311, Västmanlands handl 1606: 14, RA; G Elgenstiernas saml: Höjer, kopia av E Sehl-bergs saml om Gävle släkter, KB; Arboga stads arkiv A I: 2, p 227 o 485, 4, p 315, 5, p 585 o 694 f, 9, p 196 f, Lindesbergs stads arkiv A I: 1: 20 juni 1659, A I: 2, p 26, 43, A I: 58: röstlängd till borgmästarval dec 1767, ULA; klipp om Olof H, SvD:s arkiv; rådhuskanslisten L A H:s släktuppteckn 1762 o lektor Magnus Höjers släkttavla över arbo-gasläkten H samt Gert Ale Höjers "Anteckningar i anslutn till originalstamtavlan" jan 1939, hos fru Solvig Höjer, Djursholm; släkttavla av revisor Rolf Höjer m fl över släkterna H o Höjer hos fru Gerd Höjer, Farsta.

C Annerstedt, UU:s hist, Bih, 1 (1877); S Bergh, Sv RA 1618—1837 (1916); Borg-RP före frihetst (1933); [J E Brattström,] Glimtar o strövtåg i Arboga stads hävder (1936), s 45; A Brenner, Ingå. Fagervik. De-gerby, 2 (1936); L M Bååth, Släkten Tersmedens ursprung (PHT 1946), s 15f; D H T Börjeson, Sthlms segelsjöfart (1932); Carlander; C Carlsson, Christelig lijkpredikan ... tå. . . Robbert Petre beledsagades til sitt hwijlorum (1690); J Cederlöf, Ekenäs stads hist, 3 (1964); C-F Corin, Självstyre o k maktpolitik inom Sthlms stadsförvaltn 1668— 97 (1958); P Dahlgren o H Richter, Sveriges sjökarta (1944); FBH; Frans Ff t (SvD 29 jan 1944); Grape; B Henningsson, Geijer som historiker (1961); T Hultin, Hist upp-lysn:ar om bergshandteringen i Finl under sv tiden (1896), s 49; E Hultman, Svarta kyrkoarkiv o västnyländsk släktforskning (Genos 1932), s 149; Hultmark; E A Jansson, Den förste Tersmeden (1941), s 8, 12, 81; dens, Tersmederna på Larsbo (1943), s 23; J Jas-per, Raspar Hoyer, Eiderstedts grösster Ställer (1924); K F Karlson, Blad ur Örebro skolas hist, 2—5 (1872—1900); J Lagerholm, Södermanland-Närkes nation (1933); Lags o doms; Lewenhaupt; B Liljekrantz, Benjamin H (1912); C L[indberg], Carl Theodor H (Kansallinen elämäkerrasto, 2, 1929); J B Lohman, Arboga känning (1737), s 147, 149 ff, 205 ff; V Marstrand, ^tten Tersmedens oprindelse (PHT 1926); J Mollerus, Cimbria litterata, 1 (1744); M Neiiendam, Anna Owena Hoyers (DBL 10, 1936); B Norling, Nya skolan (1880), s 103—09, 117 f; J Reu-ter, Finlandssv tekniker, 1 (1923); A B Roe, Anna Owena Hoyers, a poetess of the seven-teenth century (1915); D o H J Schoeps, En sv julvisa från 1675 (STM 1945); H-J Schoeps, Anna Ovena Hoyers. En tysk dikta-rinna i Sverige (Saml 1945); dens, Anna Ovena Hoyers (1584—1655) und ihre unge-druckten schwedischen Gedichte (Euphorion, 3. Folge, 46. Band, 1952); P Schutze, Anna Ovena Hoyer, eine holsteinische Dichterin des 17. Jahrhunderts (Zeitschrift fiir Allgemeine Geschichte, Kultur-, Litteratur- und Kunst-geschichte, 2, 1885); W Sjöstrand, Grunddragen av den militära undervisningens uppkomst- o utvecklingshist i Sverige till år 1792 (1941); C Sjöström, Gbgs nation i Lund 1669—1906 (1907); SKL; Strängnäs hm, 3 (1899); Sv:ar i utlandet (1959); Sv släktkal 1913, 1936, 1943, 1950; H Tegengren, Billnäs bruks hist (1949); W Tham, Lindesberg o Nora genom tiderna, 2 (1949); UUM 1832 (1832); Vem o vad 1926 (1925), 1931 (1930), 1936 (1936), 1941 (1941); E Wendt, Amiralitetskoll:s hist, 1 (1950); A Wiberg, Uppsala läsesällskap ... 1797—1824 (1958); G Wintrosius, En christeligh lijkpredikan öfwer .. . Lårens Höijer (1652); Västerås hm, 3 (1846), 2: 1 (1971); Växjö hm, 5 (1931); A Åberg, Tiden intill år 1800 (Hofors bruks hist, 1957), s 56 ff. — E Bruhn, Das adlige Hoyerswort (Schleswig-Holsteinischer Kunst-kalender 1916); R Fester, Häuser und Ge-schlechter Althusums (Zeitschrift der Gesell-schaft fiir Schleswig-Holsteinische Geschichte, 61, 1933), s 128—60; A Meyse, Tor Smeden. Eine Flensburger Grosskaufmannsfamilie des 16 Jahrhunderts (Schriften fur Flensburger Stadtgeschichte, Nr 4, 1939), s 28, 35—41; H Rardam, Monumenta historias Danicas, 1 (1873), s 671 f.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Höijer, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14023, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14023
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Höijer, släkter, urn:sbl:14023, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.