Nils W Hörstadius
Född:1894-11-25 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms länDöd:1956-10-19 – Borås Caroli församling, Älvsborgs län
Industriidkare
Band 19 (1971-1973), sida 744.
Meriter
2 Hörstadius, Nils Wilhelm, f 25 nov 1894 i Sthlm, Hedv El, d 19 okt 1956 i Borås. Föräldrar: hovrättsrådet Gustaf Wilhelm H o Svea Zuleima Hård af Segerstad. Studentex vid h a reallärov på Norrmalm i Sthlm vt 12, elev vid KTH 8 sept 13, avgångsex från fackavd för väg- o vattenbyggnad 6 juni 18, ing vid Vattenbyggnadsbyrån i Sthlm 18—20, hos Stora Kopparbergs bergslags ab vid kraftverksbyggn i Forshuvudforsen, Borlänge, 20—21, studier vid The Amos Tuck school of administration and finance, Hanover, N H, USA, 21—22, löjtn i väg-o vattenbyggnadskåren o i fortifik:s reserv 30 dec 22, sekr i Sveriges textilindustriförb 23—25, VD för ab Sv konstsilke, Borås, 25— 46 (led av styr från 47), kapten i väg- o vattenbyggnadskåren 19 dec 30, led av stadsfullm i Borås 31—50 (v ordf från 44), av styr för Västergötlands o Hallands handelskammare 32 (ordf från 47), av FK 37, av styr för Sveriges förenade trikåfabriker 39 (v ordf 39), för Kilsunds ab från 42 (v ordf från 46), for Textilrådet från 42 (v ordf 51, ordf från 52), för Sv textilforskn:-inst o Stiftelsen sv textilforskn från 43, av Sv handelsbankens centralstyr 45, av styr för Viskans kraftab 47 (v ordf från 47), VD för Borås Wäfveriab från 47 (led av styr där 30, v ordf 44—47), led av styr för Sveriges textilindustriförb 50, för Sveriges industriförb 51.
G 19 mars 27 i Borås m Margit Elisabet Bergengren, f 28 dec 05 där, d 5 nov 66 där, dtr till dir Axel Georg B o Ella Magdalena Olander.
Biografi
Nils H blev 1918 civilingenjör på väg- och vattenbyggnadslinjen vid KTH och verkade därefter några år hos ab Vattenbyggnadsbyrån i Sthlm och hos Stora Kopparbergs bergslags ab vid kraftverksbyggen. Det var emellertid åt textilindustrin han skulle komma att ägna sina krafter och 1923 tog han anställning som sekreterare i Sveriges textilindustriförbund. H:s arbetsförmåga och den lätthet, varmed han satte sig in i textilindustrins många problem, gjorde att han uppmärksammades av Borås Wäfveris ägare och VD Axel Bergengren. 1925 antog H dennes erbjudande att bli VD i det 1918 bildade dotterbolaget Svenskt konstsilke, som under H:s ledning kom att utvecklas kraftigt.
Efter Bergengrens bortgång efterträdde H denne i jan 1947 som VD i väveribolaget. Han kom inte som någon främling till sitt nya arbetsfält. Dels hade han sina erfarenheter från den långa tiden som VD i Sv konstsilke, dels hade han redan 1930 inträtt som styrelseledamot i väveribolaget och där genom ett intimt samarbete med Axel Bergengren, som från 1927 var hans svärfar, förvärvat en ingående kännedom om detta företag och dess problem. Han hade också under åtskilliga år före övertagandet av ledningen för väveribolaget anlitats som styrelseledamot i ett par andra betydande boråsföretag inom textilbranschen. Vidare hade han under några år nedlagt ett intresserat arbete inom en del av denna industris organisationer, bl a på textilforskningens område.
Som VD för väveribolaget kom H att ställas inför besvärliga omställningsproblem. Textilindustrin började redan i stigande omfattning få känning av det kärvare klimat som framför allt den hårdnande internationella konkurrensen skapade och som påkallade en betydande omläggning av bolagets produktions- och försäljningsprogram. Med insikt i vad utvecklingen krävde genomförde H i samarbete med nya medarbetare ett omfattande omdanings- och förnyelsearbete inom företaget. Måhända kan man dock med efterklokhetens lättköpta insikt säga, att hans ekonomiska läggning och hans lojalitet mot bolagets traditioner kom honom att alltför försiktigt närma sig de nya problemen.
H:s arbetsförmåga och balanserade omdöme var inte bara en värdefull tillgång för det egna företaget utan även för de många näringslivsorganisationer, i vilkas arbete han tog verksam del. Sålunda var han en ledande kraft inom Västergötlands och Norra Hallands handelskammare. Han var också kommunalt verksam som stadsfullmäktig i Borås och som ordf i stadens byggnadsnämnd och lönenämnd.
Författare
Ernfrid Browaldh
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Tryckta arbeten
Tryckt arbete: Rationell arbetsledning och dess betydelse för driftens ekonomi. Föredrag hållet den 28 mars 1924 under Borås fabriksförenings föreläsningsserie (Skandinavisk tidskrift för textilindustri, 1924, Borås, 4:o, s 53—57, 87—90; även sep, 8:o, 27 s).
Källor och litteratur
Källor o litt: Art i SvD 3 jan 1947; E Bro-waldh, N H död (SvD 20 okt 1956); SvTeknF.
Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils W Hörstadius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14064, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ernfrid Browaldh), hämtad 2025-06-13.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14064
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils W Hörstadius, urn:sbl:14064, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ernfrid Browaldh), hämtad 2025-06-13.