Biografi

Idman (Idestam), släkt, härstammande från den enl 1700-talsuppg (Kårta biographier) från Sverige bördige frälsefogden, sedermera uppbördsskrivaren Daniel Larsson I (d 1684) i Juusela, Hvittis, Åbo o Björneborgs län. Dennes son Nils I (1680—1750) var skvadronspredikant i Ingermanland o reg:pastor i Finland o under C G Armfeldts norska fälttåg, som han skildrat i Kort berättelsse om fälttåget 1718 i Drontheims lähn el:r Nordanfiälls (tr av Koskinen) o i en 1720 tryckt predikan Folcketz roop på norska fiällerne (omtr av Koskinen). I var 1719—49 (tilltr 1721) kh i sin födelseförsamling Hvittis o blev 1723 kontraktsprost samt var 1734 rdgm. Hans son Gustaf I (1723—95) befordrades i Åbo hovrätt till hovrättsråd 1768 o var lagman i Vasa o Uleå lagsaga 1776—93. Son till denne var sjökaptenen o rådmannen i Jakobstad Johan Israel I (1761—1841), som var farfars far till kommerserådet Einar Edvard I (1881—1954) i Hfors.

Gustaf I:s äldre bror kontraktsprosten Nils I (1716—90) i Hvittis ökade genom köp betydligt den jordbesittning fadern delvis ärvt efter sin mor. Han var rdgm 1765 men är mest känd genom sin avhandling Försök at wisa gemenskap emellan finska o grekiska språken, såsom tj enande til uplysning i finska folkets historie (1774). Den översattes till franska o recenserades i tyska tidskrifter men anses sakna vetenskapligt värde. Hans son Carl Johan I (1759— 1821), som 1814 blev finländsk adelsman med namnet Idestam, var 1812—14 chef för ecklesiastikexpeditionen i Finland o 1817— 20 ordf i direktionen för Finlands växel-, depositions- o lånebank. Han fick 1819 tillstånd att på sitt adliga nummer adoptera sin bror kh Daniel I:s (1761—1806) i Hvittis barn. Denna gren av släkten utdog på manssidan 1960, men därifrån härstammar på mödernet den sv skriftställaren o filmkritikern Bengt Idestam-Almquist (f 1895; pseud Robin Hood).

Carl Johan Idestams o Daniel I:s äldste bror kh Gustaf Nils I (1752—1807) i Pälkäne, Tavastehus län, var farfars far till medicinalrådet o lantdagsmannen Gustaf Rudolf I (1857—1927) o dennes bror docenten i odontologi Karl Gustaf (Gösta) Johan I (1865—1946). Den förre var far till docenten i folkrätt Karl Gustaf I (1885—1961), som var finländsk utrikesminister 1925 o minister i flera utländska huvudstäder, bl a 1939-45 i Tokyo.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: A Bergholm, Sukukirja, 1 (1901); Carpelan (1942); FBH; Hfors univ. Lärare o tjänstemän från år 1828, 1 (1925); AHfjeljt, Nils Nilsson I (Lännetär, 7, 1882); G Kajanti, Jaakko Gallia, Turun ja Porin läänin kihlakunnantuomari isonvihan aikana (Genos 1939); dens, Pieniä löytöjä. — Små fynd. I (ibid); Kansallinen elämäkerrasto, 2 (1929); Y Koskinen, Eras kertomus Suomen armeijan retkestä Norjaan, Throndhiem'in lääniin, syksyllä 1718 (HArk 7, 1881); Karta biographier öfwer finske män. Prosten o kh i Hwittis doct Nils I (Åbo tidn:ar 1796, nr 32); A Lähteenoja, Raumalainen Tackou-suku (Genos 1936); nekr över Nils I dä (Lärda tidn:ar 1750, nr 77); Släktkal, 2 (1956); SMoK; G A Spåre, Biogr ant:ar om kejserl regerings-konseljens eller senatens för Finland ordf o ledamöter samt embets- o tjenstemän under åren 1809—59 (1863); C H Strandberg, Åbo stifts hm, 1—2 (1832—34); G Suolahti, Finlands prästerskap på 1600- o 1700-talen (1927); Sursillin suku (1971); Sv släktkal 1967; A Söderhjelm, Jakobstads hist, 2—3 (1909—14); E Söderström, Tacku (Genos 1956); Vem o vad 1948 (1948), 1962 (1961); A W Westerlund, Åbo hovrätts presidenter, ledamöter o tjänstemän 1623—1923, 1—2 (1923).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Idman, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14072, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14072
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Idman, släkt, urn:sbl:14072, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-26.