Biografi

von Fieandt, finländsk släkt, ursprungligen från staden Schwerte vid Ruhr i Westfalen. Från Schwerte inkom vid 1400-talets slut till Reval Hans Viandt (Viant, d. 1525), som blev schwarzenhäupterbroder i Reval 1495, borgare där 13 febr 1501, var rådman 1508 och borgmästare 1519. Vid ombyggnad av ett hus i Reval 1924 anträffades en sten med årtalet 1513 samt hans och hans hustrus bomärken i en sköld. Han äktade borgmästardottern Kerstine Bretholt (Breitholtz, d. 1540). Hans Viandts son Tonnies F (d före 2 nov 1563) var borgare i Reval och svor trohetsed till Erik XIV 1561. Sonsonen, rådmannen i Reval Albrecht F d y (d. 1653) blev farfar till kornetten Albrecht F (f 1659 i Reval, d. 1705), varmed släkten övergick till militäryrket. Hans son, den karolinske officeren Johan Henrik F (F 1) hade förgäves i en supplik 1731 anhållit om adelskap men hans barn adlades för faderns förtjänster 1751. Bland dem var fyra söner, alla officerare, av vilka Erik Wilhelm v F (1726 –64:), blev livdrabant 1756 och dog i Sthlm. Hans bröder bildade var sin släktgren.

1 Första släktgrenen härstammar från majoren vid Savolaks infanteriregemente Carl Johan v F (1722–76), fader till bl a kaptenen Carl Johan v F d y (1746–90) vid Savolaks lätta infanterireg och chefen för topografiska kåren på Haapaniemi Otto Carl v F (F 2). Son till den yngre Carl Johan v F var Daniel Wilhelm v F (f 1779, d. ogift 1833 i Sthlm). Denne började vid karelska jägarkåren, opterade efter Fredrikshamnsfreden 1809 för Sverige och blev löjtnant vid Andra livgardet 1810. Han blev adjutant hos presidenten i krigskollegium 1811, major 1812 samt extra ledamot i krigskollegium 1813, överstelöjtnant i generalstaben s å och 1815 ord ledamot i kollegiet. Överste från 1817 var han i kollegium militär ledamot av utredningsdepartementet (senare intendentsdep). Detta invecklade honom i en obehaglig historia 1820. Det av k sekreteraren A R Rosensvärd utgivna organet Frihetswännen hade 23 febr en insinuant artikel, som gick ut på, att krigskollegium i strid mot gällande förordning bedrivit upphandling av engelskt uniformskläde. Enligt tidningen vore D W v F i Sverige kommissionerad för det handelshus, som representerade de engelska firmorna. Den allvarliga beskyllningen väckte uppseende; presidenten i kollegiet C A Löwenhielm förklarade emellertid i pressen, att den var grundlös och väckte tryckfrihetsprocess. Då K M:t 7 mars s å föreskrev, att vissa handlingar rörande krigsförvaltningen ej utan K M:ts medgivande skulle få utlämnas, vädrade pressen häri ett försök att reducera tryckfriheten och lång, ny polemik följde. Frihetswännens utgivare frikändes men tidningen måste nedläggas. D W v F var 1821–25 generaladjutant i generalstaben.

På finska riddarhuset immatrikulerades ätten med Otto Carl v F (se ovan) och flera kusiner till honom. Hans sonsons son minister Berndt Rainer v F (f 1890) var 1939–40 folkförsörjningsminister, 1944–55 verkst dir för Nord föreningsbanken i Helsingfors och blev 1955 ordf i direktionen för Finlands bank. Han var nov 1957–april 1958 statsminister i Finland.

2 Andra släktgrenen härstammar från Johan Henrik F:s son majoren vid Savolaks reg Magnus Fredrik v F (1725–1808). Hans son, den av Runeberg besjungne överste Otto Henrik v F (F 3, d 1823), är ättens mest kände medlem. Dennes son överstelöjtnanten Otto Magnus v F (1796–1860) blev liksom en bror kadett vid Karlberg 1810 och ingick vid Västmanlands reg. Från honom stammar den på svenska riddarhuset kvarvarande ättegrenen (Elgenstierna, tab 14–16). Från tre av O H v F:s bröder stammar olika finländska grenar.

3 Tredje släktgrenen härstammar från den under 2 ovan nämnde M F v F:s yngre bror fänriken Johan Henrik v F (1729–65) och fortlever i Finland (Carpelan, tab 35–39).

Författare

Bengt Hildebrand

Källor och litteratur

Källor o litt: Carpelan, 1 (1954); Elgenstierna, 2 (1926); Finlands ridderskaps o adels kal, 1959; J Kleberg, Krigsskollegii hist. Biograf anteckn 1630–1865 (1930), s 321 f; B Steckzén, Krigskollegii hist, 2–3 (1937), s 568 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fieandt, von, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14110, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14110
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fieandt, von, släkt, urn:sbl:14110, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand), hämtad 2024-04-25.